Elmätare som ger effekt i realtid

Har gått med i en energipanel hos Eliq, där olika personer testar och berättar om sina erfarenheter av ELIQ Energy Online, där man även ska kunna ge varandra tips om exempelvis energibesparing.

I lördags monterade jag in en Eliq elmätare. Vi har nätägarens elmätare i anslutningspunkten i ett plåtskåp som sitter utomhus på en stolpe 10-15 meter utanför huset. Eliqs elmätare monterades över den blinkande dioden på nätägarens elmätare. Det var enkelt att få den på rätt plats, med medföljande monteringsmall. Elmätaren sitter fast med en självhäftande film och drivs med batteri. Elmätaren känner av antalet pulser och har en sändare som skickar en signal till Eliqs “energihubb” som sitter i vår groventré, där den är kopplad till Internet via husets router.

Vi kan se effekten för vår köpta el endera via Eliq:s hemsida eller via en display som vi har på en köksbänk. Displayen visar nuvärdet för effekten och förändringen jämfört med föregående värde samt min- och maxvärden för dagen. Man kan bläddra mellan några olika menyer där man kan se ett diagram för en dag, en vecka eller en månad, med jämförelse mot föregående tidsperiod.

Effekten uppdateras var 15:e sekund och ett medelvärde sparas var 6:e minut. Figur 1 nedan visar effekten för den köpta energin från igår. Fram till tidig förmiddag ser man effekttoppar när elpatronen i vår ackumulatortank går in under kortare stunder. Tanken har en termostat som är inställd att starta elpatronen när temperaturen går under 60 grader, mätt en bit ovanför mitten av tanken. Vi har valt 60 grader med tanke på att minimera risken för legionella. Ackumulatortanken är på 750 liter och ger tappvarmvatten och vatten till golvvärme för husets båda våningar. Vattnet i tanken kan värmas av elpatron, med solfångare eller när vi eldar i en vattenmantlad braskamin. Igår var det en solig dag och det hade då tre effekter som påverkade vårt behov av köpt el under dagen:

  1. Solen värmde luften inomhus via solinstrålningen genom fönstren. Det gjorde att rumstermostaterna kopplade ifrån golvvärmen och därmed minskade värmebehovet från ackumulatortanken. Dock fortsätter cirkulationspumpen för golvvärmen att gå, även om golvvärmen inte behövs.
  2. Solfångarna gick igång och gav varmvatten till ackumulatortanken, vilket gjorde att elpatronen inte behövde gå igång lika mycket som under en mulen dag.
  3. Solcellerna gav el som användes till hushållsel eller stunder då elpatronen i ackumulatortanken gick igång under dagen.

Under dagen minskade vårt behov av köpt el och 13:48-13:54 behövde vi inte köpa någon el alls. Under kvällen blev det toppar då elpatronen startade och vid matlagning etc.

Figur 2 visar köpt el (uttag) enligt de timvärden man kan ladda ner på Vattenfalls hemsida. Tyvärr har man sedan början av juni i år tagit bort decimalerna för värdena och de blir därmed oanvändbara för en mera detaljerad analys. Noggrannheten i värden för november blir bara ±17-50%.

Figur 3 visar solcellsanläggningens levererade effekt under gårdagen. Det är medelvärden för var 5:e minut, som hämtats från SMA:s Sunny Webbox som sitter i vår groventré. Detta ger en bättre tidsupplösning än värdena för vår solcellsanläggning i Sunny Portal, som har 15 minuters tidsupplösning som bäst.

Figur 4 visar inmatat överskott av solel till nätet enligt timvärden från Vattenfalls hemsida. Dessa värden har blivit oanvändbara för detaljerade analyser efter det att man tog bort decimalerna i början av juni i år. Noggrannheten i värden för november blir bara ±50%.

Snälla Vattenfall, ge oss decimalerna tillbaka på värden för uttag och inmatning som hämtas från er hemsida. Tack på förhand!

Redan efter några dagars användning är det klart att elmätaren med den goda tidsupplösningen ger betydligt bättre kunskaper om vår elanvändning än de medelvärden per timme vi kan hämta hem från vår nätägare Vattenfalls hemsida!

Figur 1. Effekt för köpt el enligt Eliq elmätare. Värdena är medelvärden per 6 minuter. Jämför med Figur 2, som visar timvärden utan decimaler från Vattenfalls hemsida.

Figur 1. Effekt för köpt el enligt Eliq elmätare. Värdena är medelvärden per 6 minuter. Jämför med Figur 2, som visar timvärden utan decimaler från Vattenfalls hemsida.

Figur 2. Köpt el den 25 november. Data per timme från Vattenfalls hemsida. Sedan början av juni i år ges värden utan decimaler...Värdet för 00:00 är för timmen 00:00-01:00 och så vidare.

Figur 2. Köpt el den 25 november. Data per timme från Vattenfalls hemsida. Sedan början av juni i år ges värden utan decimaler…Värdet för 00:00 är för timmen 00:00-01:00 och så vidare.

Figur 3. Effekt per 5:e minut från vår solcellsanläggning den 25 november, som var den första soliga dagen i november i år.

Figur 3. Effekt per 5:e minut från vår solcellsanläggning den 25 november, som var den första soliga dagen i november i år.

Inmatad överskottsel till nätet den 25 november. Data per timme från Vattenfalls hemsida. Sedan början av juni i år ges värden utan decimaler, suck...Värdet för 11:00 är för timmen 11:00-12:00 och så vidare.

Inmatad överskottsel till nätet den 25 november. Data per timme från Vattenfalls hemsida. Sedan början av juni i år ges värden utan decimaler, suck…Värdet för 11:00 är för timmen 11:00-12:00 och så vidare.

Solen gjorde comeback idag…

Idag var det äntligen en solig dag. Det var den första soliga dagen i november och första helsoliga dagen sedan september någon gång. Under oktober var det en enda helt solig dag, så det har varit en mörk senhöst. Någon vinter har vi inte än, men nu är det 0 grader och i natt kommer det att gå under nollan.

5,1 kWh solel idag. Totalt under november 17,5 kWh. De 52,7 kWh från 2010 som vi har som lägsta notering för november kommer att ryka all världens väg…

Effekt per 5:e minut från vår solcellsanläggning den 25 november, som var den första soliga dagen i november i år.

Effekt per 5:e minut från vår solcellsanläggning den 25 november, som var den första soliga dagen i november i år.

Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar?

I dagarna skriver medier om att vi haft rekordfå soltimmar under november, exempelvis DN “Bara två soltimmar i Stockholm” den 16 november. En reporter från Vestmanlands Läns Tidning ringde igår och undrade om jag visste hur många soltimmar Västerås haft i november. Den närmaste mätstationerna SMHI har som mäter soltimmar är i Stockholm och i Uppsala. SMHI har ingen sådan mätstation i Västerås.

Undrans hur många som kan förklara vad en soltimme är? Det var inte helt lätt att förklara för reportern från VLT att den globala solinstrålning som vanligen mäts om man mäter solinstrålningen för en solcellsanläggning är något helt annat än soltimmar. Här kommer en liten förklaring till begreppen eftersom jag även sett webbsidor från solcellsinstallatörer som använder begreppet soltimmar, vilket kan förvirra en kund…

Soltimmar

SMHI mäter vad de kallar solskenstid i timmar, vilket förenklat uttryckt blir soltimmar. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Oavsett om den direkta solinstrålningen är 125 W/m2 eller 800 W/m2 blir det alltså bara en soltimme. Den säger ingenting om den instrålade energin under den timmen och därmed ingenting om hur mycket solel som man kan producera under denna timme. Dessutom kommer inte dagar eller timmar med molnigt väder med i dessa mätningar. Alla solcellsägare vet att även vid molnig väder produceras solel, men produktionen blir förstås lägre än vid soligt väder. Om man använder antalet soltimmar för att uppskatta solelproduktionen kan det med andra ord bli stora fel.

Globalstrålning

För solcellsanläggningar är det den totala solinstrålningen som räknas, som SMHI kallar globalstrålning och som mäts i kWh/m2. Den totala solinstrålningen består av direkt, diffus och reflekterad solinstrålning, se figur här nedan. Detta mätvärde talar till skillnad från soltimmar om hur mycket energi som strålar in mot en horisontell yta per m2. Det är globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter och inte soltimmar! Antalet soltimmar kan ge en annan rangordning mellan orter än när man jämför globalstrålningen.

Globalstrålningen är inte den enda faktor som bestämmer utbytet för en solcellsanläggningen, det finns många fler faktorer som påverkar solinstrålningen, men det är den mest fundamentala faktorn. Det behövs solinstrålning för att kunna producera solel helt enkelt.

Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Drifttimmar

Antalet drifttimmar är hur många timmar en solcellsanläggning producerat el. Under 2013 producerade växelriktare för vår solcellsanläggning el under 4 209 timmar = 48% av årets timmar. Detta värde säger ingenting om hur mycket energi som producerats, utan bara att energi produceras.

Fullasttimmar

Fullasttimmar är ett begrepp som inte passar för solceller men jag tar med det för fullständighetens skull. Antalet fullasttimmar blir ett virtuellt värde som talar om under hur många timmar vid full last som krävs för att få den energi som producerats under ett år. Om man har en solcellsanläggning på 1 kW  som producerar 1 000 kWh (AC = växelström) under ett år motsvarar det 1 000 fullasttimmar.

Den installerade effekten hos en solcellsanläggning anges som modulernas sammanlagda märkeffekt och man får likström (DC) från modulerna. Växelström får man först efter växelriktaren. En solcellsmoduls märkeffekt definieras vid “Standard Test Conditions” (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset. I praktiken har man sällan eller aldrig STC vid drift av en solcellsanläggning och därför får man sällan eller aldrig full effekt från en solcellsmodul. Dessutom ger DC-kablar och växelriktaren en del förluster. Därför blir begreppet fullasttimmar ett virtuellt tal för en solcellsanläggning.

För solcellsanläggningar brukar man ange utbyte (“system yield” på engelska), exempelvis 1 000 kWh/kW, där den producerade energi anges efter växelriktaren (AC) och den installerad effekten anges som modulernas sammalagda märkeffekt (DC). Man kan därför säga att utbytets värde blir lika med antalet fullasttimmar. När anläggningen åldras sjunker modulernas verkningsgrad och därmed effekten något, vilket gör att utbytet och antalet fullasttimmar sjunker något med tiden.

Kapacitetsfaktor = utnyttjandegrad

Kapacitetsfaktor eller utnyttjandegrad anger verklig elproduktion i förhållande till den teoretiskt möjliga om man producerade med full effekt under årets alla 8 760 timmar.

Kapacitetsfaktor = (energiproduktion under ett år)/(installerad effekt*8 760).

Om en solcellsanläggningen producerar 1 000 kWh/kW blir kapacitetsfaktorn 1000/(1*8760) = 11,4%. En tumregel är att solceller producerar 800 – 1 100 kWh/kW per år i Sverige under ett år med normal solinstrålning. Kapacitetsfaktorn blir då 9,1-12,6%.

 Tillgänglighet

Tillgängligheten är ett mått på driftsäkerhet och anger under hur stor andel av tiden som en anläggning är tillgänglig för drift. Om exempelvis en solcellsanläggningen står stilla 50 timmar under ett år på grund av något fel blir tillgängligheten (8 760-50)/8 760 = 99,4% om man även räknar med tiden då det inte är någon solinstrålning som tillgänglig tid.

Om man istället bara skulle ange den tid då det är solinstrålning tillräcklig för solelproduktion som tillgänglig tid skulle tillgängligheten för 2013 blivit 4 209/8 760 = 48% för vår solcellsanläggning eftersom vi inte hade några fel som gjorde att solcellsanläggningen var ur drift. Om vi hade haft ett driftfel på 50 timmar under tid med solinstrålning skulle tillgängligheten ha blivit (4 209-50)/8 760 = 47,5% för år 2013.

 

Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?

Inget vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige eftersom sådan statistik saknas.

Enligt Energimyndighetens statistik för investeringsstöd hade 2 185 fått investeringsstödet utbetalt och 2 901 hade fått stöd beviljat under perioden 20090701-20141031. Dessutom utbetalades investeringsstöd till 113 solcellsanläggningar på offentliga byggnader under perioden 2005-2008. Hur stor andel av de som fått stödet beviljat men inte utbetalt och som byggt sina anläggningar är oklart. Antalet byggda anläggningar med investeringsstöd blir därmed någonstans mellan ca 2 300 och ca 3 000.

Ovanstående statistik omfattar enbart nätanslutna solcellsanläggningar som byggts med investeringsstöd.  Hur många anläggningar som byggts utan investeringsstöd eller antal ej nätanslutna anläggningar är okänt.

Den 12 november var 1031 solcellsanläggningar anslutna till elcertifikatsystemet. Denna statistik är i sig oanvändbar för att uppskatta antalet solcellsanläggningar i Sverige eftersom en sådan liten andel har anslutet sig till elcertifikatsystemet.

Solar Region Skåne redovisade vid Energimyndighetens Solforum nyligen postern ”Nätansluten solenergi – förbättrad statistik i Skåne” att det fanns 481 nätanslutna solcellsanläggningar med en totalt installerad effekt på 6 041 kW i Skåne, varav 141 (29,3%) var godkända för tilldelning av elcertifikat. Om vi skulle anta att andelen anslutna till elcertifikatsystemet skulle vara lika i övriga Sverige som i Skåne skulle antalet nätanslutna solcellsanläggningar bli 1 031/0,293= 3 517. Om vi antar att osäkerhet i andelen som anslutna till elcertifikatsystemet är låt säga ±10% skulle antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige hamna mellan 3 200 och 3 900 baserat på denna uppskattning.

Slutsatsen blir att vi sannolikt har mellan 3 000 och 4 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Det är fler än vad jag trott tidigare eftersom jag baserat mina tidigare uppskattningar på i första hand statistiken för investeringsstödet.

Vet vi hur stor den totala installerade effekten är hos dessa solcellsanläggningar? Nej, exakt statistik saknas…

I den IEA PVPS Task 1 rapport som årligen publiceras för Sverige angavs att vi hade 34,7 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid utgången av 2013. Denna uppgift bygger på enkäter till de svenska installatörerna, så det finns en viss osäkerhet i den uppgiften. Dessutom vet vi inte ännu hur stor effekt som installerats i år.

I Danmark är det bättre ordning på antalet solcellsanläggningar och installerad effekt. Den 13 augusti 2014 hade man 88 741 anläggningar med en totalt installerad effekt på 573,967 MW.

Förslag

Vi behöver av flera skäl mycket bättre statistik på antalet installerade solcellsanläggningar och deras effekt. Nätägarna har denna information eftersom man måste lämna in en färdiganmälan för varje nätansluten solcellsanläggning till nätägaren. Det som behövs är att samla in denna statistik från de ca 170 nätägarna i Sverige.

Nätägarna bör åläggas att rapportera in dessa uppgifter till exempelvis Energimyndigheten. Det bör vara en obligatorisk uppgift, och inte något frivilligt, för att statistiken ska bli fullständig.  Det borde vara lätt att göra detta…

Ändras solinstrålningen med tiden?

Ja och (nästan) nej är svaret, beroende på om man gör en betraktelse utanför jordens atmosfär eller inte.

Utanför solens atmosfär är solinstrålningen nästan konstant (därav beteckningen ”solar constant”). Variationen enligt senare tids mätningar är bara i medeltal 0,1% mellan minsta (1361 W/m2) och största solinstrålning (1362 W/m2). I tidsskalor om timmar eller veckor kan så ”stora” variationer som 0,34% förekomma. Mer finns att läsa i artikeln ”A new, lower value of total solar irradiance: Evidence and climate significance”.

Lättare sagt än gjort att göra mycket precisa mätningar av solinstrålningen utanför atmosfären. I sammanfattningen noterade jag i förbigående texten “Climate change studies that use published TSI time series to accredit solar responses must be cognizant of the possible errors in the record; otherwise climate variability is incorrectly attributed to solar variations that are in fact instrumental drifts”. Visserligen “off-topic” för dagens ämne, men ger nog så svindlande tankar…

På jordens yta är solinstrålningens variationer över tiden beroende av molnigheten. Det är därför inte självklart att solinstrålningen mätt som medelvärde över en längre tid är konstant för en given ort. SMHI baserar sin normala värden för globalstrålning (total solinstrålning) på normalperioden 1961-1990, se karta från SMHI här nedan. SMHI:s mätningar från mitten av 1980-talet har dock visat att solinstrålningen i genomsnitt ökat i Sverige fram till 2005-2006.

SMHI har under det senaste dryga årtiondet samlat in solinstrålningsdata från 18 olika stationer. En av dem har inga redovisade värden efter 2010 (Uppsala-Ultuna) och fem är nystartade (Tarfala och Svenska Högarna 2007, Nordkoster 2010 och Hoburg samt Storlien-Visjövalen 2013).

I ett diagram nedan visas skillnaden mellan åren 2002-2013 och normalperioden 1961-1990 för de stationer som har värden för normalperioden. Det är intressant att se att en del stationer visar lägre solinstrålning under 2002-2013 medan de flesta har noterat en ökad solinstrålning under samma tid jämfört med normalperioden 1961-1990. Östersund ligger på -2,3% medan Växjö ligger på +8,1% och Borlänge ligger på exakt samma årsmedelvärde. Mönstret för solinstrålningens ändring med tiden i Sverige är rätt komplext. Generaliserat skulle man kunna säga att Mälardalen och söderut (= mindre än halva Sverige) fått en ökning medan nordligare delar fått en liten minskning av solinstrålningen jämfört med normalperioden 1961-1990, med Luleå som ett undantag. Dock ska man komma ihåg att SMHI:s nät med mätstationer är glest så lokala variationer kan säkert förekomma.

Ett annat diagram här nedan visar minsta, högsta och medelvärden för perioden 2002-2013. Där finns alla aktuella mätstationer och det betyder att exempelvis Hoburg och Storlien-Visjövalen bara har ett enda mätvärde, så där är det förstås ingen statistik. Som väntat ligger Gotland i topp. Det högsta årsvärdet som uppmätts någonsin är dock från Karlstad med 1217,5 kWh/m2 under 1968. Visby hade samma år 1208,3 kWh/m2.

Klicka på figurerna för att se dem i full skala.

Årlig genomsnitt global solinstrålning i Sverige under perioden 1961-1990 (kWh/m2). Källa SMHI.

Årlig genomsnitt global solinstrålning i Sverige under perioden 1961-1990 (kWh/m2). Källa SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2013 för SMHI:s mätstationer. Vissa stationer har endast ett fåtal årsvärden, se texten. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2013 för SMHI:s mätstationer. Vissa stationer har endast ett fåtal årsvärden, se texten. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2013 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2013. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2013 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2013. Rådata från SMHI.

2014 relativt soligt

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas en tabell och ett diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI perioden 1961-1990.

Alla mätstationer ligger under 2014 till och med oktober över normalvärdena. Allra soligast har det varit på Hoburg (1127 kWh/m2) och Visby (1090 kWh/m2) på Gotland. Diagrammet visar en jämförelse per månad mellan Luleå (948 kWh/m2), Stockholm (972 kWh/m2) och Lund (1028 kWh/m2). Lund har alltså bara haft 8% mer solinstrålning än Luleå till och med oktober i år. Skillnaderna inom Sverige på årsbasis är inte så stora som man möjligen skulle kunna tro med tanke på att Sverige är ett så avlångt land.

Fjällvärlden och dess närhet har en lägre solinstrålning. Tarfala ligger i botten med 725 kWh/m2. Dock bor 98% av Sveriges befolkning utanför Härjedalen, Jämtland och Lappland. Man kan därför lite generaliserande säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor i Sverige när det gäller solinstrålning på årsbasis.

Om man jämför med normalvärdena har det varit bäst i söder och i Luleå. Växjö toppar med 10% över normalvärdet. Ifjol var Växjö också högst över normalvärdet, då hela 14,5%. Notabelt är att juli och september varit extremt bra solmånader jämfört med normalvärdena. Visserligen återstår november-december men dessa månader har så pass liten andel av årets solinstrålning att de bara kommer att påverka årsresultatet marginellt.

Man kan undra över om normalperioden 1961-1990 är ”normalt” idag. Enligt SMHI:s mätningar har man sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 en ökning av den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Undrans hur utvecklingen var från 1961 till mitten av 1980-talet?

Soltimmar

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter och inte soltimmar!

Utbyte för solceller

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet (kWh/kW) från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskad verkningsgrad hos solcellerna med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen och därmed utbytet) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Klicka på tabellen och diagrammet för att se dem i full skala.

Global solinstrålning per månad under januari-oktober 2014 för Luleå, Stockholm och Lund jämfört med normalvärden för perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under januari-oktober 2014 för Luleå, Stockholm och Lund jämfört med normalvärden för perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under januari-oktober 2014 för Luleå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under januari-oktober 2014 för Luleå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Vad kostar solceller – uppdatering 20141106

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Den senaste jämförelsen gjordes den 28 augusti 2014. Hänt sedan dess:

  • Mälarenergi har fått tillbaka priserna på sin hemsida och är därmed med i diagrammet igen.
  • I övrigt är det oförändrat.

Vid uppdateringen i maj hade Bixia sänkt priset och Kraftringen höjt priset, övriga var oförändrade jämfört med i februari. Sedan februari i år är därmed priserna oförändrade hos de flesta. Lägstapriserna för kinesiska moduler som säljs till EU sänktes i april från 0.56 Euro/W till 0.53 Euro/W, men den sänkningen har inte slagit igenom på elbolagens systempriser.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ca 1 000 – 4 000 kr/kW (5-15% av systempriset). Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden, se inlägget ROT-avdrag för installation av solceller från 1 juli i år.

Fick nyligen tips om ett företag som anger en arbetskostnad på 16 000 – 16 600 kr/kW för nyckelfärdiga paket på 3-5 kW och därmed 8 000 – 8 300 kr/kW i ROT-avdrag enligt deras hemsida. Det är orimligt högt med ett dubbelt så stort ROT-avdrag som det största enligt inlägget ovan. Företaget är medlem i branschorganisationen Svensk Solenergi och här borde självfallet branschen ta itu med företag som verkar fuska med ROT-avdraget. En fråga är om köparen kan få problem när ett företag anger en orimligt hög arbetskostnad för att därmed kunna erbjuda kunden ett lägre pris?

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet för en nyckelfärdig anläggning är 17 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för paket på 8, 12 eller 15 kW från Bixia om man bor inom 4 mils radie från Katrineholm eller Linköping. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Så det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna pris. Exempelvis skriver Vattenfall “Kostnad för resa och transport tillkommer beroende på var i landet du bor.” En svårtolkad mening och jag har aldrig förstått vad som menas. Tillkommer alltid resa och transport, även i Stockholm, eller kan det tillkomma beroende på var man bor i landet?
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Mitt förslag är att de stödberättigade kostnaderna sänks till exempelvis högst 27 500 kr/kW, inklusive moms (orange linje i diagrammet), för 2015 och därefter sänks med låt säga 5% per år under budgetperioden 2015-2018.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Hörde i början av september att vid offentliga upphandlingar där konkurrensen är mycket tuff ligger priserna på knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms = ca 13 500 kr/kW, inklusive moms.

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Forum för solceller – info och tips

Har satt upp ett forum på den här nya bloggsidan. Det kunde jag inte göra på den gamla bloggen eftersom jag saknade den behörigheten. Där fanns istället en sida “diskussion”, som var en vanlig bloggsida fylld av kommentar. Det var ett mindre bra upplägg för ett forum eftersom det inte ger någon struktur, så det var verkligen efterlängtat att kunna sätta upp ett mera strukturerat forum.

Här är lite info om forumet.

Registrering

Den gamla sidan hade mottagit 67 000 spam under senaste året, vara 10 500 enbart under september i år. Som tur är fungerar spamfiltreringen mycket bra och det är väldigt få spam som går igenom filtret. Utan ett sådant filter skulle bloggen vara obrukbar.

Ett krav på registrering på forumet minskar väsentligt risken för spam på forumsidorna. Dessutom tror jag att det blir en mera sansad och saklig diskussion som väsentligt höjer kvalitén om man måste registrera sig. Om ni någon gång tittat på kommentarerna till Ny Tekniks artiklar om energi så vet ni vad jag menar. Registrering ger också möjlighet att varna eller utesluta användare som inte följer forumets regler. Jag gjorde en snabb googlesökning och fann att Flashback forum som är stort och har lång historik hade en regelsida som jag tyckte verkade vettig. Ett undantag är att det inte är någon åldergräns på det här forumet för solceller.

OBS! Registeringen gäller bara på forumet. Kommentarer på vanliga inlägg kan man göra utan registrering, liksom det alltid varit. Däremot måste jag godkänna första kommentaren en person gör, detta för att undvika spamflöden och opassande kommentarer.

Forum

Forumet har en viss vokabulär som kan vara bra att känna till. Forum kallas de rubriker som man ser när går till sidan som heter Forum. Det är endast forumets så kallade forumledare (den högsta rollen i forumet) som kan skapa dessa forum. Det är så det tillägg till WordPress jag använder är byggt och det är inget jag kan ändra. Jag har lagt in lite olika rubriker att starta med. Om flera rubriker önskas går det förstås att ordna vartefter.

På denna sida ser man också hur många ämnen och inlägg som finns i varje forum, samt när det senaste inlägget gjordes.

Om man vill söka efter något i forumet kan göra det med sök-rutan som finns ovanför tabellen.

Forumets startsida. Rubrikerna i vänstra spalten "Forum".

Forumets startsida. Rubrikerna i vänstra spalten kallas “Forum”.

Forumlänkar finns också i den högra spalten på sidan. Där ligger de kvar även när man går till nya sidor. Det gör att när man är inne i ett forum och vill gå till ett annat kan man använda länkarna i den högra spalten.

Forumlänkar finns i den högra spalten på sidan.

Forumlänkar finns i den högra spalten på sidan.

 Ämne

När man klickat på ett forum kommer man till en sida som visar ämnena i forumet. Där ser man hur många deltagare som skrivit i de olika ämnena och hur många inlägg det finns i varje ämne samt när någon senast skrev i ämnet. Ämnena är sorterade i tidsordning, där det ämne som har senaste inlägget ligger överst.

Deltagare i forumet kan skapa egna ämnen. Det är bra om man är tydlig med titeln för ämnet. För att travestera reglerna i Flashback forum: Ämnets titel ska ge en rättvisande bild av vad ämnet handlar om. Är ämnet huvudsakligen en fråga ska titeln sluta med ett frågetecken.

I den vänstra kolumnen visas ämnena i forumet ekonomi.

I den vänstra kolumnen visas ämnena i forumet ekonomi.

I den högra spalten på sidan kan man se vilka ämnen som har de senaste inläggen.

Ämnena med de senaste inläggen visas i den högra spalten på sidan.

Ämnena med de senaste inläggen visas i den högra spalten på sidan.

Inlägg

När man klickar på ett ämne kommer man till de inlägg som gjorts i ämnet. Inläggen sorteras i tidsordning, med det äldsta först.

Exempel på ett inlägg i ämnet "Hur lätt är det att hitta det du sker på bloggen?".

I högerspalten på sidan visas de senaste svaren på inlägg.

De senaste svaren på inlägg visas i högerspalten på sidan.

De senaste svaren på inlägg visas i högerspalten på sidan.

När man skriver ett inlägg finns möjlighet att göra länkar, genom att klicka på knappen “Link”. Där skriver man sedan in webbsidans adress och ange gärna också en titel, där jag brukar skriva in titeln på den sida jag länkar till. Tänk på att om ni hänvisar till en sida utanför denna blogg ska ni kryssa i rutan “Öppna länken i ett nytt fönster/flik”.

Hur man infogar eller redigerar en länk i forumet.  Kom ihåg att kryssa i rutan "Öppna länken i ett nytt fönster/flik".

Hur man infogar eller redigerar en länk i forumet. Kom ihåg att kryssa i rutan “Öppna länken i ett nytt fönster/flik”.

Det finns även möjlighet att göra en del andra formateringar av texten, som till exempel fet eller kursiv stil. Man kan även lägga in bilder med knappen “img” (image).

Om man kryssar i rutan “” får man e-post om någon svarar på inlägget.

När ni skrivit ett inlägg går det att ändra inlägget under 5 minuter. Detta är för att man ska ha chansen att göra ändringar om man gjort något skrivfel eller kommer på att det var något mer man ville nämna.

Skriv…

Detta var en kort översikt över hur forumet fungerar. Jag har skrivit in några exempel så att ni kan se hur det fungerar. Det klarnar också vartefter man använder forumet. Nu är det bara att skriva på och tänka på att vara rädda om varandra i diskussionerna…

92 kWh solel under oktober

Under oktober blev det 92,39 kWh (27,5 kWh/kW) solel och årets oktober placerade sig därmed på sista plats i jämförelse med tidigare års oktobermånader. 139 kWh, 123 kWh och 125 kWh blev det under oktober åren 2011-2013. Notabelt är att det inte var någon helklar dag under oktober. I år är det främst juli som varit riktigt solig hos oss med månadsrekord, men första halvåret var inte lika bra och årets solskörd kommer att bli vår lägsta årsskörd hittills.

Bästa dag under månaden var den 11 oktober med 8,04 kWh (2,4 kWh/kW). Vårt oktoberrekord är 9,97 kWh (3,0 kWh/kW) från 4 oktober 2013.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 30,5 kWh/kW, 11% mer än hemma oss så vi tappar på grund av vår takskuggning. Intressant var att 1 oktober med 3,1 kWh/kW var klart bättre i MW-parken än 11 oktober (2,7 kWh/kW), som var vår bästa dag. Huum… Kan det bero på att vår stora lind skuggar mycket under morgon och förmiddag när solen står lågt som den gör så här års och den 1 oktober hade en solig morgon att döma av data från MW-parken. Möjligen kan det även ha spelat  roll att vårt Mälarnära läge gav morgondimma?

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (drygt 40 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med måttlig variation av taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan oktober 2013 och oktober 2014. Jag lade även in ett diagram med månadsdata sedan starten av vår solcellsanläggning.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 317 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal. Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2013 och oktober 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2013 och oktober 2014.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Bygge av ny blogg

 

Hännä’ pågår bygge av den nya bloggen. Det innebär att jag flyttat till egen domän men bloggen ligger fortfarande hos WordPress, liksom den gamla bloggen http://bengts.blogg.viivilla.se/ gjorde hos Vi i Villa. Allt innehåll har flyttas med. Om man bara tänker på innehållet är därför inget nytt egentligen.

Det var främst två saker som drev fram detta beslut. Dels tänker Vi i Villa lägga in bloggarna på sin egen webb, med ett egenutvecklat bloggverktyg som man nu hållit på att arbeta med under några månader. Dels tyckte någon att jag borde bli min egen och när den tanken slagit rot började jag undersöka hur en flytt skulle gå till.

Efter två kvällar och en heldag igår hade jag genomfört flytten och dessutom lagt till flera funktioner som inte fanns på den gamla bloggen. Med en helt egen blogg har jag alla möjligheter att göra egna anpassningar. Det visade sig att det finns många bra tillägg till WordPress som jag nu kan lägga in och administrera själv.

Nyheter

Här är en del nyheter.

  • Forum för solceller! Efterlängtat. Ersätter gamla diskussionssidan.
  • Möjlighet för läsare att prenumerera på bloggen, vilket gör att man får e-post när det finns ett nytt inlägg.
  • Möjlighet att automatiskt skicka ett mail till en ny läsare som fått sin första kommentar godkänd. Jag måste alltid godkänna den första kommentaren som görs av en ny läsare. Detta är nödvändigt för att undvika risken för spam (har också filter som tar det allra mesta) och andra opassande inlägg.
  • Möjlighet för de som kommenterar att prenumerera på svar på deras kommentarer eller alternativt på alla kommentarer i ett inlägg.
  • Bifoga filer i inlägg. Enkelt exempel:

    Download (DOCX, 10KB)

  • Kontaktsida.
  • En del administrativa saker som hade slutat att fungerade när bloggen låg hos Vi i Villa fungerar nu.
  • Kan själv installera tillägg till WordPress som används för bloggen. Det finns massor av användbara tillägg. En jag hittade var “Broken Link Checker” som kollar om det finns länkar som inte fungerar eller bilder som saknas. Är speciellt intresserad av saknade bilder eftersom en del bilder på något mystiskt sätt försvann när Vi i Villa flyttade bloggen från en dansk till en svensk server tidigare i år. Råkade själv ut för att en del bilder försvann vid min flytt, mysko…
  • Egen site för med sig årliga kostnader för att hålla den igång till webbhotell, domännamn, back-up etc. Det kommer förmodligen också att kräva lite mer tid av mig för tekniskt underhåll av bloggen med uppdateringar etc.  Det betyder att det skulle vara trevligt med ett ekonomiskt stöd från läsare eller kanske annonsörer på bloggen som ser ett värde i att bloggen finns kvar.
    • Har lagt in en donationsknapp.