REserviceS final event

Var idag på ”REserviceS Final Event” i Bryssel tillsammans med knappt 100 andra personer, mest från Belgien och Tyskland men även två från Danmark (DTU deltagare i detta EU-projekt) och två från Finland (VTT deltagare i projektet).

Man började med att tala om att man inte fick citera med personnamn vad olika personer sagt i nyhetsbrev eller liknande. Har aldrig varit med om något sådant krav på föredrag jag besökt, men någon gång ska vara den första…

Dagen var indelad i tre pass. Först var det föredrag under 1,5 timme, sedan var det två paneldiskussioner på 1,5 timme vardera. Även vid måndagens “final event” för EU-projektet PV GRID hade man paneldiskussioner. Jag är personligen inte så förtjust i dessa paneldiskussioner, men det är tydligen gångbart i de här EU-projekten.

Projektet hade hållit på i 2,5 år, lagt ner 170 manmånaders arbete och kostat 2,2 miljoner Euro. Resultatet har blivit rapporter och en sammanfattning på 14-sidor “Economic grid support services by wind and solar PV” om man inte vill läsa slutrapportens 70 sidor. Man har tagit fram rekommendationer för integrering av mera förnnyelsebar energi i form av vind och sol i Europa. Rapporterna kan laddas ner från projektets hemsida.

I inledningen av dagen beskrev man bland annat behovet av forskning och utveckling enligt följande:

  • Hardware (wind and solar)
    • Sustainable provision
    • Portfoilio/communication
    • Offshore: monitoring for frequency support HVDC
  • Software and methods
    • Probabilistic forecast for system operation
    • Coordinate frequency support HVDC offshore
    • Advanced control strategies
  • System operational methods and GSS deployment strategies
    • Optimization strategies at distribution level
    • Method development for need assessment
  • Standards

Det var med andra ord relativt allmänt hållet vid dagens inledande föredrag. Man får läsa den fullständiga rapporten för att få mera kött på benen.

I ett annat föredrag berättades att arbete pågår för ett europeiskt regelverk med olika standarder för elnätet. Där nämndes följande områden för de riktlinjer man ska ta fram:

  • System operation framework guideline
  • Connection framework guideline
  • Balancing framework guideline
  • Capacity allocation and congestion management framework guideline

4 dokument var färdiga och 12 var under arbete. Detta arbete kommer även att påverka oss i Sverige på ett eller annat sätt.

I ett tredje föredrag berättade man lite om pågående EU-projekt. Det fanns väldigt många projekt, säkert 70-80 fanns i den ej fullständiga listan, som handlade om integerering av förnyelsebar energi i EU:s elnät, både på distributions- och transmissionsnivå. Den vetgirige hittar mycket info om de olika projekten på GRID Innovation online, som byggts upp av ett litet konsultföretag. Man kan även titta in på EU:s portal “Research and innovation. Participant portal” om man är intresserad av att vara med i något projekt i “Horizon 2020”. Det är rejält med pengar som EU satsar i Horizon 2020. Närmare bestämt 80 miljarder Euro under perioden 2014-2020…

Lite funderar man på hur många som tar till sig de resultat och all den information som tas fram av olika EU-.projekt och i vilken grad man når de tänkta målgrupperna? I en av paneldebatterna betonade en av deltagarna av “REserviceS” borde ge sig ut på en “roadshow” i varje land och där träffa berörda personer. Han menade att de kommer inte till möten som dessa och att man därmed når väldigt få personer. Jag kan inte annat än hålla med honom…

9 reaktion på “REserviceS final event

  1. Kanske lite off-topic, men skoj med nytt världsrekord (21% verkningsgrad) för CIGS-solceller, och här i Sverige också.
    Kanske det inte bara blir kiselsolceller framöver…
    http://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2014/svensk-solcell-slar-vaerldsrekord

    Även Solibros världsrekord för en CIGS-solcellsmodul med verkningsgraden 18,7% känns ju inte så dåligt heller 🙂
    Detta kombinerat med att CIGS-solcellstekniken inte minskar sin strömproduktion i molnigt väder vs klart soligt väder lika mycket som kiselsolceller gör, vad jag förstått, tycker jag gör dem intressanta…

  2. Om Solibros CIGS-solcellsmoduler:
    “•Additional power through positive lightsoaking: In contrast to ordinary solar cells, our CIGS modules increase in power under illumination. Combined with our strict positive sorting, you get up to 15 % more power for your money.
    •Our modules deliver top performance even at very high temperatures. With a temperature coefficient of -0.38 % / K, the Solibro CIGS modules are a long way ahead of their crystalline competitors, producing high yields even under critical climatic conditions.”

    http://solibro-solar.com/en/product/modules/

    • Man får ta tillverkarnas egen reklam med en nypa salt… Det är naturligt att de vill försöka framhäva fördelarna med sin egen teknik.

      I artikeln ”One-year comparison of different thin film technologies at Bolzano Airport Test Installation” jämförde man olika solcellsteknologier under ett år. I deras test fick polykristallina kiselmoduler i medeltal högre ”Performance Ratio” (PR) än de fyra tunnfilmstekniker man jämförde med, däribland CIGS. PR = (energiproduktion/märkeffekt)/(normerad solinstrålning i modulplanet). Förhållandet mellan de olika teknikerna varierade dock under året.

      Värt att notera att för denna ort var det låg solinstrålning, mindre än 100 W/m2, under hela 33% av tiden, MEN denna tid bidrog bara med 2,5% av energiproduktionen. 54% av energiproduktionen skedde när solinstrålningen var hög, minst 700 W/m2. På en annan ort med andra solförhållanden och annan lufttemperatur kan resultaten bli annorlunda. Man måste också ta hänsyn till vilken degradering olika cellteknologier har under livslängden.

      Våra Sanyo HIT moduler med 17,3% verkningsgrad köpta 2010 har för övrigt en temperaturkoefficient på -0,3%/C, bättre än CIGS…. Kristallina kiselmoduler ligger på -0,45%/C. HIT är monokristallin kisel med tunt lager av amorft kisel. Vid olika jämförande prestandastudier som presenterades vid konferensen EU PVSEC i Amsterdam förra veckan låg denna solcellsteknik i topp.

      När det gäller “positive sorting” levererar de flesta modultillverkare moduler som har högre effekt än märkeffekten vid STC (Standard Test Conditions), så det är inget unikt för Hanergys CIGS-moduler.

      • I table 2 ges också intressanta siffror i den rapporten, tycker jag:
        “, while CIGS performance ratio is much more stable than the other technologies with a 77% less
        standard deviation than a-Si based modules.”

      • I stycket 4. Conclusions konstateras också följande:
        “An exception is represented by CIGS technology which is less dependent on seasonal effects, thus
        showing a low variation of performance ratio values throughout the year (σ = 0.012).”
        Vilket jag tycker är en viktig egenskap!
        Borde inte det vara en egenskap som är gynnsam för elnätet i ett land där man har mycket solel som matas in i elnätet?

        • Nej, sannolikt blir det en nackdel…. Lägre temperaturkoefficient för CIGS (och våra HIT) gör att moduleffekten blir högre sommartid än för kristallint kisel (vilket också rapporten visar). Om det redan finns ett stort överskott mitt på dagen sommaren, vilket blir fallet om man har mycket inmatning av solel till nätet, blir detta till en nackdel eftersom man då ökar på överskottet mera än om man hade haft kristallint kisel. Inmatning av ett stort överskott till nätet kan kräva åtgärder hos nätägaren eller solelproducenten (exempelvis att man reducerar växelriktareffekten, “curtailment” som det kallas på engelska).

  3. Hanergy (Solibro CIGS-solcellsmoduler):
    “The system is able to generate electricity in poor light conditions because its thin-film solar modules are highly photosensitive even under deep shadow. In addition, the system can generate power efficiently even if it is not directly aimed at the sun. This gives households the flexibility in choosing a place to install the solar modules while meeting the aesthetic needs of their buildings. ”
    http://www.hanergy.com/en/content/details_37_1622.html

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *