382 kWh solel under juni

Juni månad gav 382,4 kWh (113,8 kWh/kW). Det blev årets bästa månad hittills med knappt 10 kWh mer än maj som gav 372,0 kWh (110,7 kWh/kW) och juni gav även mer än aprils 357,0 kWh (106,3 kWh/kW). Bästa junimånad var 2011 med 441,8 kWh (131,5 kWh/kW) och den tidigare lägsta 396,3 kWh (117,9 kWh/kW). Årets juni var alltså den junimånad med lägst utbyte hittills, drygt 13% lägre än tidigare bästa månad. Under 2011-2013 var maj årets bästa månad alla tre åren med 440-450 kWh. I år har juli en god chans att bli årets bästa månad. Två år av tre under 2011-2013 har juli varit bättre än juni hemma hos oss.

Bästa dag under juni var den 14 juni med 20,53 kWh (6,1 kWh/kW). Det är den näst bästa dagen någonsin! Endast en majdag och fyra tre junidagar har tidigare passerat 20 kWh. Rekordagen var 22 juni 2012 då vi skördade 20,74 kWh (6,2 kWh/kW). Bästa majvärde någonsin är från 26 maj 2011 då vi fick 20,32 kWh (6,0 kWh/kW). Det är enda majdag som passerat 20 kWh.

Jag gjorde även en jämförelse med två av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås, som bara ligger drygt 10 km från vårt hus och därmed borde ha snarlik solinstrålning som hos oss. Forskningssystemen ingår i projektet ”Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” vid Mälardalens högskola. Två 4,8 kW system med 19 respektive 41 graders lutning monterade på mark gav 637,7 kWh (132,9 kWh/kW) respektive 603,9 kWh (125,8 kWh/kW). Det gör 5,6% högre utbyte under juni månad för vid 19 graders lutning jämfört med 41 graders lutning. Beräkningsprogrammet PVGIS förutspår 5% skillnad. Bra överensstämmelse mellan teori och praktik!

Båda systemen i MW-parken enligt ovan har Sunny Tripower 5000 TL-20 SMA-växelriktare med 97,1% Euro-verkningsgrad. Här hemma har vi växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Alla energivärden är tagna från växelriktarna. Dessa värden behöver kontrolleras mot elmätarvärdena. För vår egen växelriktare vet vi att energivärdena ligger 1% lägre än elmätarvärdena. Vår elmätare har en noggrannhet på ±2% vilket gör att växelriktarvärdena ligger inom elmätarens noggrannhetsintervall.

Solcellssystemen i MW-parken har endast lite skuggning tidig morgon och sen kväll. Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen. Om växelriktarvärdena är korrekta skulle vi ha förlorat ca 12% under juni på grund av vår skuggning och eventuella effekter av ett takmonterat system kan få lite högre solcelltemperatur och därmed lägre verkningsgrad än ett fristående system. Förlustens storlek jämfört med ett idealt solcellsystem är i linje med vad jag förmodat tidigare. Skuggning är förmodligen den vanligaste orsaken till produktionsförluster för småhusägare. Omgivande träd och hus eller takkupor, flaggstänger etc. kan ge skuggning på taket som sänker solelproduktionen. Man skulle något generaliserande kunna säga att det har större betydelse att man har ett skuggfritt tak än var man råkar bo i landet när det gäller solelproduktion.

Vårt tak har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Lägger in diagram med en jämförelse per dygn mellan juni 2013 och juni 2014 lite senare.

16 reaktion på “382 kWh solel under juni

  1. Min anläggning i Stockholm (80% av panelerna har 39 graders lutning, resten 16) gav lika mycket i både maj och juni 2014: 127,7 kWh/kWp. Men maj var fin, gav 6% mer.

    Min siffra för 14 juni 2014 var all-time-high för mig. Denna dag var kylig, blåsig och med knallblå himmel – som gjort för en rekordsiffra för solel: 7,40 kWh/kWp.

  2. Trots en medelmåtta månad så verkar även Smålandskusten stå sig hyggligt. Med en skuggfri anläggning rakt i söder, 27 graders lutning fick jag ihop till 151,8kWh/kWp på en 7,35kWp-anläggning. Bästa dag blev första juni med 7,54kWh/kWp.

    Bengt: Tryckfelsnisse verkar ha varit framme i din andra mening, kolla värdena, April verkar skumt.

  3. Efter en veckas drift kom vi upp på 33,8 kWh/d i genomsnitt på vår 8,32 kWp-anläggning. Rakt i SW och 28 gr lutning. Genomsnittsvärdet ligger på det beräknade snittvärdet för juni. Omräknat har det gett ca 122 kWh/kWp. Det rullar på.

    http://lillebosol.blogspot.se/

  4. Tillåt mig att delta i jubelkören över solelsresultaten.
    Har snart haft vår anläggning igång ett år. Den 17/7 firar vi ett år och en prognos säger att vi hamnar upp emot 5700 kWh. Detta på vår anläggning som ska vara på 5,52 kW. !?
    Att det går bra stöds av siffrorna från April, Maj och Juni som ger 148,4, 141,8 och 152,9 kWh/kW under dessa månader.
    Har förstått att vi har ett väldigt gynnsamt läge. Azimut 155 grader och ingen skugga överhuvudtaget. Det är klart att under december och dylika månader, så orkar inte solen över alla granntak och skogsbryn, men från vår till höst finns inget i vägen.
    Lite fundersam över siffrorna, men allt verkar stämma. Får betalt för mitt överskott, så det finns tydligen. En annan sak som jag noterat är peakvärden som är högt över angivet. 6731W momentant häromdagen. Svalt och konstiga moln. Diffust ljus som ger detta?
    (Leverantören sa visserligen när jag hämtade panelerna,” Du kan nog räkna med att dessa är “+varianter””.! Har jag mer än det nominellt angivna 5,52 på taket?
    Hadebra
    Kalle

    • I stort sett alla modultillverkare levererar “pluspaneler”, dvs den verkliga effekten är minst märkeffekten (-0%) och som mest + x%, exempelvis +3%. Det kan väl göra någon procent extra om man köper en serie moduler.

      Man ska inte helt lita på att växelriktaren visar korrekta energivärden! Jag har sett exempel på växelriktare som visat högre AC-värden än DC-värden för effekten och det är förstås omöjligt. Sannolikt var det DC-värdet som var fel på dessa växelriktare, men det är inte kontrollerat.

      Solinstrålningen är normalt sett maximalt 1000 W/m2 på en horisontell yta på marknivå och det är vid denna solinstrålning man definierar märkeffekten, vid 25C solcelltemperatur och ett solcellspektrum motsvarande “air mass” 1,5. Märkeffekten är ingen toppeffekt. Vid låg lufttemperatur (åtskilliga minusgrader) och full solinstrålning kan modulen leverera en högre effekt än märkeffekt. I korta stunder kan solinstrålning bli högre på grund av reflektion i skarpa molnkanter när det i övrigt är klart väder. Återanvänder en text från 2013-03-24:

      Det är välkänt att när solinstrålningen reflekteras i molnkanter kan man kortvarigt få (betydligt) mer än 1000 W/m2 i instrålning som normalt är maximum mot en horisontell yta på jordens yta vid havsnivå. Jag vet inte vad ”världsrekordet” är men i Recife, Brasilien http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S096014811000265X , uppmätte man 1477 W/m2 mot en horisontell yta 2008! I en annan artikel anges över 1800 W/m2 på hög höjd http://ieeexplore.ieee.org/xpl/articleDetails.jsp?arnumber=6304903 .

  5. Jag fick skördad 1890 kWh i Juni. Maj gav 1881 kWh. Min anläggning ligger på taket, lutningen är 21 grader. Söderläge 181 grader. Orten heter Ed, i Dals-Eds kommun.
    Installerad DC-effekt är 13.250W.

    Vet inte hur man räknar ut dessa fina siffror med kWh/kWp..

    • 1890/13,25=142,6kWh/kWp för juni på din anläggning i Ed, inte så långt ifrån mig i Munkedal…

    • kWh/kW är vad man engelska kallar “system yield” = producerad energi efter växelriktaren dividerat med den installerade märkeffekten för modulerna. Jag brukar kalla det utbyte och på detta sätt kan man på ett enkelt sätt jämföra utbytet från anläggningar med olika märkeffekt.

      Jag tycker att det är fel att skriva kWp där p står för peak (power). Det är vanligt på engelska men det är missvisande eftersom det inte är någon toppeffekt det är talan om. Det är märkeffekten (“nameplate power” på engelska) uppmätt vid solinstrålning 1000 W/m2 vinkelrät mot modulen, solcelltemperatur 25C och solspektrum motsvarande “air mass” 1.5 (kallas STC = Standard Test Conditions). Vid låga celltemperaturer och hög solinstrålning kan moduleffekten bli högre än märkeffekten, så att kalla det för “peak” är helt enkelt fel.

      • Håller med om att det är ett underligt uttryck med “kWh/kWp” dessutom onödigt långt att skriva. Även om “Utbyte” kanske är bättre så är lite fundersam till detta också för jag vill, rent instinktivt, ha någon form av enhet bakom siffran men vilken då?

        Dessutom kan man ju fråga sig varför man använder det i sammanhanget onödiga “kilo”, skulle lika gärna kunna skrivas “Wh/Wp” men det löser ju inte problematiken med att använda peak.

        Finns det fler idéer eller tankar?

        • Standard i branschen är använda “system yield” och att man uttrycker det som kWh/kW, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Det är “system yield” jag har översatt till utbyte och enheten är fortfarande kWh/kW. Enheten kWh/kW är densamma som h, men då blir det inte så tydligt som när man skriver kWh/kW där man lättare förstår vilka värden som ska sättas in. Men det gäller förstås att veta att kWh är AC-energi efter växelriktare (eller transformator för större system) och att kW är modulernas märkeffekt i DC.

          Men jag tycker alltså att vi inte ska använda kWp där p står för “peak” eller “peak power”, det är bara förvirrande. Dels är det i grunden fel eftersom moduleffekten kan bli högre än märkeffekten, dels är det inte på svenska, där toppeffekt borde användas som term.

          • Låter mycket vettigt med kWh/kw, lovar att aldrig mer använda mig av det något förvillande kWp 🙂

          • Visserligen något gammal tråd men….

            Kan bara notera att Sunny portal använder kWh/kWp. Helt överens verkar inte ens de insatta vara 🙂

  6. Ok juni även utanför Härnösand. Något sämre än maj och något högre än april. 5kW installerat ställning på mark i söderläge.

    Maj, producerat 769 kWh, 153,8 kWh per installerad kW
    Juni, producerat 740 kWh, 148 kWh per installerad kW.

    Vet inte om jag har en glädjemätare eller om det är läget.

  7. Om man ska va hyfsat säker på produktionsvärdena ska man nog helst instalera en extern mätare efter växelriktaren. Dom är ju inte så dyra.

    • Billig elmätare kan också innebära låg noggrannhet, så läs på vilken nogrannhet elmätaren har om du ska köpa en separat elmätare. Vår elmätare har noggrannhet +-2%. Växelriktaren visar 1% lägre värde än vår elmätare på årsbasis. Därför är värden från vår växelriktare inom elmätarens mätnoggrannhet och därmed helt OK. Vi fick alltså ingen noggrannare mätning med elmätaren, men det går ju inte att veta i förväg. Vi skulle ha behövt välja en elmätare med noggrannhet +-1% eller bättre för att (möjligen) få bättre noggrannhet än vår växelriktare om man bara är ute efter ett månads- eller årsvärde. Man ska komma ihåg att både växelriktare och elmätare kan ge lägre noggrannhet vid låga effekter, men ett eventuellt större fel där märks inte på månads- eller årsvärden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *