Juli är redan årets bästa solelmånad i Västerås

Med 16,76 kWh (5,0 kWh/kW) idag har vi totalt 384,6 kWh (114,5 kWh/kW) under juli månad. Detta är redan högre än juni månads 382,4 kWh som var den bästa månaden hittills i år. Med fem dagar kvar av juli är det också solklart att det kommer att bli vår bästa juli månad någonsin. Tidigare bästa julimånad under 2011-2013 var ifjol med 417,0 kWh (124,1 kWh/kW).

Under 2011-2013 har maj månad varit den bästa solelmånaden för oss, men i år blir det ett trendbrott. Vår bästa månad någonsin är maj 2011 med 449,87 kWh (133,9 kWh/kW). Vi behöver i snitt 13,1 kWh under resten av juli för att slå detta rekord. Detta är möjligt med lite väderflyt. Det hela hänger på när det förutspådda regnet under veckan kommer, några timmar hit eller dit för regnet kan avgöra om det blir rekord eller inte…

Sunny Portal finns driftdata för vår solcellsanläggning.

Juli blir årets solelmånad

215,85 kWh (64 kWh/kW) hittills under juli. Med det soliga väder som förutspås närmaste drygan veckan är det i stort sett klart att juli blir årets bästa solelmånad, åtminstone i Västeråstrakten. Hos oss har maj varit bäst 2011-2014. Men i år är hittills juni bäst med 382,4 kWh (114 kWh/kW), men allt talar nu för att juli blir årets månad!

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Soligare än normalt i söder under första halvåret

SMHI mäter den globala (totala) solinstrålningen på 17 platser i Sverige. 6 av stationerna ligger i norra halvan av Sverige och resterade i södra halvan. Stationerna har varit igång olika länge och därför finns inte statistik för normalperioden 1961-1990 för alla stationer. Exempelvis startade Storlien-Visjövalen och Hoburg under 2013.

Under första halvåret 2014 var solinstrålningen högre än under normalperioden 1961-1990 vid mätstationerna söder om Mälardalen och lägre än under normalperioden från Mälardalen och norrut, undantaget Luleå, se nedanstående tabell.

I topp ligger som väntat Hoburg och Visby på Gotland, som enligt SMHI:s solinstrålningskarta är det landskap som har högst solinstrålning i Sverige. Bäst jämfört med normalperioden var Växjö med +8,7% och Göteborg med +8,6% över normalperiodens värden. I andra änden låg Östersund med -6,9%. Man kan se att relativt korta avstånd mellan olika orter kan ge signifikanta skillnader i solinstrålning. Eftersom stationsnätet är relativt glest, speciellt i norra halvan av Sverige, kan lokala variationer göra att solinstrålningen är högre eller lägre än den närmaste mätstationen. Generellt är det bra att bo nära kusterna jämfört med en bit in i landet, vilket illustreras av att Svenska Högarna hade 11% mer solinstrålning än Stockholm under första halvåret.

Tittar man på enskilda månader blir variationerna jämfört med normalperioden mycket större, se tabellen här nedan. Där ser man att april var en mycket bra månad över nästan hela landet och att det var främst den månaden som drog upp solinstrålningen för första halvåret över normalperiodens medel eftersom exempelvis både maj och juni hade lägre solinstrålning än normalt i Visby.

Soltimmar

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Oavsett hur stor solinstrålningen varit under en timme räknas det som en soltimme så länge den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Utbyte

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet (kWh/kW) från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Klicka på tabellerna för att se dem i större skala.

PS 11/7. Såg att Bixia i pressmeddelandet “255 soltimmar i juni – kan ge 560 miljoner kilowattimmar solel” använt soltimmar för att beräkna utbytet under juni. Det är en olämplig metod eftersom antalet soltimmar inte säger någonting om hur stor solinstrålningen varit räknat i energi (kWh) under månaden. SMHI:s soltimmar talar bara om under hur många timmar den direkta solinstrålningen varit över 120 W/m2. Oavsett om det varit 120 W/m2 eller exempelvis 500 W/m2 under en timme blir det en soltimme. Luleå hade 60% fler soltimmar än Stockholm under juni, men den instrålade solenergin (globalstrålningen) var bara 18% högre, så det kan bli rejält fel om man tänker i termer av soltimmar istället för instrålad energi. Bixias resultat motsvarar att man antar ett utbyte på 125 kWh/kW under juni månad, vilket är rimligt för en oskuggad anläggning med någorlunda bra orientering.

Den verkningsgraden på 15% som Bixia nämner är modulverkningsgraden och den påverkar ytan av solcellsanläggningen, men inte utbytet per installerad kW. Verkningsgraden är för övrigt ca 11-12% för ett oskuggat system med bra orientering om man räknar på andel av solinstrålningen som blir el.

Globalstrålning under första halvåret 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Globalstrålning under första halvåret 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990. Nord-Koster och Tarfala ej medtagna eftersom data fattades för en månad. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-juni 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Globalstrålning januari-juni 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

ROT-avdrag för installation av solceller

I brist på investeringsstöd kan en möjlighet vara att utnyttja så kallat ROT-avdrag.

ROT-arbete

Skattereduktion med halva arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller.  Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller. Skatteverket skriver under “exempel på ROT-arbete”:

SOLPANELER
Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

Skatteverket anger också att ”Skattereduktion för husarbeten medges med halva arbetskostnaden för husarbete men högst 50 000 kr per person och år.”

Du kan inte få skattereduktion för arbete som du själv har utfört hos dig själv och du kan inte heller få skattereduktion för sådant husarbete som närstående har utfört hos dig. Skattereduktionen för husarbete räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Mer info finns i Skatteverkets broschyr ”Skattereduktion för husarbete”.

Hur stort blir ROT-avdraget?

Jag tittade i kväll på information från de 10 företag som ingick i den prisjämförelse jag redovisade i inlägget “Vad kostar solceller”, den 19 maj 2014. Systempriserna är oförändrade sedan dess hos alla företagen. Bauhaus, Din El, Eskilstuna Energi och Miljö, Fortum och Upplands Energi gav ingen uppgift om ROT-avdrag. Kraftringen angav bara att rotavdrag var “upp till 10 % av totalkostnaden” och det var därför ingen användbar uppgift i min jämförelse. Ett tips till alla företag är att ange hur stort ROT-avdrag som är möjligt i kronor på era webbsidor.

Det möjliga ROT-avdrag för de fyra kvarvarande angavs till motvarande 917 – 4 000 kr/kW för solcellssystem som var 2-15 kW stora. ROT-avdraget motsvarade 5,2%-15% av systempriset vilket betyder att de fyra företagen uppskattade arbetskostnaden till 10-30% för ett standardsystem. Det var därmed en överraskande stor spridning i de uppgifter företagen ger om möjliga ROT-avdrag, även med hänsyn tagen till att arbetskostnadens andel bör öka med minskande systemstorlek.

Jag har i alla fall tolkat det som att de uppgifter man angett är den faktiska kostnadsminskningen i kronor på grund av ROT-avdraget.  Företagen uttrycker sig lite olika på sina webbsidor: “Möjligt ROT-avdrag” (2 stycken), “Rotberättigad arbetskostnad” och “inkluderat ROT-avdrag”. Alla företag anger ROT-avdragen som cirkapriser. Denna uppgift har jag sedan använt för att beräkna ROT-avdraget per kW respektive andel av totalpriset för systemet. Se nedanstående diagram, klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag i procent av systempriset inklusive moms.

ROT-avdrag i procent av systempriset inklusive moms.