Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Olja och kol – Dålig investering

Olja och kol – Dålig investering var titeln på inslag i rapport i kväll kl. 19.30. Inslaget är mellan 16:40 och 19:50 i programmet. Jag fick 4 sekunder också!

Rapport 31 oktober 2014 i inslaget Olja och kol - dålig investering.

Rapport 31 oktober 2014 i inslaget Olja och kol – dålig investering.

Fyra år med solceller – egenanvändning 48%

Egenanvändning

Under våra fyra första driftår producerade vi 11 254 kWh enligt vår elmätare för solcellsanläggningen. Av dessa matades 5 882 kWh in till nätet enligt nätägarens elmätare i vår anslutningspunkt till nätet. Det betyder att överskottet blev 5 882/11 254 = 52,3%. Vår egenanvändning av solel var därmed 47,7%.

Den egenanvända elen ersätter köpt el och får därmed samma värde som den rörliga andelen av elpriset (= elöverföring, elhandel, elcertifikatavgift, energiskatt och moms på dessa). Vårt pris på den sålda överskottselen har varierat en del genom åren och att förutspå dess värde under anläggningens förväntade livslängd de närmaste 25 åren eller så är förstås i stort sett omöjligt. I regeringens budgetförslag finns en skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottsel vilket ger ungefär samma värde på överskottsel som det rörliga elpriset om man även får elcertifikat för överskottselen och dessutom säljer överskottet till Nord Pool spotpris ( = marknadspriset). Under de närmaste åren kommer därmed överskottselen att ha ett högt värde.

Men på sikt är det rimligt att överskottselen kommer att gå mot marknadspriset = Nord Pool spotpris, vilket är betydligt lägre än det rörliga elpriset. Därmed kommer det på sikt att vara mest värdefullt att ha en hög egenanvändning av solelen.

Jämförelse elmätare och växelriktare

Enligt vår växelriktare Sunny Boy 3000TL från SMA hade vi producerat 11 140 kWh under de fyra första driftåren vilket är 1,0% lägre värde än vad elmätaren visar. Det är samstämmigt med jämförelser jag gjort tidigare. Vår DELTAplus enfas elmätare från ABB har noggrannhet klass 2 (framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000), vilket betyder att noggrannheten är ±2%. Växelriktarens värde ligger därmed inom noggrannheten för elmätaren och man kan därför inte säkert säga att växelriktaren visar för låga värden.

Generellt borde en separat elmätare ha en bättre noggrannhet än de värden man läser av från växelriktaren. Hur noggranna mätvärden en växelriktare ger kan säkert variera mellan olika modeller.

Egentligen åtta år med solceller

De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.

Mera vilt på tomten... Här en grävling i nattmörker. 29 september 2014 kl. 03:29.

Mera vilt på tomten… Här en grävling i nattmörker. 29 september 2014 kl. 03:29.

Fyra år med solceller – Dygn för dygn

Här kommer två diagram som visar data från växelriktaren för våra fyra första år med solceller, från och med 28 oktober 2010 till och med 27 oktober 2014.

Solel per dygn

Det ena diagrammet visar solelproduktionen per dygn. Det illustrerar hur solelproduktion kan variera över ett år och per dygn. Variationen från dygn till dygn kan vara stor. I genomsnitt producerar förstås sommardagarna mer än vinterdagarna, men de bästa vinterdagarna kan vara bättre än de sämsta sommardagarna. Medelvärdet för de 1460 dygnen har varit 7,16 kWh/dygn = 2,28 kWh/kW och dygn. Som mest har vi skördat 20,74 kWh = 6,17 kWh/kW under ett dygn.

Under 61 (4%) dygn har vi inte fått någons solel alls. Det är vinterdygn då solcellerna varit snötäckta, med minst ett undantag. Jag minns en mulen och väldigt mörk decemberdag då det faktiskt blev noll i solelproduktion trots att solcellsmodulerna var snöfria.

Varaktighet

Det andra diagrammet visar en varaktighetskurva som visar hur många dygn en viss solelproduktion per dygn överskridits. Under de fyra första åren har det inte varit några tekniska fel på anläggningen som orsakat produktionsbortfall. Däremot har ett längre strömavbrott (37 timmar december 2011) och nätägarens servicearbeten gjort att vi tappat en del elproduktion under några dagar. I det stora hela påverkar dock dessa enstaka dagar inte varaktighetskurvan.

Under 557 dygn (38%) har vi fått mer än 10 kWh = 2,98 kWh/kW och under 6 dygn (0,04%) har vi passerat vår drömgräns 20 kWh = 5,95 kWh/kW. Varaktighetskurvan stämmer förvånansvärt väl överens med en rät linje, frånsett ”svansarna” i kurvans båda ändar.

Fick en fråga om varaktighetskurva per år så jag gjorde ett sådant diagram också. Utseendet per år kan förstås variera mellan olika år beroende på hur mycket solinstrålning det varit, men i vårt fall funderar jag på om också en stor och växande lind ger allt mer skuggning på taket. Utbytet för de fyra driftåren (ej kalenderår!) har varit 858, 807, 876 och 774 kWh/kW enligt värdena från växelriktaren, som är 1% lägre än elmätarens värden.

Vår solcellsanläggning

När man tolkar värden får man komma ihåg att vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion jämfört med om vi skulle ha haft ett skuggfritt tak.

PS. De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva per år för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Varaktighetskurva per år för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Fyra år med solceller

Nu har vår solcellsanläggning på 3,36 kW varit i drift exakt fyra år! Vi har skördat 11 254 kWh vilket därmed ger 837 kWh/kW. Skuggning av omgivande träd under morgon-förmiddag och kväll minskar solelproduktionen. Utan skuggning borde det under ett år med normal solinstrålning vara bortåt 1 000 kWh/kW. Jag får återkomma med mera data för våra fyra år.

Sunny Portal kan man se driftdata för våra solceller.

PS. De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.

PS 30/10. Kom på att elmätaren gått 1,66 kWh när anläggingen testkördes av installatörsföretaget innan vi körde igång på allvar den 28 oktober 2010. Det blev därmed en minimal justering av produktionen och utbytet.

Ekollon hemma på tomten, laddade med solenergi... 27 september 2014.

Ekollon hemma på tomten, laddade med solenergi… 27 september 2014.

En som diggar solenergi. Vildsvin på tomten letande efter ekollon, laddade med solenergi. 4 oktober 2014.

En som diggar solenergi. Vildsvin på tomten letande efter ekollon, laddade med solenergi. 4 oktober 2014 kl. 00.18.

Solrevolution – Årets bok 2015

Det är Vi i Villa som lagt in dem, utan någon fråga eller meddelande till mig.Naturskyddsföreningen ger i november ut boken “Solrevolution” som de kallar årets bok 2015. Den kostar 199 kr vid förköp till och med 5 november. Årets julklapp till alla solvänner!

Naturskyddsföreningen skriver

Idén bakom Solrevolution är enkel: boken är ett solmanifest, där läsaren ser solenergins potential och, inspireras till att hänga med i solrevolutionen. Boken guidar dig igenom solenergins möjligheter, den hjälper dig bli varsammare med vår planet.

PS. Ett förtydligande angående annonserna som började uppträda på bloggen sedan i fredags. Det är Vi i Villa som lagt in dem, utan någon fråga eller meddelande till mig. Jag får ingen ersättning från Vi i Villa för bloggen, den sköts helt ideellt.

Reklamen på bloggen är Vi i Villas…

Såg just att det nu finns reklam på denna blogg under menyerna. Ville bara förtydliga att det är Vi i Villa som lagt in dem, utan någon fråga eller meddelande till mig. Jag har tidigare fått förfrågningar från solcellsföretag om annonser på bloggen men tackat nej till det. Jag får ingen ersättning från Vi i Villa för bloggen eller deras annonser på bloggen, den sköts helt ideellt. Gjorde mig paff att se att Vi i Villa lagt in annonser på bloggen, kan bara beklaga att ni får stå ut med dem…

PS. Det positiva är möjligen att Vi i Villa tycker att bloggen har så många besökare att de anser det vara möjligt att sälja reklam på bloggen…

Bloggsidan kommer förresten att flyttas in på Vi i Villas normala site senare i år, enligt deras planer, så reklamen lär förbli kvar… Adressen är dock utlovad att bli den samma.

PS 27/10. Vi i Villa tog bort annonserna på bloggen idag. De sa att det var ett missförstånd…

Regeringens budget – Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

I det budgetförslag regeringen presenterade idag föreslår man en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt följande:

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs för att underlätta för det växande intresse som finns för att investera i produktionen av el från förnybara energikällor för egen förbrukning (t.ex. solceller eller småskalig vindkraft) och för att stärka ställningen för de konsumenter som framställer förnybar el för egen förbrukning.

Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar och skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre.

Förslaget bidrar till omställningen av energisystemet. Det bidrar också med möjligheter att ge elkunderna en aktivare roll som både användare och producent.

Förslaget träder i kraft vid årsskiftet den 1 januari 2015.

Källa: Förslaget finns i BP2015 (volym 1, avsnitt 6). Det beskrivs även i BP 2015 UO21.

Se detaljer på s. 208-227 i Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor, kapitel 1-7:

Vilka som kan få skattereduktionen. Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Definitioner. Regeringens förslag: Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlaget för skattereduktionen. Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek. Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.

Villkor för skattereduktionen. Regeringens förslag: Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.

Verksamhet inom flera sektorer. Regeringens förslag: Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Begäran om skattereduktion. Regeringens förslag: Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

Kontrolluppgiftsskyldighet. Regeringens förslag: Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året och anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska även lämnas för begränsat skattskyldiga.

Uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen. Regeringens förslag: Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Den som begär skattereduktion och som är företag ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Regeringens förslag: Ändringarna i ellagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten fr.o.m. den 1 januari 2015. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Mottagningsplikt. Regeringens förslag: En elleverantör som levererar el till en mikroproducent är skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens produktionsanläggning. Detta gäller dock inte om mikroproducenten har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.

Uppföljning och utvärdering. Regeringens bedömning: Skattereduktionen följs upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår.

Offentligfinansiella effekter. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 25 miljoner kronor 2015.

Det var förväntat att regeringen skulle föreslå en skattereduktion eftersom det inte fanns någon politisk majoritet för nettodebitering som miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet förordat före valet.

Minskade skatteintäkter med 25 miljoner kronor skulle betyda 25/0,6 = 41,7 miljoner kWh som skulle vara berättigade till skattereduktion. Låt säga att vi antar i genomsnitt 60 MW (grov uppskattning) nätansluten solel under 2015 som producerar i genomsnitt 900 kWh/kW (uppskattning, statistik saknas) och att 50% (uppskattning, statistik saknas) blir överskott som matas in till nätet skulle det bli 16,2 miljoner kronor i skattereduktion till solcellsägare under 2015. Tillkommer el från vindkraft etc.

Utgiftsområde 21 Energi står under Energiteknik på s. 64:

Efterfrågan på stödet för solceller har varit stor. Regeringen menar att det är mycket angeläget att utvecklingen av solkraft även fortsatt stimuleras och tillför därför ytterligare 100 miljoner kronor per år för perioden 2015–2018. Detta för att möta den stora efterfrågan och stärka stödet för solkraft.

100 miljoner kronor per år kommer inte att räcka till alla som sökt investeringsstöd, men det blir i alla fall en förbättring. Nu väntar vi också på att stödnivån sänks från 35% till låt säga 20% så att stödet räcker till flera sökande. Minns att det fanns över 600 miljoner i ansökningar i kö i slutet av augusti.

Fick tips om artikeln “Han vill skynda långsamt” i Dagens Industri igår, där man intervjuat energiminister Ibrahim Baylan. Där står bland annat “Han såg en stor potential i fråga om solceller” och “Utredningar ska tillsättas för både den havsbaserade vindkraften, solkraften och elcertifikaten”.

PS. Mitt tips igår om 100 miljoner kr till investeringsstöd (vilket var vad Miljöpartiet önskat före valet) och 15 miljoner för skattereduktionen var inte så pjåkig, :-). Missade i skattereduktionen för att jag tänkte bara på solceller, men en del kommer att gå till vindkraft etc. också vilket gör att det behövs en lite högre budget för även täcka in detta.

Välbesökt Solforum 2014

Idag arrangerade Energimyndigheten det andra Solforum. Ca 190 deltagare hade samlats i Linköping för en heldag om solenergi med föredrag, rundabordssamtal och en posterutställning. Det var deltagare från vitt skilda områden som den akademiska forskningsvärlden, företag, kommuner, elbolag, konsulter, byggföretag etc. Bara detta faktum gör att forumet fyller en viktig funktion. Det gav goda möjligheter för alla att utbyta information och få kontakter till användning i sin dagliga verksamhet. Här kommer ett axplock av mina intryck, så långt jag hinner på tågresan från Linköping till Västerås. Presentationerna från Solforum lades ut av Energimyndigheten 31 oktober.

Utveckling – Integration – Främjande var tre ledord Enerigmyndigheten hade myntat för dagen. I inledning fick vi höra att IEA Technology Roadmap – Solar Photovoltaic Energy hade satt visionen 16% solel i den globala elanvändningen år 2050, vilket var en uppgradering från de 11% man angett i 2010 års upplaga. Den nya målet förutsätter bland annat en kostnadsreduktion på 65% (!) till år 2050.

Sverige satsar ca 70 miljoner kr per år i statligt stöd till solenergiforskning. Stödet kommer från Energimyndigheten, Vetenskapsrådet, Vinnova och SSF.

Elina Eriksson och Teo Enlund, Green Leap KTH, berättade om solceller ur ett användar- och designperspektiv. Privatpersoners inställning till solceller handlar mycket om känslor. De tyckte man ska tala till buken istället för huvudet (inte kr, W, …). Känslan av att det är min el är en stark drivkraft liksom en vision att bli självförsörjande. Många undrar över kopplingen till nätet och de förslog att tala om nätet som ett virtuellt batteri där man lagrar sitt överskott och tar tillbaka det vid ett senare tillfälle. Man pekade på några systemfel idag:

  • Inbyggda hinder i dagens regler.
  • Staten bjuder med armbågen. Det är krångligt och det blir inte klart vilka regler som gäller.
  • Fast i gammalt tänkande. Man tänker i form av belastningspunmkter istället för i form av kunder.

Åsa Togerö, Skanska, höll föredraget “Hur vill byggbolag använda solceller i framtiden”. Om man vill påverka känslor är det smart att göra det med bilder. Varför solceller:

  • Nödvändigt, om hållbar utveckling är målet.
  • Det självklara valet när de enklaste frukerna plockats (som förbättrat klimatskal).
  • Låg risk. Fördel det pratas för lite om.
  • Långsiktig avkastning.
  • Enkelt ur installationsteknisk synvinkel.
  • Signalvärde! Coolare än isolering.

Även Åsa var inne på att dagens regler är krångliga. Experter säger olika om skatt, moms etc.

“Molekylära solceller – status och möjligheter” var ämnet för Henrik Pettersson, Swerea/IVF. Hans definition av molekylära solceller var “Solcellstekniker baserade på ljusabsorberande molekyler fästa på nanostrukturerad halvledare”. Det finns olika varianter:

  1. Grätzel-solcellen. Rekordverkningsgrad i laboratorium är 11,9% (enligt NREL:s sammanställning), där utvecklingen i verkningsgrad avstannat. Kommersialiserad för inomhusapplikationer.
  2. “CMD-solcellen”. Utvecklad vid CMD (Center for Molecular Devices). Verkningsgrad 13,0%. Ej kommersiell.
  3. Solid state. 7,2%. Ej kommersiell.
  4. Perovskit-celler. 17,9%. Ej kommersiell. En förvånansvärt snabb utveckling sedan starten för större forskningsinsatser för ett par år sedan.

CMD har gjort en monolitisk Grätzel-modul som demonstrator i storleken 30 x 30 cm, med 6% verkningsgrad och hygglig stabilitet. Det finns två svenska företag. Exeger, som håller på att bygga en pilotproduktion, och dyenamo som är en avknoppning från CMD och som kommer att ta steg mot modulproduktion när tekniken är redo.

Stenbjörn Styring berättade om “Bränsle från solenergi och vatten – från naturlig till artificiell fotosyntes”. Enligt honom själv var det något som inte finns (kommersiellt) idag och han hade inte ens en affärsidé, men han hade rest runt i 40 länder och berättat om detta. Området kallas solbränsle, som har två spår. Från vatten kan vätgas (H2) framställs eller CO2 kan reduceras til kolbaserade bränslen. Det finns indirekta metoder som att med solel framställa vätgas med elektrolys och direkta metoder som artificiell fotosyntes. Stenbjörn trodde att de indirekta metodera var dyra. Å andra sidan är min tanke att verkningsgraden blir bättre. Låt säga att man har en solcellsmodul med dagens normala verkningsgrad på 15-16% och en elektrolysör med 50% verkningsgrad (i småskalig elektrolys, vi använde en sådan i ett projekt i Glashusett i Hammarby Sjöstad för ca 10 år sedan. 70% kan kanske nås i storskalig elektrolys). Då blir verkningsgraden ca 8-11% till vätgas och den kommer att öka i takt med att modulverkningsgraden ökar. Stenbjörn nämnde inget om status vad gäller verkningsgrad för artificiell fotosyntes. I artikeln “Scientists create most efficient artificial photosynthesis yet” från juli i år anges en verkninsgrad på 2%.Om artikelns rubrik stämmer ligger artificiell fotosyntes långt efter solceller + elektrolysör i verkningsgrad för vätgasproduktion. Om det kan kompenseras med lägre produktionskostnad kan jag inte avgöra och kanske inte heller forskarna i detta stadium? En fråga är också hur vätgasen ska användas. Bränsleceller där man skulle kunna använda vätgasen har en verkningsgrad på högst 60%, dessutom behövs komprimering för lagring av vätgasen, vilket också ger förluster. Sammantaget gör detta att vätgassystem får låg systemverkningsgrad, vilket är en besvärande faktor för vätgas.

Olle Inganäs, Linköpings universitet, gjorde i föredraget “Tryckta, flexibla organiska solceller” dagens mest spektakulära uppvisning, “best in show”. Han hade en rulle med organiska solceller trycka i deras egen maskin. Rullen skickade Olle ut på golvet och vips rullades det ut 10(?) meter solceller. Denna typ av solceller har idag 10-12% verkningsgrad i laboratorieskala och befinner sig tidigt i utvecklingen enligt Olle. Den rulle Olle så fint förevisade hade “nå’n” % verkningsgrad om jag fattade rätt och man skulle kunna gå till 5-6% trodde han. Det ska jämföras med 15-16% för kommersiella standardmoduler av kiselsolceller, vilket gör att de organiska solcellerna med sin betydligt lägre verkningsgrad får svårt att konkurrera i tillämpningar där kisel används idag. En fördel är den ringa materialåtgången av aktivt material, 150 kg/km2. Detta gjorde att det var plastkostnaden för substratmaterialet som satte priset. Man kan ha i åtanke att produktionskostnaden för kiselbaserade moduler är idag 0,4-0,5 $/W hos de bästa tillverkarna i Kina vilket gör ca 500±50 kr/m2 för en färdig modul med 15% verkningsgrad. Skulle varit elegant om Olle hade jämfört med materialåtgången för kiselbaserade moduler, som idag är den i särklass vanligaste solcellstypen. De molekylära solceller kan inte konkurrera med kisel i verkningsgrad men viktiga fördelar är att de kan göras i olika färger och geometrier. På min fråga om åldring svarade Olle att de är extremt vattenkänsliga och därför måste de kapslas. Huum… gör inte detta krav att en (stor?) del av den tänkta kostnadsfördelen försvinner? Han trodde på en optisk stabilitet på 35-40 år och en modullivslängd på ca 5 år, vilken kan jämföras med den effektgaranti på minst 80% av märkeffekten efter 25 år som vanligen ges för kiselbaserade moduler.

“Tunnfilmssolceller baserade på CZTS (Cu, Zn, Sn, S) som alternativ till CIGS” var titeln för Charlotte Platzer-Björkman, Uppsala Universitet. Bakgrunden till denna forskning är att olika tekniker har olika begränsande ämnen. Silver för elektroder för kiselbaserade moduler, tellur för CdTe-solceller och indium (och gallium) för CIGS-solceller. Begränsad tillgång på de kritiska ämnena kan begränsa möjligeterna till fortsatt kostnadssänkning. Detta motiverade forskningen på CZTS-solceller. De bästa var idag gjorda med våtkemisk deponering, men hon trodde inte att det skulle förbli så i framtiden. De bästa vakuumframställda CZTS hade idag 9,2% verkningsgrad för submoduler (Solar Frontier). Uppsala hade nått 7,9% utan antireflexskikt vilket därmed nästan var jämförbart med Solar Frontiers rekord. Charlotte trodde att man behöver komma i minst lika hög verkningsgrad som för kiselbaserade moduler.

Martin Magnusson, Lunds universitet, berättade om “Nanotrådar för förbättrad prestanda på kiselsolceller”. 13,8% är världsrekordet i nanotrådssolceller av GaAs i laboratorieskala. Genom att  odla nanontrådarna på guld hade man höjt tillväxthastigheten till 1 mikrometer per sekund, vilket var 100 gånger snabbare än världsrekordnanotråden. Den tydligaste affärsidén var att göra tandemsolceller genom att flytta en film av nanotrådar till kiselsolceller. Företaget Sol Voltaics jobbar med få in nanotrådarna i ett bläck (Solink) för användning på solceller av tunnfilm eller kisel. Enligt Sol Voltaics hemsida skulle man kunna nå upp till 25% modulverkningsgrad med detta bläck. Man får komma ihåg att om ett nanoskikt skulle höja modulverkningsgraden och därmed solelproduktionen med låt säga 20% (till 18% för en kiselbaserad modul med 15% verkningsgrad idag) i storskalig produktion skulle det inte få lika stort genomslag i produktionskostnaden per kWh (LCOE = levelized cost of energy) för solel. Låt säga att solcellen svarar för halva modulkostnaden i en kiselbaserad modul (= högt räknat om man får tro GTM research rapport från 2013) och modulen svarar för halva systemkostnaden, så skulle solcellen svara för 25% av systemkostnaden.

Det fanns många flera föredrag, men hinner inte mera nu. Klockan är 21.20 och jag är snart tillbaka i Västerås….

Det var förresten kul att höra av så många att de läser och uppskattar bloggen. Det värmer!

Statsbudgeten kommer i morgon

I morgon är det många som ser fram emot besked om stöd till solceller i statens budget som ska presenteras i morgon. Jag tippar (utan någon “inside” information) på 100 miljoner till i investeringsstöd till solceller och 15 miljoner avsatta för en kommande skattereduktion, för år 2015. Hehe… får se hur rätt eller galet mitt tips är i morgon, :-).

Solkarta för Uppsala stad

Nyligen kom ytterligare en svensk solkarta. Denna gång för Uppsala stad.

Man kan se solinstålning på hustak och beräkna en uppskattad årlig solelproduktion. Skuggning från andra byggnader och skorstenar på taken är medräknade i kalkylen, vilket är ett plus. Kartan delar in takens solinstrålning i tre energiklasser:

  • mer än 1 000 kWh/m2 och år,
  • 950-1 000 kWh/m2 och år,
  • mindre än 950 kWh/m2 och år.

Det framgår inte vilka år som använts för solinstrålningsvärdena. Det är väl något medelvärde, men för vilken tidsperiod? Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Genom att ange en systemverkningsgrad kan man få en beräkning av uppskattad energiproduktionen på det valda taket. Hur många känner till systemverkningsgraden? Inte många, men i beskrivningen anges att normal systemverkningsgrad är 13%. Det finns för övrigt ingen definition av systemverkningsgraden, vilket försvårar att ange ”rätt” värde. Ordet är dessutom felstavat, det står “systemverkninggrad”.

Kartan var lätt att använda. Jag zoomade snabbt in till Väktargatan där jag bodde under åren som doktorand i Uppsala. Fick fram att energiproduktionen var 1010 kWh/år då jag valde ytan 7 m2 (motsvarar 1 kW vid 14,3% modulverkningsgrad) , se skärmdumpen nedan. Ytan kan bara anges som ett heltal, decimaler kan inte användas. Undrans varför? Resultatet kan laddas ner som en pdf-fil, där diagrammet blev suddigt.

Solkartor finns sedan tidigare även för Eskilstuna kommunGöteborg stad, Lund kommun, Stockholm och Örebro stad. Den 6 oktober tog kommunstyrelsens miljöutskott beslut om att en solkarta ska tas fram för Sollentuna kommun. Har även hört att även Västerås är på gång…

Exempel på resultat från solkarta för Uppsala stad.

Exempel på resultat från solkarta för Uppsala stad.

Produktionskostnader för el med hänsyn till miljöpåverkan

Solinstrålningen når överallt på jorden, den finns i överflöd, i obegränsad tid och den används på plats utan några överföringsförluster. Det som sinkat är de tidigare alltför höga kostnaderna för solelproduktion, men det har raskt ändrats under senare år.

Ecofys (på uppdrag av EU-kommissionen) släppte i dagarna rapporten ”Subsidies and costs of EU energy – An interim report” där man tagit hänsyn till olika kraftslags externa kostnader i form av miljöpåverkan. Det är ingen helt lätt uppgift, men i alla fall ett steg i rätt riktning tycker jag. Är det inte så vi alltid borde räkna?

Storskalig solkraft och kärnkraft låg 2012 på samma LCOE (Levelised Cost of Energy) i EU enligt denna studie, se diagrammet här nedan. Notabelt är också att LCOE för solel mer än halverats från 2008 till 2012. Det är en häpnadsväckande utveckling…

Produktionskostnad inklusive externa kostnader i form av miljöpåverkan för olika kraftslog i EU år 2012. Enligt Ecofys rapport "Subsidies and costs of EU energy. An interim report" (2014).

Produktionskostnad inklusive externa kostnader i form av miljöpåverkan för olika kraftslag i EU år 2012. Enligt Ecofys rapport “Subsidies and costs of EU energy. An interim report” (2014).