Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

Jens Holm, V, hade ställt en interpellation (= en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till statsråd) om nettodebitering till energiminister Anna-Karin Hatt, C. Denna debatterades i morse av finansminister Anders Borg, M, och Jens Holm.

Holm hade ställt frågorna:

  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att säkerställa att småskaliga producenter får ordentligt betalt för det överskott de levererar?
  • Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?
  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att också de som äger sin egen elproduktion via andelsägande ska ingå i det kommande stödsystemet?

Anders Borg sade att man inte är beredd att föreslå några förändringar för att ta med andelsägande i regeringens förslag om skattereduktion. Borg var också helt avvisande till nettodebitering. Han menade att frågan var väl prövad (utan att närmare förklara i vilket sammanhang) och var mycket tydlig med att det strider mot EU:s momsdirektiv. Han menade att om andra länder har nettodebitering bryter de mot detta direktiv. Han hänvisade till att det finns domar i EU-domstolen att man inte får kvitta omsättningar mot varandra. Lägg på minnet att Borg sade ”Något nettodebiteringssystem kommer vi inte att få i Sverige.”

Jens Holm förde fram att andra länder som Danmark, Nederländerna och Belgien har nettodebitering och menade att det går om man vill, men att han hade känslan av att Borg inte vill ha nettodebitering. Holm saknade ett tyngre argument för att slå hål på Borgs retorik, så jag får nog säga att Borg tog denna rond.

Behållningen av dagens interpellationsdebatt om nettodebitering tycker jag var att Borg lovade att tillskriva EU:s skattekommissionär Argilas Semeta och fråga om nettodebitering är förenligt med EU:s momsdirektiv. Han skulle också nämna EU:s andra länder som har nettodebitering. Det kan finnas anledning att ställa denna fråga igen till EU eftersom den utredning om nettodebitering som kom i juni 2013 enligt uppgift vid en förfrågan inte kunnat namnge den muntliga EU-källa man hade för ställningstagandet att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv, vilket minst sagt var förvånande.

Kan nämnas att den som skrivit Borgs inledningsanförande hade gjort en groda. I Borgs manus stod nämligen att vindkraft ökat från 998 TWh till 9800 TWh under alliansens regim. Det ska vara GWh, det blev fel på en faktor 1 000 i manuset. Detta skrivfel hade ingen betydelse för debatten, men det visar väl att elfrågor inte är helt lätta att greppa för våra politiker. Det är mycket få ingenjörer som är riksdagsledamöter. Ny Teknik fick det till 15 stycken i oktober 2010 (varav två inte hade avslutat sina utbildningar).

V, MP och S behöver läsa på ytterligare om nettodebitering för att kunna bemöta alliansen med skarpare argument. Man bör i detalj studera de regelverk för nettodebitering som finns eller har funnits i Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien. En viss vägledning kan vara EPIA:s ”Net-metering and self-consumption schemes in Europe”, från 2013-09-30. Man får dock tänka på att villkoren i olika länder kan ha ändrats sedan den presentationen gjordes.

Man bör också ha i åtanke att det är en viss skillnad på nettomätning och nettodebitering. Om man bokstavligt talat med ”net metering” menar nettomätning finns bara ett mätvärde och då finns inget värde för inmatad överskottsel till nätet som moms skulle kunna baseras på. Med det är inte alltid man menar nettomätning bokstavligt talat när man säger ”net metering”. Därför borde man nog gå till grunden för att se hur de olika regelverken är utformade i de länder som har ”net metering”. I Sverige är nettomätning inte tillåten, utan alla elmätare har olika räkneverk för in- och utgående el. De svenska elbolag som har nettodebitering får därför beräkna skillnad mellan ut- och ingående el innan man gör debiteringen. Ja, det finns några elbolag i Sverige som på eget bevåg genomfört nettodebitering…

Här är lite lästips om Danmark och om ett EU-projekt om “net metering”.

Danmark har nettoavräkning per timme

Boligkontoret i Danmark skriver följande om Danmarks nettoavräkning. Där står (min fetmarkering):

Hvad er nettoafregning?
Boligafdelingen kan på timebasis fratrække sin egen strømproduktion fra det samlede forbrug i samme time (inkl. forbrug i private lejemål).
Økonomisk betyder det, at lejerne undgår at betale moms og afgifter for den el, boligforeningen selv producerer. Heraf betegnelsen ”nettoafregning”.
Producerer solcelleanlægget mere strøm end I benytter, sælges strømmen til det fælles elnet.

Danmark har alltså idag nettoavräkning per timme, vilket jag berättat om tidigare i inlägg från 29 april 2013. Tidigare hade Danmark nettoavräkning på årsbasis upp till 6 kW installerad effekt, vilket man började med redan 1998, se inlägg från 22 mars 2012. Lägg speciellt märke till att Peter Ahm, Danmark, på min fråga om det inneburit några problem mot EU:s direktiv, svarade att

The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes.”

Hur har Danmark kommit undan med sin nettoavräkning under 16 år(!!) om detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv?

Wikipedia: “Avräkning är det begrepp som används för den process där energivolymer fastställs, kvalitetssäkras (valideras) och prissätts för att därefter ligga till grund för fakturering.”

Notera att den svenska timmätningen inte är något nettomätning per timme. Vi kan hemma hos oss köpa och sälja el under samma timme (med olika priser på köpt och såld el), dock ej samtidigt eftersom vår elmätare gör en summering över alla tre faserna. Om man har en sann 3-fas elmätare, som inte summerar över faserna, skulle man till och med kunna sälja och köpa el samtidigt på de olika faserna.

Intressant är projektet “Promotion of PV energy through net metering optimization”,

“with the Acronym PV-NET, is co-financed by the European Regional Development Fund through the transnational cooperation programme MED.”

Om nu “net metering” skulle strida mot EU:s momsdirektiv kan man tycka att det är bortkastade pengar för EU att finansiera ett projekt om “net metering”.

Spännande framtid

Det är utmärkt att våra folkvalda politiker diskuterar dessa frågor som intresserar ägarna av de 2 miljoner småhus som finns i Sverige. Ända bättre vore det om man efter snart 7,5 års utredande och diskuterande kunde komma till skott i frågan. Vi väntar med spänning på vad som kommer att hända de följande månaderna. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu…

PS. De svenska utredningar som har gjorts är

  1. Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion. SOU 2008:13. 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara “särskild utredare”. Utgiven 20 februari 2008. Kallas även “nätanslutningsutredningen”. På s. 197 i rapporten står:
    “Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner…” och på s. 200:
    “Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.”
    Utredningens förslag skulle ha givit nettodebitering per månad.
  2. Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion – EIR 2010:23. Energimarknadsinspektionen. Regeringen gav den 21 december 2009 i 2010 års regleringsbrev Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka för‐ och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser. Publicerad 2010-11-26.
  3. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Regeringen förordnade kammarrättsrådet Rolf Bohlin att vara särskild utredare från och med den 2 maj 2012. Utredningen fick i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. I uppdraget ingick att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utredaren skulle dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utgiven 14 juni 2013. Regeringen överlämnade propositionen “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” till riksdagen den 6 mars 2014. I ett pressmeddelande den 10 juni 2014 meddelar Finansdepartementet:
    “Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Nya statsstödsregler har nyligen beslutas av Kommissionen. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen vid tillämpning av dessa regler sannolikt inte kommer att godkänna skattereduktionen. Regeringen kommer därför att föreslå vissa justeringar i förslaget om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Ambitionen är att skattereduktionen ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015.”
Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

6 svar på ”Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

  1. Mycket bra, Bengt! Eftersom din blogg är välläst hoppas jag att dina tips når riksdag och regering, så vi kan få till ett robust regelverk kring detta så snart som möjligt. Det är väldigt rörigt för alla i branschen just nu.

  2. En positiv sak med ett skatteåterbäringssystem är att det gäller äver hela året, inte månadsvis som var tanken med ett nettodebiteringssystem. Det innebär att solpanelsägare kan utnyttja sommarmånadenas hela överskott och inte som med det tänkta nettodebiterings systemet i ett tidigare utredning kvitta månadsvis (I princip bara de månader panelerna producerar överskott). De stora bolagen var inte alls med på att släppa månadsvis nettoavräkning under de sammanträden jag var med på i Svensk Energi..
    En annan positiv utveckling i det nya förslaget är att ellagen ändras för att tillåta större anlägningar, Säkringsstorleken för att räknas till mikroproducent höjs från 63 A till 100 A. Det innebär att flera biogas anläggningar också kan ingå som mikroproducenter. Det som är mest positivt är att regeringen kan gasa och bromsa övergången till förnybart på ett enkelt sätt. Anders Borg var väldigt återhållsam när han skrev 60öre/kWh, detta kan förhoppningsvis ändras på ett enkelt sätt av finans/skatte/närings/energiminister.
    Det trista är att det finns ett tak på hur mycket överskott man får putta ut på elnätet som tar bort initiativet för större företag, med stora tak eller mycket mark, som skulle vilja investera i större anläggningar.

    Jag är extremt besviken på utredaren att de inte kunde skilja på företags och privata konsumenter. Det krävs två separata system för detta, dessvärre och jag nämnde detta under de inledande sammanträdena, men jag tror inte det gick fram…I EU verkar det vara helt ok med nettodebitering för privatpersoner, men inte för företag.
    Att något händer är det viktigaste, just nu så står Sverige bara och stampar…

    PS.Sedan säljs snus helt lagligt i Franska tobaksaffärer och de har gjort detta i årtionden, tillverkas i Belgien, men det verkar också vara något våra folkvalda blundar för eller inte vet! DS

    • Mycket intressant info att de större elbolagen i Sverige var emot nettodebitering… När var detta? Gav de någon motivering till sin ståndpunkt?
      Vad baserar du “I EU verkar det vara helt ok med nettodebitering för privatpersoner” på?

      Alla förslag har för- och nackdelar. Till nackdelarna för en skattereduktion hör
      – högre administrationskostnader eftersom Skatteverket blir inblandat, vilket ökar kostnaderna hos både elbolag och Skatteverket. De administrativa kostnader bör minimeras och det görs enklast med nettodebitering.
      – ett krångligare system som gör det svårare att förstå vilket värde överskottselen får. Vid skattereduktion måste solcellsägaren även teckna ett kontrakt med ett elbolag för försäljning av sin överskottsel. Eftersom värdet på överskottselen därmed kommer att bero på både skattereduktionens storlek och elförsäljningspriset blir det svårare att förstå värdet av överskottselen, som inte har någon direkt koppling det rörliga priset på den el man köper. Värdet beror även av ersättningen från nätägaren (kallas energiersättning av Vattenfall) och eventuell försäljning av elcertifikat och ursprungsgarantier. Vid nettodebitering får överskottselen samma värde som det rörliga elpriset, vilket är en princip och logik som är lätt att förstå för gemene man.
      – en skattereduktion kan lätt ändras från ett år till ett annat, vilket skapar osäkrare långsiktiga villkor för solcellsägaren.

      I ellagen finns sedan april 2010 ett undantag för avgift för inmatningsabonnemang hos nätägaren för anläggningar upp till 63A som är nettokonsumenter av el under ett kalenderår. I lagförslaget om skattereduktion höjde man visserligen gränsen till 100 A för skattereduktionen, men i intervallet 63-100 A skulle nätägaren ha rätt att ta ut en avgift för ett inmatningsabonnemanget, eftersom man inte ändrade denna skrivning i ellagen.

      När det gäller avräkningsperiodens längd vid nettodebitering kan den i princip väljas fritt. Åtminstone något av de svenska elbolag som tillämpar nettodebitering gör det på årsbasis. Kan rekommendera rapporten Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel, Elforsk rapport 10:93 (2010). Den var resultatet av ett projekt jag var projektledare för. Där beskriver vi de ekonomiska konsekvenserna för de fyra aktörerna solel­producent, nätägare, elhandlare och staten i fem olika scenarior för tio olika hustyper.

      En reform har störst betydelse för småhusägare som jag ser det. Det är de som får störst andel av solel som blir överskott, som matas in till nätet. Företag får en lägre andel som blir överskott eftersom man har en elanvändningsprofil som bättre matchar solelproduktionen.

  3. Håller med om att motståndarlaget måste göra sin hemläxa bättre, hade man t.ex ett eget utmejslat förslag (säkrat/avstämt med Semeta e.a) så skulle vi inte ha denna skuggboxning där det ena luftargumentet efter det andra swischar förbi. Det är sveriges framtida energilösning vi pratar om så det borde finnas resurser att titta lite extra på denna fråga (innan evt. vinst vid valet) Här klagar man på att regeringen utreder och utreder men vad har V,S,MP gjort själva då i alla dessa år?

    Stalltips: Borg tänker låta denna fråga rinna ut i sanden och självdö

Kommentarer är stängda.