Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?

Många nuvarande och blivande solcellsägare sitter och väntar på besked från regeringen vilken väg man ska gå vad gäller “nettodebitering”. Ska man slå in på den förra regeringens linje med skattereduktion? Ja, det är rimligen det enda de kan göra idag. S, MP och V sa sig alla före valet vilja ha nettodebitering, men i nuläget har de ingen politisk majoritet för ett sådant förslag, med tanke på att Sverigedemokraterna inte vill ha något stöd överhuvud taget och Alliansen säkert håller fast vid sitt förslag om skattereduktion.

Om en skattereduktion hinner komma igång 1 januari 2015 som förra regeringen hade som mål känns lite tveksamt. Regeringen överlämnade en ny lagrådsremiss med titeln “Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” den 4 september. Remissvaren ska behandlas, beslutsunderlag formuleras till riksdagen och ett beslut ska tas i riksdagen.  Den 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara särskild utredare till den så kallade nätanslutningsutredningen, som var början till utredandet om nettodebitering. Vi har idag efter 7,5 år inne på ett åttonde år sedan utredandet startade och vi håller tummarna att vi inte behöver gå in på ett nionde år av väntan…

En svaghet med det liggande förslaget är att skattereduktion är tänkt att ges via inkomstdeklarationen. Det för med sig en dyr administration och en lång väntan på skattereduktionen för elproducenten. Enbart Skatteverkets administration uppges i lagrådsremissen till 16 miljoner kronor som en engångskostnad dels en kostnad 8 miljoner kronor per år. Till detta kommer administrationskostnader hos övriga inblandade. Första året skulle alltså enbart Skatteverkets administration kosta 24 miljoner kronor. Det är betydligt mer än vad som skulle fördelas i skattereduktion till landets solcellsägare det första året! Låt säga det idag finns 50 MW nätanslutna solcellsanläggningar (det var 34,7 MW vid årsskiftet) och att utbytet i genomsnitt är 900 kWh/kW, då skulle det ge en solelproduktion på 45 GWh. Anta att knappt hälften, 20 GWh, matas in till nätet. Eftersom statistik saknas över hur mycket solel som matas in till nätet är detta en uppskattning som har rätt stor osäkerhet. Då skulle kostnaden för själva skattereduktion på 60 öre/kWh, enligt förslaget i lagrådsremissen, bli 12 miljoner kronor under 2014.

Det vore en fördel om skattereduktionen kunde administreras via våra elräkningar för att slippa Skatteverkets administrationskostnader och den långa väntetiden på skattereduktionen. En idé som föreslagits är att skattereduktionen ska göras av elhandlarna på elräkningen och regleras mot energiskatten, se debattartikeln Använd alliansens idé för solel i Dagens Industri den 30 september. Det är en intressant idé!

Varaktighet hos en skattereduktion

En tänkvärd fråga är hur varaktig en skattereduktion skulle bli? Det beror dels på vilken budget regeringen vill ge till skattereduktionen och hur marknadstillväxten blir för solceller. I diagrammet nedan har jag gjort några diagram över den årliga kostnaden för skattereduktionen med antaganden om en marknadstillväxt på 10%, 25% respektive 50% per år. 10% är lågt räknat, medan 50% är högt räknat.

Det nuvarande investeringsstödet var budgeterat för i genomsnitt drygt 50 miljoner per år (210 miljoner avsattes för åren 2013-2016). Låt säga att vi dubblar detta belopp till 100 miljoner per år. Det skulle då ta 6, 10, respektive 23 år att nå 100 miljoner per år i skattereduktion vid marknadstillväxt på 10%, 25%, respektive 50%. Det är därför inte troligt att vi kan räkna med en skattereduktion på 60 öre/kWh under hela livslängden, som jag brukar sätta till 30 år, med de gjorda antagandena. Vad som händer när man når budgettaket för skattereduktionen är troligen att man sänker nivån och när vi får riktigt mycket solceller kommer skattereduktionen att försvinna.

Visst kan man säga att när skattereduktionen försvinner har priserna på solcellssystem blivit så låga att marknaden kan stå på egna ben, men det hjälper inte de som investerar idag. Det kan också fortfarande bli en hämmande faktor för anläggningar med stort överskott som matas in till nätet eftersom det skulle bli en stor skillnad på värdet av egenanvänd solel och såld överskottsel. Den största lönsamheten kommer att finnas hos anläggningar med hög egenanvändning av den producerade solelen. Allra bäst är det om man kan använda all solel själv. Därför tror jag att större byggnader med verksamheter dagtid, och därmed hög egenanvändning, där man ersätter köpt el med egenproducerad solel blir vinnarna i framtiden. Men vi kommer också att se många solcellsanläggningar på villor. Såg att vi idag har ca 1 miljon värmepumpar. Det är rimligt att anta att vi kommer att hamna på ett lika stort antal solcellsanläggningar på villor i Sverige i framtiden. Det kommer att vara självklart att nybyggda hus har solceller och ritas med en tanke på hur solenergi ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Det är inte fråga om detta kommer att ske, utan när

Kostnad i miljoner kronor per år för skattereduktion (60 öre/kWh) vid 10%-50% årlig tillväxt på solcellsmarknaden.

Kostnad i miljoner kronor per år för skattereduktion (60 öre/kWh) vid 10%-50% årlig tillväxt på solcellsmarknaden.

8 reaktion på “Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?

  1. Centern var väl egentligen för nettoavräkning, så där kan väl regeringen kunna få stöd.
    Det var väl egentligen Anders Borg som motarbetade nettoavräkningen.
    Hur som helst så kommer nog så småningom batterier så att man kan nettoavräkna med sig själv. Kanske till och med så pass att man inte behöver vara uppkopplat till ett elnät (att tänka på för dom som krånglar med det här).

  2. Fronius har en hybridväxelriktare med batteri. Lokala* elnät, det är framtiden.

    *Helt avkopplat från stora elnätet…

  3. Precis som du indikerar är liggande förslag krångliga, kostsamma och icke-transparanta. Nettodebiteringslösning är nog det som är mest elegant (och lättförståerlig) undantaget kanske perioden (dag,månad,år?) där man blir “subventionerad” olika mycket av andra.

    Som föregående talare nämner så kommer antagligen framtida batterilösningar minska denna del av samtalet.

    En sak jag tycker är lite synd i debatten är att man missar solcellspark lösningen (vem som helst köper sig ett andelstal i el produktionen i park). Här kan man med enkla medel (justera lagtext) få många fördelar t.ex:
    – Dramatiskt utöka målgruppen som kan satsa pengar i egen solel
    – Behöver ej designa framtida samhällen/hus etc i söderläge eller taksolpaneler
    – Professionellt skött park kan vara billigare och ge bättre verkningsgrad.

    Läs mer i konceptbeskrivningen på min blogg minsol.se/minsol.pdf

    Notera att minsolkonceptet inte handlar om mark eller takbaserade parker utan siktar in sig på ett utökande i lagrummet för förutsättningarna. På köpet får man då också en marknad där inte vissa sätt att producera solel är bättre och mer lönsamma än andra.

    Varför pratas det så lite om detta? Okunskap? eller att den etablerade industrinkänner sig hotade? (bl.a. Mellan tummen och pekfingret tar det 10ggr längre tid att installera 1MW solel på olika villatak än i en park)

    Du får gärna utveckla varför inte just du pratar om detta alternativ så jag bättre förstår 🙂

    • Kolla med EgenEl Etc, där kan du köpa in dig i solelpark, 15000:-/ kW monterat och klart.

    • Bäst lönsamhet är att ersätta köpt el med solel.

      Säljer man solelen från en solcellspark till marknadspris = Nord Pool spotpris (34 öre/kWh 2013 och 28 öre/kWh 2012 i område SE3) är det priset idag betydligt lägre än produktionskostnaden för solel, även inräknat att man kan få elcertifikat under 15 år = ca halva livslängden av en solcellsanläggning.

      • Grundidén med min sajt är att lobba för att man ska kunna producera sin egen solel i en solcellspark som man sen, på samma sätt som på tak, kvittar mot egen förbrukning. Detta kräver dock smärre lagtextjusteringar (skattelagstiftn), tekniskt och ellagsmässigt är det dock redan idag möjligt.

        Det finns en del som snappat upp detta enkla sätt att inkludera 3 miljoner nya (potentiella) elproducenter se bl.a.:
        http://www.di.se/artiklar/2014/9/30/debatt-anvand-alliansens-ide-for-solel/

        Tyvärr ser jag alltför ofta debattartiklar (bl.a. Miljöaktuellt artikeln) etc. som inte med ett ord nämner denna viktiga variant och jag försöker förstå varför…

        Nåja, jag får väl skriva en egen debattartikel 🙂

  4. Att Skatteverkets kostnader är så höga i relation till det tänkta stödet är ju helt knäppt, typiskt svenskt på något vis…

    En annan siffra man skulle vilja se är vad samma verks kostnader är för att hantera momsredovisningen för alla solelsäljare. Jag har ställt en direkt fråga till dem i somras då min upplupna momsintäkt var 76 kr tror jag (närmar sig nog 100 kr på helår) och frågat om det verkligen var så att jag måste göra en momsanmälan privat för att deklarera en momsintäkt på ca 100 kr och fick ett kort, kärnfullt och tydligt jakande svar. Man anar att verkets kostnader överstiger momsintäkten, till glädje för ingen annan än deras anställda.

    När det gäller skatteåterbäring vs nettodebitering så kan man ju konstatera att det kanske inte finns politisk majoritet för varken det ena eller det andra, frågan är ju då om ett tredje alternativ kan komma att vara förhärskande under mandatperioden, dvs status quo, dvs för de flesta 1 kr/kWh + nätnytta + elcertifikat?

    Men det finns alltså inga signaler alls om hur regerinen tänker hantera hela denna fråga?

    • Kravet på momsredovisning måste bort, det är bara en onödig kostnad. Skatteverket kan bara följa gällande regler. Det är politikerna som måste se till att återinföra en gräns för intäkter, som var 30 000 kr innan lagen ändrades ifjol.

      I det rådande politiska läget är skattereduktion det enda nuvarande regering kan få gehör för, så det är klart att det är åt det hållet regeringen måste gå. Man är medveten om det idag gått 7,5 års utredande så det bör komma en lösning under första halvåret 2015 om man nu inte hinner med till 1 januari 2015.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *