Vad är "yrkesmässig" leverans av el?

Har en pågående maildialog med Skatteverket.

Började med frågan (avsänt 7 april)

  1. Behöver en privatperson som är solelproducent betala energiskatt på egenanvänd solel?

Svaret blev (avsänt 16 april)

Hej Bengt

Det här finns på vår hemsida, jag tror det besvara din frågeställning.

Skatteverkets ställningstaganden

Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator

Datum: 2011-11-16 Område: Punktskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 651138-11/111

… sedan följde ett utdrag av detta ställingstagande…

Eftersom svaret inte gav ett tydligt ja eller nej tyckte jag inte att det var tillräckligt klargörande. Därför blev en följdfråga

Hej,

Tack för svar! Detta ställningstagande hade jag sett innan och det hjälper en bit på vägen, men eftersom ställningstagandet hänvisar till en lag blir en följdfråga vad som menas i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, där det står

”11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

… ”

Anser Skatteverket att min fru och jag ”yrkesmässigt levererar elektriskt kraft” enligt skrivning ovan i lagen om skatt på energi, med de förutsättningar som vi nämnt i vår ursprungliga fråga?

Begreppet yrkesmässigleverans är alltså centralt i lagtexten. Svaret på min andra fråga blev (avsänt 3 juni):

Hej Bengt

I din ursprungsfrågeställning har jag klipp det här ex.

Skillnaden mellan yrkesmässigt levererar elektriskkraft:

Ingen leverans –Ungefär hälften av elen använder vi själva

Yrkesmässigleverans – hälften av elen blir ett överskott som matas in till nätet. Om vi antar ett rörligt elpris på 1 kr/kWh blir värdet av den egenanvända elen ca 1350-1450 kr/år. Överskottselen säljer vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh och intäkten för den elen blir då ca 2025-2175 kr/år.

Inte heller denna gång innehöll svaret ett ja eller nej. Svaret var skrivet på tafflig svenska med ett par felstavningar, ett syftningsfel, en förkortning och två ihopskrivningar men Skatteverket verkar tycka att vår försäljning från privatpersoner av ca 1350-1450 kWh/år med en intäkt på ca 2025-2175 kr/år är en yrkemässig leverans. Huum, sug på ordet yrkesmässig. Hur tolkar du det? Borde inte det vara något man livnär sig på? Att sälja överskottsel för ett par tusenlappar per år är definitivt inget man livnär sig på, så det verkar absurt att kalla det yrkesmässigt. Jag svarade

Hej,

Tack för svar! Dock var ert svar lite svårtolkat.

1. Menar ni att den överskottsel vi säljer är yrkesmässig leverans men att den el vi använder själva inte är yrkesmässig leverans?

2. Jag skulle i sådana fall vilja veta på vilka grunder ni anser att vår elförsäljning är “yrkesmässig”? Dvs, vad krävs för att en verksamhet ska betraktas som yrkesmässig?

Vår lilla elförsäljning av överskottsel är på inget sätt en näringsverksamhet som vi livnär oss på, det är helt orimligt med en sådan liten intäkt.

Fortsättning följer…

PS. Skatteverket har gjort en skrivelse 5 juni 2014 som heter “Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad“. Där står att för den som bor i villa eller har fritidshus gäller att “Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.” Därmed fick min ursprungliga fråga till skatteverket om energiskatt ett tydligt svar.

Ögonpyrola. Anundshög 6 juni 2014.

Ögonpyrola. Anundshög 6 juni 2014.

20 reaktion på “Vad är "yrkesmässig" leverans av el?

  1. Ett av problemen är att lagen om skatt på el använder den gamla numera avskaffade begreppet “yrkesmässigt”.

    “Den 1 juli 2013 införs begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Samtidigt utmönstras bland annat begreppen yrkesmässig verksamhet och näringsidkare.”

    http://www.skatteverket.se/rattsinformation/reglerochstallningstaganden/stallningstaganden/2013/stallningstaganden2013/13138648113111.5.64a656d113f4c759701bdc.html

    Det gör att skatteverket inte själva vet hur de skall hantera detta. Jag har frågat i stort sett samma sak och frågan landade hos skatterättsnämnden.
    http://skatterattsnamnden.se

    Konsekvensen av att momsregistrera är också att man då får dra av momsen för investeringen. I det fallet krävde skatteverket att man sålde all sin el för att få dra av all sin moms. Hur skall de veta det?
    Javisst ja.
    Det krävdes en elmätare för totala produktion för att få solcellsstödet.
    Nu vet vi varför.
    Alternativet är att ha ett inmatningsabonnemang för all solel.

    Vilket jag tror är den väg skatteverket kommer att försöka driva frågan för att kunna behålla momsintäkterna på solceller. Och kanske också elskatt.

    Stalltips: Mikroabonnemang blir med timnettodebitering ( ja det är nettodebitering per timma eftersom vi har timdebitering) ingen momsregistrering och kvittning på elräkning direkt. Utan möjlighet till momsavdrag för investeringen. Och ingen elskatt. Dvs det vanligaste för villaägare.

    Det andra blir med inmatningsabonnemang, momsavdrag och momsregistrering.
    anpassat för företag och lantbruk. Frågan är om Hatt (C) kan få bort skatten på elproduktionen för denna kategori av elproducenter. Koppling lantbruk och C gör det nog möjligt.

    • Bra info! Om det är så att begreppet yrkesmässig är avskaffat borde saken vara ganska enkel kan man tycka. Om begreppet yrkesmässig används i lagen om energiskatt och inkomstskattelagen men begreppet inte finns kan vi rimligen inte betraktas som yrkesmässiga, inte ens i juridsik mening… Lagen om energiskatt och inkomstskattelagen måste i sådana fall skrivas om med den idag giltiga terminologin.

      Ett par kommentarer. Att man till en början ville ha en elmätare för de som fick investeringsstödet hade att göra med den osäkerhet som förr var vanligare hos växelriktaren när det gäller mätning av elproduktion. Mankräver inte längre elmätare, värden från växelriktaren accepteras när man ska rapportera sin produktion under de tre första driftåren när man fått investeringsstöd..

      Timdebitering innebär idag ingen nettodebitering per timme för privatpersoner. Vi kan köpa och sälja el under samma timme. Det är olika räkneverk för in- och utgående el och det blir också olika poster på elräkningen. Den sålda elen har ett värde och priset på den köpta elen är ett annat.

      Om vi skulle ha en sann trefaselmätare (som inte summerar över alla faserna) skull det till och med kunna vara så att vi skulle kunna sälja el på en fas och köpa el på de två andra faserna samtidigt eftersom vi har en 1-fas växelriktare. Se inlägget “Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II“.

      Med ny regering efter valet utan Hatt blir det nya tag och det är inte helt lätt att förutspå var det tar vägen. S, MP och V förordar alla nettodebitering, så de måste väl rimligen utreda nettodebitering. Ytterligare en gång…

  2. Det som gör mig mest bedrövad är att vi tillsammans betalar in skatter som går till att avlöna ett sådant flarn till skattehandläggare.

  3. I den lag du hänvisar till i inlägget (1994:1776) står det:
    “4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den
    1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
    2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).”

    Dina leveranser överstiger väl inte 30000 kronor så då borde det väl inte vara yrkesmässigt, eller? 🙂

    /A

    • Nej, men man måste studera punkt 1 som hänvisar till 13.kap inkomstskattelagen. Där står inledningsvis “1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.” Men ingen närmare definition ges av yrkesmässig i inkomstskattelagen… Man hamnar därför märkligt nog i en återvändsgränd eller kanske snarare i en cirkel om man utgår från hur yrkesmässig leverans definieras i lagen om energiskatt med dess hänvisning till inkomstskattelagen.

      Jag blev uppringd av Skatteverket idag. Jag bad om en skriftlig hänvisning där det står vad som menas men yrkesmässig, men någon sådan fick jag inte, utan hon pratade om en tolkning som gjorts. Eftersom det var tidigt på morgonen här i Denver var jag inte helt beredd på diskussionen så jag får ringa upp Skatteverket när jag kommer hem och nysta vidare.

  4. Min erfarenhet är att det i den här typen av frågor, -tolkningar, så ger Skattemyndigheten ej något svar. I skatte/deklarationsfrågor finns det tolkningar “gråzoner” och där har svaret jag fått från Skattemyndigheten varit att vi svarar inte på detta, utan hänvisar till min deklarationshjälp/revisor. Dock är det så att dessa ej vill hamna i tolkningsfrågor varför svaren och råden blir på den “säkra” sidan.
    Dock lycka till Bengt, alltid intressant att fördjupa kunskapen. Sedan är min uppfattning att det är ej så farligt att få sin solelproduktion betraktad som näringsverksamhet, – det öppnar oanade möjligheter för anskaffningsavdrag, tillsynsavdrag, avskrivningar mm

  5. Senaste:

    Nedsatt skatt för produktion av förnybar el i liten skala har stött på motstånd från EU-kommissionen och dess statsstödsregler.

    Regeringen behöver därför skruva på förslaget, som därmed blir försenat.

    Skattereduktion för mikroproduktion av el skulle ha införts 1 juli 2014. Nu är ambitionen att det ska träda i kraft 1 januari 2015.

    TT

    • Man skulle kunna fråga Danmark, Holland, Belgien, Italien och Cypern som alla har eller har haft nettodebitering. Danmark hade till november 2012 årsvis nettodebitering för anläggningar upp till 6 kW, men reglerna ändrades till nettodebitering per timme och det är väl det som gäller fortfarande om de inte gjort några ändringar på sistone.

      I USA har 43 stater nettodebitering, så de är väl världsledande skulle man kunna säga.

  6. Som egenföretagare har jag tyvärr haft en del med skatteverket att göra för att fråga hur man skall göra för att göra rätt för sig. Din beskrivning stämmer ganska väl överens med de stolpskott jag haft att göra med.

    Möjligen att bolagsverket har ännu sämre handläggare.

    Men se positivt på det: vi skall vara glada att vi inte anställer de allra bästa till statliga jobb för då skulle skatten vara ännu högre i Sverige. 😉

    • Bra, då fick vi en länk till den text som Olle refererade till i en tidigare kommentar, men som jag inte hade hittat.

      • Men om man läser Skatteverkets text “Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp.”

        Det måste väl innebära att verket fastslagit att alla solcellsägare måste momsregistrera sig?

        • Så här stod det i Göteborgsposten idag.

          Villaägare som producerar egen solel får sälja överskottet utan att registrera sig som företagare, meddelar Skatteverket som på begäran av branschföreningen Svensk energi har utrett vad skatteeffekterna blir.

          – Vi är väldigt positiva till beslutet, säger Helena Olsén, el- och samhällsanalytiker på Svensk Energi.

          – Den största frågan är att man inte ska behöva betala energiskatt på den elen man producerar och använder själv. Man slipper även krånglet med F-skattsedel eftersom man inte är näringsidkare.

          Inte heller överskottsel som säljs är energiskattepliktig – så länge intäkterna inte överstiger 30 000 kronor. Det man inte slipper undan är momsen – trots att solelproduktion inte klassas som näringsverksamhet.

          Kundundersökningar visar att en av fem villaägare funderar på att investera i solpaneler inom en femårsperiod.

        • Ja, om man säljer sitt överskott av solel. Det betyder också att alla elbolag måste börja betala ut moms på ersättningen av överskottselen.

          Mycket märkligt är det Skatteverket skriver att “Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad”. Hela syftet med att österrikaren drog det till EU-domstol var ju just att han ville ha tillbaka momsen på investeringen, det står uttryckligen att EU-domen gällde “…angående avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus”. Jag har därför svårt att förstå att Sveriges avdragsförbud skulle hålla i en EU-domstol.

          • Jag tror att sista ordet inte är sagt i detta ännu. Blotta tanken att alla solcellsägare skulle fylla i Skatteverkets blankett “Skatte – och Avgiftsanmälan” för att sedaan vardera leverera in ett par eller några hundralappar i moms ärligen är ganska absurd.

            Var det så regeringen ville ha det?

            Och är det en meningsfull aktivitet för skatteverket?

  7. En annan sak som skatteverket skriver som kan tolkas:
    “Bor man i egen villa eller tillbringar man viss tid i sitt fritidshus och har en solcellsanläggning #på en sådan# byggnad gäller vad som sägs i denna information. Samma sak som gäller för egen villa eller fritidshus gäller om man har en solcellsanläggning #på en garagebyggnad# som finns på villafastigheten eller fritidshusfastigheten.”
    Innebär detta att man kan inte placera anläggningen på marken utan anläggningen måste sitta på byggnaden, boningshus eller garage. Förråd; nej? eller läser jag för snävt.

    • Det bör inte spela någon roll om solcellsanläggningen sitter på en byggnad eller är placerad på marken. Skatteverket tänkte väl bara inte på möjligheten att man kan sätta den på marken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *