Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Nominerad bland 60 grönaste bloggarna 2014

60 Grönaste Bloggarna 2014

Fick idag veta av GreenMatch att denna blogg blivit nominerad till en av de 60 grönaste bloggarna 2014. De skriver på sidan 60 grönaste bloggarna 2014 att

“GreenMatch presenterar stolt de 60 grönaste bloggarna 2014! Många är de privatpersoner, företag och organisationer som tar ansvar för en god miljö och en hållbar utveckling. Listan omfattar allt från organisationer och företag som arbetar för ett hållbart klimat, till privata bloggare som skriver om sina insatser för en bättre miljö. Gemensamt för de 60 grönaste bloggarna 2014 är att GreenMatch anser att dessa organisationer, företag och bloggare genom sina hemsidor bidrar till upplysning, ökad information och god debatt för en grön utveckling av vår planet.

Därmed blir listan över de 60 grönaste bloggarna 2014 både en hyllning till alla de som drar sitt strå till stacken, men också en översikt på bloggar som bidrar med information och nya perspektiv inom miljö- och energiområdet.”

I motiveringen för denna blogg skriver man

“Bengt Stridh är hjärnan bakom den bästa solcellsbloggen i Sverige. Här berättar han om teknikutveckling för solkraft och hur mycket el solcellsanläggningen på hans hus i Västerås producerar. Sidan uppdateras frekvent och Bengt är också snabb på att svara sina läsare på frågor om solceller.”

Jag bugar och tackar! Det firar vi med en blomma.

Orkidén röd skogslilja. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén röd skogslilja. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Hjärtligt tack för donationer till bloggen!

När bloggen flyttades till egen site sent ifjol innebar det också årliga kostnader för att hålla den igång till webbhotell, för domännamn, back-up etc. Det kräver också mer tid av mig för tekniskt underhåll av bloggen med uppdateringar etc.  Hade även tänkt byta tema på bloggen men har inte riktigt orkat med det ännu, det är mer pyssel än vad man kan tro med det när man inte sysslar med sådant till vardags.

Jag skrev därför i det första inlägget på den här nya siten den 2 november att det skulle vara trevligt med ett ekonomiskt stöd från läsare eller kanske annonsörer på bloggen som ser ett värde i att bloggen finns kvar.

Det är glädjande att fyra privatpersoner gjort donationer till bloggen (via “Donate” som finns längst ner på varje inlägg och i högerspalten på startsidan). Stort tack till er, det värmer verkligen!

De hittills gjorda donationerna räcker dock inte för att täcka driftkostnaderna. Jag har nyligen fått en förfrågan från ett företag om annons på bloggen. Smickrande med tanke på företagets storlek. Väntar på konkret erbjudande, men blotta tanken till annonser gör mig kluven, så jag har inte bestämt mig ännu… Det hade känts bättre att kunna lösa det med donationer, ”crowd funding”.

Vacker avslutning på lysande skridskodag! Västeråsfjärden 5 januari 2015.

Vacker avslutning på lysande skridskodag! Västeråsfjärden 5 januari 2015.

Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? II

Gjorde för knappt två år sedan inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Här är en variant på detta med beräkningar gjorda för Stockholm med hjälp av PVGIS. Här nedan visas i Figur 2-4 simulerad solelproduktion per månad för de olika modullutningarna:

  • 44 grader. Optimerad lutning för maximal årsproduktion om man använder solinstrålningsdata från “Climate-SAF”. Med gamla “Classic” blev det 41 grader. I sig intressant att det blev tre graders skillnad efter uppdatering av solinstrålningsdata. Visar att man får ta simuleringar med en viss nypa salt…
  • 27 grader. Lutningen på vårt tak. Antar att det är en hyggligt vanlig taklutning.
  • 70 grader. Högre lutning gör att man får kortare tid med snötäckning vintertid och mindre påverkan av nedsmutsning.

Lutningen räknas från horisontalplanet, vilket gör att 0° är horisontellt monterade solcellsmoduler och 90° är vertikalt (vägg)monterade moduler. I Figur 5 jämförs månadsproduktion i söderläge vid de tre olika lutningarna.

Gjorde även ett diagram i Figur 6 som visar årsproduktionen vid olika lutningar (0°-90°) och väderstreck (söder, sydost, öster och norr). Resultaten blev så lika för väster och öster (högst 0,9% skillnad) att jag bara tog med kurvan för öster.

Slutsatser

Alla slutsatser gäller för Stockholm och enligt beräkningar gjorda med PVGIS. Gör man beräkningar med andra simuleringsprogram kan man säkert få något annorlunda resultat. Speciellt är det kvalitén på solinstrålningsdata som bestämmer noggrannheten.

  • En modullutning som skiljer sig upp till 25° från den som ger optimerad årsproduktion sänker solelproduktionen med högst 7%.
    • 44° grader är optimal lutning i söderläge i Stockholm, men med 20°-70° lutning förlorar man högst 7% jämfört med optimal lutning i söderläge.
    • Vid andra väderstreck än söder ger lägre lutningsvinkel högst årsproduktion. I sydost eller sydväst är 40° optimal lutning. Med 15-65 graders lutning förlorar man högst 7% jämfört med optimal lutning i sydost eller sydväst.
  • I söderläge blir solelproduktionen per år bara 3,3% lägre vid 27° lutning och 7,5% lägre vid 70° lutning.
  • Fördelningen över året påverkas speciellt när man ökar modullutningen till 70°. Under speciellt maj-augusti sjunker månadsproduktion medan den ökar något under oktober-mars. Det betyder att man får mindre sommaröverskott och att egenanvändningen av solel ökar, vilket är bra eftersom egenanvänd el på sikt kommer att ha ett högre värde än såld överskottsel. MEN årsproduktionen sjunker också vilket gör att det inte är givet att det blir någon ekonomisk fördel. För att kunna dra slutsatser om detta behövs beräkningar som är betydligt mer detaljerade.
  • Med placering mellan sydost och sydväst blir det högst 8% skillnad mot söderläge vid olika lutningar. En optimerad taklutning i sydost eller sydväst kan ge lika hög årsproduktion som en låg eller hög taklutning rakt mot söder.
  • Som kuriosa visas även kurvor för solcellsmoduler monterade mot norr. Som man kan se får man även vintertid lite solel i nordläge trots att man inte har någon direkt solinstrålning mot modulerna.
    Gjorde detta därför att under den senaste veckan har jag sett en debattartikel (författad av en “fil dr i miljö- och energisystemanalys”…) och en anonym kommentar till solcellsartikel i Ny Teknik, där författarna verkar glömt bort att det finns något som heter diffus solinstrålning och som är riktningsoberoende. Vid molnigt väder finns ingen direkt solinstrålning utan den solinstrålning vi ser och som träffar solcellsmodulerna är vad man kallar diffus, utan någon speciell riktning. Vid diffus solinstrålning blir det därför meningslöst att prata om solvinklar. Den diffusa solinstrålningen är en stor andel av den globala solinstrålningen i Sverige. Fick värden för svenska stationer från Tomas Landelius, SMHI, dagen efter jag skrev detta inlägg. Andelen diffus solinstrålning var i medel under åren 1999-2007 mellan 43% och 57% för SMHI:s 12 mätstationer som hade mätt detta. I runda slängar kan man därför säga att hälften av den globala strålningen i Sverige är diffus solinstrålning.
    Som jämförelse kan nämnas att i boken ”Photovoltaics fundamental, technology and practice” av Konrad Mertens anges att i München är 54% av solinstrålningen diffus och i Hamburg nästan 60%.
Figur 1. Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Figur 1. Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Kom ihåg

  • Beräkningarna tar inte hänsyn till snötäckning eller nedsmutsning. Med tanke på snö och smuts är en horisontell montering av solcellsmodulerna direkt olämplig. Lite högre vinkel än den simulerat optimala är att föredra om man vill maximera årsproduktionen med tanke på inverkan av snö och smuts. Om man har möjlighet att välja vinkel kan det därför finnas anledning att välja en lite högre vinkel än den beräknat optimala. Sätter man solcellsmodulerna på ett tak bör de följa takets lutning och i praktiken får man därför gilla läget och ta den taklutning man har. Om man har ett horisontellt tak ska man dock montera modulerna med en lutning.
  • Simuleringarna tar inte heller hänsyn till eventuell skuggning, som ska undvikas eftersom även delbeskuggning kan ge en märkbar minskning av solelproduktionen.

Klicka på figurerna för att se dem i full skala.

Figur 2. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 44 grader.

Figur 2. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 44 grader.

Figur 3. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 27 grader.

Figur 3. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 27 grader.

Figur 4. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 70 grader.

Figur 4. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm vid modullutning 70 grader.

Figur 5. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm i söderläge vid olika modullutningar.

Figur 5. Simulerad solelproduktion per månad i Stockholm i söderläge vid olika modullutningar.

Figur 6. Simulerad solelproduktion per år i Stockholm i olika väderstreck.

Figur 6. Simulerad solelproduktion per år i Stockholm i olika väderstreck.

Stödnivån för investeringsstöd till solceller sänks till 20% för privatpersoner

Fick idag  följande intressanta tips om en ny förordning rörande investeringsstöd till solceller.

Enligt “Förordning om ändring i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller“,  SFS 2014:1582, utfärdad den 22 december 2014, sänks stödnivå för investeringsstödet från högst 35% till högst 20% för privatpersoner. Stödnivån för företag sänks till högst 30%.

Sänkningen var förväntad och är i enlighet med Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014. För privatpersoner föreslog man i denna rapport “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra.” Om regeringen följer detta förslag kommer alltså år 2016 att bli sista året med investeringsstöd till solceller för privatpersoner. När det gäller övriga skriver man i rapporten att “Förslagsvis kan stödet till jordburksfastigheter ligga på 30 % 2015 och 25 % 2016. Därefter bör en ny genomgång av prisutvecklingen på marknaden för solceller göras för att fastställa den lönsamma stödnivån.”

Stöd får lämnas med högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solels- och solvärmehybridsystem. De stödberättigande kostnader får uppgå till högst 46 250 kronor inklusive moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Dessa två nivåer är oförändrade i den nya förordningen och där följde regeringen därmed inte Energimyndighetens befogade förslag om sänkningar.

MEN

Här ett viktigt tillägg som jag missade att se i hastigheten. Längst ner i den nya förordningen står “Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. För ansökningar från andra än företag som inkommit före ikraftträdandet gäller 5 § i den äldre lydelsen.”. 5§ handlar om stödnivå, maxtak och stödberättigade kostnader.

Eftersom så många står i kö för ansökan och att budgeten på 50 miljoner kr för 2015 är mycket mindre än det belopp som finns i kön kommer den nya förordningen i praktiken inte att få någon betydelse för andra än företag, som privatpersoner!

Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i Dagens Nyheter 27 augusti var det över 600 miljoner i kö. De privatpersoner som ansöker om investeringsstöd efter 1 januari 2015 kommer därmed aldrig att kunna få någon investeringsstöd om inte budgeten höjs kraftigt.

Moms och momsregistrering konfunderar solcellsägare

 

Den 1 januari 2015 började skattereduktionen för el från bland annat solceller som matas in till nätet. I samband med detta börjar även exempelvis vår solelköpare att betala ut moms på vår försäljning av solel. Telge Energi köper vår överskottsel, våra elcertifikat och ursprungsgarantier. Att de börjar betala ut moms nu har dock i sig inget lagligt samband med skattereduktionen.

Har sett solcellsägare som skrivit att Vattenfall betalar 1,25 kr/kWh + spotpris och att Kraftringen betalar 1,70 kr/kWh för solel (förutom energiersättning från nätägaren och eventuell ersättning för elcertifikat och ursprungsgarantier). Detta är dock med moms. Man bör tänka utan moms, det vill säga 1,00 kr/kWh + spotpris respektive 1,40 kr/kWh. Momsen är statens pengar, de ska man inte räkna med i intäkterna. Får man moms utbetald från en köpare av solel ska man betala in denna moms till staten. För att kunna göra det måste man momsregistrera sig.

Hur man gör momsregistreringen beskrivs på Skatteverkets sida “Hur anmäler jag mig för momsregistrering?“. Jag kom fram till att man får använda blanketten Skatte‑ och avgiftsanmälan, SKV 4620. Man fyller i blanketten, skriver ut den, skriver under och skickar till den angivna adressen. Vad jag förstår kan man inte använda Bolagsverkets och Skatteverkets gemensamma webbplats verksamt.se. Där verkar det inte gå att enbart anmäla sig för momsregistrering, man måste då även starta och registrera ett företag.

OBS! Man behöver inte starta ett företag och man ska inte ansöka om F-skatt. Skatteverket anger i skrivelsen enligt nedan att “…kan man inte få F-skatt för sådan verksamhet, eftersom man inte bedriver näringsverksamhet”.

Efter årets slut måste man sedan deklarera hur mycket moms man tagit emot, det gör man också på Skatteverkets hemsida. Sedan ska man till sist betala in denna moms till staten.

I vårt fall kommer vi att få ca 500 kr/år i moms. Det är alltså små summor och så är det för de flesta småhusägare som har en solcellsanläggning. Det blir därmed mycket administration för lite pengar.

Skatteverket kräver momsregistering

Kravet på momsregistering klargjorde Skatteverket väldigt tydligt i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni 2014 följande (mina färgmarkeringar):

3.1 Registrering för mervärdesskatt

Även om verksamheten inte utgör näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen ska en särskild bedömning göras när det gäller skyldighet att registrera sig för och betala mervärdesskatt. Säljer man varor och tjänster i en självständig ekonomisk verksamhet är man skyldig att registrera sig för och betala mervärdesskatt.

I domen C-219/12, Fuchs, har EU-domstolen kommit fram till att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.

Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp.

Förr fanns en beloppsgräns på 30 000 kr. Om intäkterna låg under denna gräns behövde man inte momsregistrera sig. Men 2013 gjordes en lagändring och denna beloppsgräns togs bort. Man kan undra varför? Någon som vet?

Förra IT- och energiminister Anna-Karin Hatt sade den 7 maj 2014 i radioprogrammet radioprogrammet  “Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen” (usel rubrik): ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen: som småskalig mikroproducent ska man inte behöva redovisa moms..” Lyssna på “Hatt: “Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms“, som är ett utdrag ur programmet.

Ta bort kravet på momsregistrering

Sedan dess har inget hänt med frågan om momsregistrering. Krånglet med momsen för småskalig solelproduktion måste ansvariga politiker ta tag i omedelbart och se till att denna onödiga administration försvinner. För de små solelproducenter upplevs detta som ett hinder och svårbegripligt. Det ska vara lätt att var solelproducent! Det känns inte rimligt att elhandlare, Skatteverket och tusentals anläggningsägare ska hålla på att hantera småbelopp i moms. Det kostar mera än det smakar…

En lämplig åtgärd vore att införa den beloppsgräns man tog bort 2013.

Kort momsguide

Tills vidare får vi finna oss och göra vår hemläxa. Här en kort guide hur det går till.

Momsen tillhör staten, inte ägaren av en solcellsanläggning.

  1. Momsregistrera dig.
    Hur man gör beskrivs på Skatteverkets sida “Hur anmäler jag mig för momsregistrering?“. Jag kom fram till att man får använda blanketten Skatte‑ och avgiftsanmälan, SKV 4620. Man fyller i blanketten, skriver ut den, skriver under och skickar till den angivna adressen.
  2. Redovisa hur mycket moms du fått från din elköpare under 2014 i början av 2015.
    Enklast är att använda e-tjänsten Moms- och arbetsgivardeklarationer.
  3. Betala in denna moms du redovisat till staten.
    På momsdeklarationen enligt punkt 2 finns det bankgiro- och OCR-nummer som du ska använda för betalning.

Se även Skatteverkets info “Redovisa och betala moms“.

Intervjuad av SVT Västmanlandsnytt

På eftermiddagen blev jag intervjuad av SVT Västmanlandsnytt om den nya skattereduktionen som gäller från 1 januari 2015. Inslaget kommer i morgon kväll. Trevligt att nyheten uppmärksammas av TV.

Här är inslaget: “Han säljer el från taket“. Tyvärr blev det ett fel i texten. Det står “Jag säljer nästan lika mycket el som jag förbrukar” och det stämmer inte. Det jag nämnde var att hälften av den solel vi producerar blir ett överskott som vi säljer. Får be SVT att korrigera det.

I texten står dessutom “På Mälarenergi har man just nu 120 mikroleverantörer av el, men man räknar med en ökning under 2015 till ett tusental tack vare de nya avdragsreglerna.” Det verkar vara en helt orimlig ökning enligt min mening så jag undrar om Mälarenergi verkligen sa 2015.

50 miljoner till investeringsstöd för solceller under 2015

Enligt uppgift i Ny Teknik idag säger Energimyndigheten att det finns 50 miljoner till investeringsstöd för solceller under 2015. Den sittande regeringen hade aviserat 100 miljoner per år under 2015-2018, men eftersom det var Alliansens budget som röstades igenom av riksdagen minskade anslaget för ”Energiteknik” från 240 miljoner till 140 miljoner kr under 2015. I Energiteknik ingår förutom investeringsstöd till solceller även stöd till biogas. Den första figuren här nedan visar att budgeten för investeringsstödet under 2015 är lägre än den varit under åren 2009-2014.

Sänk stödnivån

Jag har tidigare föreslagit en sänkning av stödnivån för investeringsstödet och det är också vad Energimyndigheten föreslår i sin rapport Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd, som kom i september 2014. Man föreslår en sänkning från 35% till 20% för villor under 2015, följt av en sänkning till 15% under 2016. Om detta nämns dock ingenting i Ny Tekniks artikel. En sänkt stödnivå gör att flera kan utnyttja investeringsstödet utan att regeringens budget förändras.

Man får komma ihåg att stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar har varierat mellan åren, vilket påverkar hur mycket solceller som kan byggas för en viss budget. Här är stödnivåernas historia:

  • 1 februari 2013 – . Max 35% i stöd.
  • 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
  • 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
  • 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
  • 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.

Oavsett stödnivå räcker inte budgeten på 50 miljoner kr för 2015 på långa vägar för att beta av kön av ansökningar. Enligt Energimyndighetens månadsrapport för investeringsstödet för november 2014 fanns det den 30 november 7 962 inkomna ansökningar från och med 1 juli 2009, varav 2 958 beviljats. Det fanns alltså då 5 004 ansökningar i kö. Det framgår inte av nyhetsbrevet hur mycket det motsvarar i sökt belopp. Enligt artikeln ”Regeringen lovar mer pengar till solkraft” i Dagens Nyheter 27 augusti var det över 600 miljoner i kö.

Nu väntar vi på besked om en sänkning av stödnivån för solceller…

Mindre än en tia per år och innevånare

Totalt har vi satsat 497,5 miljoner av statsbudgeten i investeringsstöd till solceller under perioden 1 juli 2009 till 31 december 2014. Det kan låta som mycket pengar men slår man ut det per innevånare blir det inte så stora belopp. Den andra figuren visar stöd per innevånare i varje län från och med 1 juli 2009. Jönköpings län ligger i topp med 149 kr/innevånare. Försiktigast är man i Norrbottens län med 11,4 kr/innevånare. Snittet för hela Sverige är 49,7 kr/innevånare, vilket gör 9 kr per år och innevånare.

PS 9/1. Idag kom Energimyndighetens månadsrapport gällande investeringsstödet för december 2014. Vid årets slut hade det inkommit 8 197 ansökningar, varav 3 020 beviljats. Kön hade därmed ökat till 5 177 ansökningar.

PS 14/1. I “Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi” beslutat 2014-12-18 anges att “Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser gäller för anslagsposten. Av anslagets tillgängliga medel 2015 bör minst 50 000 000 kronor användas till solcellsstöd.”

Investeringsstöd till solceller per år från och med 1 juli 2009.

Investeringsstöd till solceller per år från och med 1 juli 2009.

Investeringsstöd till solceller per innevånare och län 2009-2014.

Investeringsstöd till solceller per innevånare och län 2009-2014. Klicka på figuren för att se den i större skala.

Skattereduktion för el som matas in till nätet från och med 1 januari 2015

 

Så var det nytt år och igår började en skattereduktion gälla för el som matas in till nätet. Det tog så när som på ett par månader åtta långa år att komma hit.

Serien av utredningar beställda av den tidigare alliansregeringen började 20 februari 2007 när man tillsatte professor Lennart Söder, KTH, som utredare för nätanslutningsutredningen. Den hade enligt direktiven en övergripande målsättning att främja utvecklingen av produktion av förnybar el och hade som uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Utredningen Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion publicerades den 20 februari 2008. Den skrev ”Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.” Ordvalet efterlängtade visar att nettodebitering hade funnits på agendan redan före 2007. Förslaget hade gett månadsvis nettodebitering, men det genomfördes aldrig. Näringsdepartementet menade att man inte tagit emot något konkret förslag om nettodebitering och att man ville se en utförligare utredning av hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och nätbalansfrågan. Detta enligt artikeln Blåsta på pengarna för hemgjord el i Ny Teknik i november 2009. I samma artikel sade Lennart Söder att det verkade som om regeringen missuppfattat utredningen.

Det känns skönt att efter alla utredningar som gjorts vi nu äntligen går från ord till en konkret handling.

Skattereduktion från och med 1 januari 2015

Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras för 2015 i den deklaration vi kommer att göra 2016. Skattereduktionen inför som en ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). I alliansens budget som röstades igenom i riksdagen i december är förslaget till lagändring detsamma som regeringen hade i sin budget, se s. 241-246 i ”Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna”.

Jag hittar inga förändringar i alliansens budgetförslag jämfört med regeringens budgetförslag. Sammanfattningen här nedan hämtade jag därför från mitt blogginlägg ”Regeringens budget – Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” från 23 oktober 2014.

Vilka som kan få skattereduktionen. Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Definitioner. Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlaget för skattereduktionen. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek. Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.

Villkor för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.

Verksamhet inom flera sektorer. Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Begäran om skattereduktion. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

PS. Vilka lagar som ändras framgår av “Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2014/2015” från Regeringskansliet. Se även Skatteverkets “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” och “Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)” utfärdad 11 december 2014, där lagtexten finns.