Vilka är för och vilka är mot?

Folks. Idag är det 1 maj, en dag för politiska demonstrationer. Här kommer mitt bidrag.

Det finns medarbetare och det finns motarbetare. I frågan om småskalig elproduktion och om nettodebitering, eller skattereduktion som det nu föreslagits av regeringen, ska införas för småskaliga elproducenter i Sverige kan man börja fundera på vilka som är för och vilka som är mot. På ytan verkar alla vara för, men man kan misstänka att under ytan finns det även de som är mot.

Anna-Karin Hatt gav igår branschorganisationen Svensk Energi en rejäl uppläxning på sin blogg i inlägget “Rätt och fel om småsaklig förnybar elproduktion“. Hon anser att Svensk Energi spridit felaktig information om regeringens riksdagsproposition om skattereduktion. På twitter är hon lika tydlig och skriver exempelvis ”Däremot sprider Svensk Energi felaktig information om hur den kommer funka. Mycket onödigt.” och ”Ni har kraftfullt misstolkat vad som händer då. Därav mina förtydliganden Ni skapar tyvärr stor osäkerhet…” samt ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Det är ord och inga visor.

Efter en sådan uppläxning kan man tycka att Svensk Energi och elbolagen i branschorganisationen borde ta sig en funderare på hur man tolkat regeringens förslag om skattereduktion. Anna-Karin Hatt är trots allt energiminister i Sveriges regering, som ansvarar för styret av landet. Hon borde vara den som vet vad regeringen vill och den som har tolkningsföreträde.

Fortum

Det var med förvåning jag såg att Fortum lagt ut ett blogginlägg på sin hemsida igår, efter Hatts blogginlägg tidigare under dagen. Fortum är inte lyhörda för energiministerns uppläxning. De står på sig och hävdar att Svensk Energi med flera har rätt. Menar man då att elbolagen vet bättre vad regeringen vill än regeringen själv?

Fortum skriver också att (min fetmarkering)

”lokala Skatteverkskontor tolkar lagtexten så att mikroproducenten blir skattskyldig för energiskatt på all sin produktion om hen bestämmer sig för att sälja överskottet till marknaden”.

Som elbolag borde Fortum veta att det är fel att påstå att man skulle bli tvungen att betala energiskatt på hela sin elproduktion. En elproducent kan inte betala energiskatt på det överskott som matas in till nätet. Då skulle energiskatt betalas dubbelt på samma elmängd, både av producenten och av den som köper denna överskottsel. Det som möjligen kan hävdas är att man ska betala energiskatt på egenanvänd el. Men varför då kan man undra, om vi nu vill göra allvar av att stödja småskalig elproduktion?

Vattenfall

På statliga Vattenfalls hemsida finns en sida med ”Frågor och svar om överskottsel”. Tittar man under ”vilka uppgifter behöver jag lämna” står där:

”I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Det kan tyckas märkligt att just statliga Vattenfall går i täten med denna tolkning med tanke på att det går på tvärs mot vad regeringens energiminister anger i sin blogg:

”Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

I en presentation från statliga Vattenfall gjord i slutet av mars återfinns påståendet ”Tanken är att mikroproducenten inte ska sälja elkraften”. Varifrån kommer denna märkliga tanke? Har man inte alls förstått regeringens (statens = Vattenfalls ägares) intentioner? Det är ju just detta som är finessen med regeringens förslag, att man ska kunna både sälja och få en skattereduktion för överskottselen. Detta är så energiministern sagt tidigare och det bekräftas också i Hatts blogg: ”Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.”

Genom att utöver försäljningspris ge en skattereduktion på 60 öre/kWh skulle man nå ett värde på överskottselen som ungefär motsvarar det rörliga elpriset. Därmed skulle överskottselen bli ungefär lika mycket värde som det rörliga elpriset vilket är det värde egenanvänd el har. Det skulle därmed ekonomiskt ungefär motsvara den nettodebitering som diskuterats i så många år. Just detta är huvudpoängen med hela reformen. Det känns svårbegripligt hur man kunnat missa detta.

Svensk Energi

De räkneexempel som Svensk Energi redovisar under ”Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi” döms ut av energiminister Hatt där hon på Twitter skriver ”Er uträkning bygger, som jag beskriver på bloggen på felaktiga antaganden, varför resultatet också blir fel.”

Skatteverket svarade så här på Svensk Energis fråga om försäljning av överskottsel ska räknas som näringsverksamhet, enligt deras artikel:

”När man bedömer vilket inkomstslag verksamheten hör till tittar man främst på tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Om alla tre kriterierna är uppfyllda, d.v.s. verksamheten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte ska den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ditt fall så producerar du el som du säljer.”

När en småhusägare säljer sin överkottsel till marknadspris (Nord Pool spotpris) är det ingen vinst, utan en förlust, eftersom produktionskostnaden för solel är högre än Nord Pool spotpris. Kriteriet vinstsyfte är därför inte uppfyllt. Det borde Svensk Energi ha insett.

Finansdepartementet

Den 29 april hölls en hearing i riksdagen angående förslaget om skattereduktion. På denna hearing visades nedanstående information enligt ett Twitter-inlägg från miljöpartiets energipolitiske talesperson Lise Norin.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Hur ska man tolka detta? Tja… texten är inte helt pedagogisk och kan leda till feltolkningar om man bara ser denna text. Vad som sades under hearingen till denna bild är därför viktig information som saknas. På bilden borde det ha stått att man har rätt till skattereduktion för överskottsel oavsett om man säljer sin överskottsel eller inte. Energiminister Hatt uttrycker det i sin blogg så här (min fetstil)

”… kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.”

Om man är motvillig skulle man kunna tolka texten som att man bara får skattereduktion om man skänker sin överskottsel till nätägaren. Gör man en välvillig tolkning kan Finansdepartementet mena att om man utöver skattereduktionen även säljer sin överskottsel kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med energiskatt, moms och inkomstskatt. Det är också så energiministerns skriver på sin blogg:

”Däremot kan det bli så att man, om man säljer sin överskottsel, precis som idag kan få betala skatt på själva den nettovinst man då gör. Så är det redan idag och beror inte på regeringens nya förslag.”

MEN, för en normal småhusägare kommer elförsäljningen aldrig upp i så stora belopp att det skulle bli aktuellt med exempelvis inkomstskatt, eftersom intäkterna enligt inkomstskattelagen i sådana fall måste överstiga 40 000 kr.

Enligt besked jag fått från Skatteverket vad gäller en specifik fråga om försäljning av elcertifikat räknas det som en kapitalinkomst om han har en privat bostad och ingen näringsverksamhet och inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Rimligen måste det gälla även försäljning av överskottsel. Inkomsterna för en småhusägare blir dock så små att de undantas från inkomstskatt. Inkomstskattelagen säger så här:

”30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

Finansdepartementet som står som författare av texten i presentationen ovan lyder under regeringen och därför har regeringen tolkningsföreträde. Det man skulle kunna fundera över om det finns olika åsikter inom regeringen och att det därför kan uppstå tvetydigheter, men enligt energiministerns Twitter igår gäller att ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”.

Anna-Karin Hatt

Det var bra att Anna-Karin Hatt gjorde ett klarläggande i sin blogg. Tyvärr blev det i hastigheten ett skrivfel som borde rättas till. I bloggen står (min fetstil)

”Den som producerar sin egen småskaliga el, och producerar mer än vad man själv behöver, kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder…”.

Det som sagts tidigare och som det står i riksdagspropositionen är det för det överskott man matar in till nätet man skulle få en skattereduktion. Så här står det i propositionen från mars 2014, som riksdagen ska ta ställning till:

”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.”

Detta är ju också det logiska syftet eftersom man med detta vill ge överskottselen ungefär samma värde som det rörliga elpriset, vilket är värdet för den egenanvända elen.

Elbolag med nettodebitering

På en annan bog har vi några elbolag som på eget bevåg genomfört nettodebitering. Här har man gått till handling trots att Skatteverket gjort tolkningen att det inte är tillåtet med nettodebitering enligt nuvarande lagstiftning. Där har man alltså inte alls varit så snara att ta Skatteverket på orden som andra elbolag varit när det gäller ”näringsverksamhet” eller inte, utan istället ifrågasatt Skatteverkets tolkning och handlat efter en egen tolkning. Det kan tyckas motsägelsefullt att lagar som gjorts för att klargöra olika saker ska behöva tolkas, men så verkar det vara allt som oftast…

Slutsats

Det finns de som är för, men det kan även finnas de som är mot.

Om man säger sig vara för småskalig elproduktion och menar det borde man föreslå de ändringar som behövs i gällande lagstiftning om man ser några problem med den nuvarande lagstiftningen. Det känns bakvänt att som idag jaga ”rätt” lagtolkning oavsett vilka konsekvenser det får och att diskussionen fastnar på lagtolkningar istället för vad vi vill åstadkomma. Vinnare är inte den som gör rätt lagtolkning. Vinnare är den som ser till att vi får något som gynnar småskalig elproduktion.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

26 reaktion på “Vilka är för och vilka är mot?

  1. Du är helt fantastisk Bengt, i denna apokalyptiska tid när feltolkningar, illvilliga tolkningar och rena dumheter står oemotsagda så presenterar du återigen en källkritisk och analytisk sammanfattning av situationen, baserat på en djup kunskap, dessutom gör du det på en stilistiskt flytande, lättläst och roande prosa.

    Ett jättestort tack för det, Benedictus!

    Mitt upp i alltihop så kan vi ju också konstatera att slutspurten av april i alla fall här nere på Södertörn blev helt fantastisk, trots min skuggningsproblematik så fick jag ihop 104,6 kWh/kWp i april!

  2. Om nu energiministern körs över av finansdepartementet i frågan om skattereduktion av småskallig elproduktion; vem är då chef över finansdepartementet? Det statsråd som är chef för finansdepartementet kallas finansminister. Nuvarande finansminister är Anders Borg. Vilka är då för och vilka är emot en småskallig elproduktion av solceller?

    En industri som kämpar för sin överlevnad är EMOT och kommer ALDRIG att vara FÖR en verksamhet som konkurrerar och hotar deras övervinster. I Tyskland finns det över en miljon solcellsproducenter som tidvis producerar mer el än vad vindkraften gör. Där började energiindustrin få ekonomiska problem. Den svenska delen av samma industri tänker inte göra om samma misstag som den tyska. Jag tror inte det spelar roll vilken färg regeringen har/får. Energi är politik. Det som styr politiken är industrin. Här har vi makthavare som använder sig av så kallade beslutsfattare. Beslutsfattare gillar kanske inte alltid de beslut dem själva fattar, men har bara att gilla läget eller avgå. Skilj därför på makthavaren om gör som de vill och beslutsfattare som så att säga ratificerar makthavarnas beslut.

    Titta på lagstiftningen runt följande industrier i Sverige så klarnar bilden:
    Vapenindustrin
    Läkemedelsindustrin
    Livsmedelsindustrin
    Energiindustrin

    Kontentan är att energiindustrin kommer att motverka småskalig produktion på ett eller annat sätt genom att tvinga beslutsfattarna att införa avgifter samt pålägg osv. Det enda vettiga är att göra sig helt oberoende och kapa kabeln till nätägarna.

    • Det som talar emot att Finansdepartementet kört över Anna-Karin Hatts näringsdepartement är att hon säger på Twitter “Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Möjligen kan tjänstemän på Finansdepartementet ha andra åsikter.

      Det blir mycket spekulationer, vi hoppas att bilden klarnar snart. Om inte annat efter det att riksdagbeslut är fattat. I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el saknas dock fortfarande datum när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen.

      • Ok… Förutom att det känns lite märkligt att energiministern, och där med regeringens officiella hållning, redogörs på en blogg (eller än värre på twitter…) har alltså olika delar inom samma regering olika lojaliteter och därför olika uppfattningar i frågan. Men visst borde man kunna förvänta sig ett något mer samlad och professionellt förhållningssätt i energifrågan gällande småskalig egenproduktion av tex solel! – jag menar vi talar här om Sveriges regering!

        När det kommer till olika uppfattningar inom en regering, finns det naturligtvis en hackordning – som vid alla maktförhållanden. Olika departement har genom tiderna haft olika status och inflytande. På 60- och 70talet var socialdepartementet det finaste som fanns; som har fått sett se sig omkört av finansdepartementet.
        En finansminister måste ställa upp 100% på sin Statsminister. En Statsminister kan ställa upp på 95% av vad en finansminister gör, eller inte gör o.s.v neråt. Detta såg man tydlig i Perssons regering med Åsbrink (nu rådgivare åt Goldman Sachs …) som finansminister och mycket riktigt fick han avgå också.
        Och som du skriver Bengt är det frapperande att det saknas datum när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen. Detta vitnar om att en lojalitetskonflikt som är så allvarlig att regeringen inte längre klarar dölja motsättningarna.

        • Jag tycker inte vi ska dra några förhastade slutsatser, det är det tillräckligt många som har gjort det redan…

          Hatt säger att det är enig regering och tills vi vet något annat tycker jag att det får gälla. Tycker att det är jättebra att hon tagit sig tid att skriva på Twitter och i sin blogg i denna fråga. Det visar på engagemang och det ska vi vara mycket glada över.

          Varför det inte finns något datum för behandlingen i riksdagen utlagt på webben ännu vet vi ingenting om. Kan vara alltifrån ren lapsus till att man först vill invänta OK från EU.

  3. Bara i Sverige! 😉

    Tänk om man bara kört på nettodebitering som resten av EU och inte blandat in alla inkompetenta myndigheter. Myndigheterna framstår ju som lallande idioter.

    Tråkigt. Tack för att du tar upp detta, Bengt!

  4. Eftersom jag har Fortum som nätägare och för tillfället även som elhandelsbolag, vilket dock efter sommaren skall omtecknas ställde jag frågan till dem, vilka funderingar som Fortum har, fick svar enligt följande;
    “Nettodebitering är under diskussion bland politiker och reglerare men är i dagsläget inte applicerbart. I dagsläget tolkar Fortum lagen som att man måste betala skatt på all uttagen energi, dvs inte bara på nettot. I dagsläget är det i Sverige inte tillåtet att nettomäta eftersom det gör det svårare för balansansvariga att prognostisera konsumtionen och produktionen. För utveckling av detta ber vi dig hålla koll på vår hemsida http://www.fortum.se/egenel för att få nyheter och besked om det blir några ändringar.”

    • Fortums svar hade kunnat vara tydligare, för den som inte är insatt kollrar man bort begreppen lite tycker jag.

      Man måste skilja på debitering och mätning, som är två olika saker.

      Nettomätning där man har en elmätare som bara har ett verk, som kan gå baklänges när man matar in överskottsel till nätet, är inte tillåten enligt svensk lag. Det är därför inte denna lösning som diskuterats som grund för nettodebitering.

      Nettodebitering kan göras genom att man mäter in- och utmatning med olika verk i elmätaren, som det görs idag, och att man sedan tar skillnaden mellan dessa värden som grund för debitering av kunden.

      Utredningen om nettodebitering som kom ifjol hävdade att nettodebitering skulle strida mot EU:s momsdirektiv och att den därför inte var tillåten. Denna slutsats vilar dock på lös grund som jag ser det. Tips: Den som vill gå till botten med detta kan ju be att få utredaren Rolf Bohlins källa i EU till momsdirektivuttalandet från EU-håll i form av skriftligt utlåtande från EU eller namn på den person i EU som lämnat uppgiften som låg till grund för utredningens slutsats…

      Skrivningen “skatt på all uttagen energi” är diffus. Vilken skatt menar man? Antar att det är energiskatt och inte inkomstskatt. Man menar alltså att man ska betala energiskatt (och moms på energiskatten?) även på egenanvänd el.

      • Eftersom jag ej förstod innebörden av uttagen el så bad jag Fortum om ett förtydligande och fick svar enligt följande;
        “All uttagen el menas med all konsumerad el och därför betalar du energiskatt på all uttagen el. När det gäller elöverskottet av elproduktionen betalar du inte energiskatt. Vid de tillfällen då du kommer ha ett elöverskott får du betalt av den elköpare som du vill ska köpa elöverskottet.

        Om Fortum Markets AB köper elöverskottet är ersättningen Nord Pool spotpris minus 0,205 öre per kWh. Det är då alltså det spotpris som gäller i ditt elområde för den el du säljer till oss – och det enda vi drar av är den direkta hanteringskostnaden vi har som i dagsläget ligger på 0,205 öre per kWh”
        Men jag förstår ändå inte riktigt hur det fungerar, jag kan i redovisningen från Fortum se det elöverskott jag har (ungefär en dags fördröjning på mina sidor) dvs till försäljning, ovh jag kan också se den förbrukning jag har (tidmätning), dvs vad jag måste köpa, och nu de soliga aprildagarna har det varit 0 från i stort sett kl 9 till 15. Har tyvärr ingen fungerande mätare för att se den totala solelproduktionen och således har jag inte heller riktig koll på min totala förbrukning solel + nät.

        • Det här med in och ut är termer som lätt blandas ihop och elbolagen förstår nog inte att folk som inte är i elbranschen inte förstår vad de menar.

          Nätägaren ser det alltid från nätägarens synvinkel. Uttag är den köpta el som man tar ut från nätet. Det vanliga elabonnemang man har för att köpa el kallas därför för uttagsabonnemang.

          Inmatning är den överskottsel som man som elproducent matar in till nätet och därför måste man som elproducent även ha ett inmatningsabonnemang. När media skriver om detta blir det alltid tvärtom när det gäller in och ut eftersom man ser det ur elproducentens synvinkel och ibland kan man även hitta sådana fel på elbolagens webbsidor…

          Uttagen el är den el man köper och på den betalar man energiskatt som tillfaller staten. Det är alltid köparen som elanvändare som betalar energiskatt, vilket görs via räkningen från elhandlaren. Energiskatten regleras i Lag om skatt på energi där kapitel 11 handlar om elektrisk kraft och där det i första paragrafen står ” 1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.”

          Inmatat överskottsel är den el man säljer. Som producent betalar man inte energiskatt för den överskottsel som matas in till nätet.

          Vissa tycker dock att man som producent ska betala energiskatt även på egenanvänd el. Det är väldigt ologiskt. Man betalar inte energiskatt när man eldar med ved eller när man tillverkar varmvatten med solfångare. Vill man gynna småskalig elproduktion ska man självfallet inte ta utan någon energiskatt på egenanvänd el. 2011-12-19 skrev jag inlägg som handlade om att Skatteverket den 16 november 2011 kom med ett ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”.

          • Tack Bengt för ditt klargörande, och det stämmer också med hur jag själv har uppfattat det hela, -dock blev Fortums förklarande mest för mig förvirrande.

  5. Jag tolkar Anna-Karin Hatts blogg med att man får skattereduktion för all el man tillverkar, men man måste i så fall ha en separat mätning på solcellerna för att för att se hela produktionen.
    Alltså för gemene man blir det endast det som går ut på nätet som man får skattereduktion på.

    • I hennes blogg blev det fel… Det som har diskuterats tidigare och det som står i den föreslagna riksdagspropositionen är att man ska få skattereduktion för den överskottsel man matar in till nätet.

  6. Var tog nettodebiterings förslag om skattebefrielse för solelanläggningar under 450 kilowatt vägen? Från utredningens sammanfattning:
    “I dag är el som framställts i en anläggning som har en installerad
    generatoreffekt om mindre än 100 kilowatt inte skattepliktig.
    Utredningen föreslår ingen ändring av den grundregeln. Ett
    vattenkraftverk med en sådan effekt producerar cirka 400 000 kWh
    per år. För att få motsvarande energiproduktion från vind- och
    vågkraft krävs en generatoreffekt om 250 kilowatt och för solkraft
    krävs en toppeffekt om 450 kilowatt. Utredningen föreslår att
    bestämmelsen utformas utifrån dessa förutsättningar.”

    Införs det faller hela skatteproblematiken för småskalig elproduktion.
    Var tog detta förslag vägen?

  7. Hej Bengt och alla andra som följer frågan om den nya skattereduktionen.

    Jag hade igår ett möte på Näringsdepartementet för att få klarhet i vad som gäller.
    Självklart är det utredningens förslag som gäller, dvs att man som kund säljer sin el till valfritt elbolag till marknadspris och dessutom får 60 öre/kWh i skattereduktion.

    Tog också upp frågan om att Skatteverket skulle kunna anse att en villaägare eller någon annan som omfattas av den nya skattereduktionen kommer betraktas som näringsidkare. Skatteverket har hittills inte ansett att de elkunder som täcker en del av sitt elbehov med egen solel är näringsidkare och det finns ingen anledning till att Skatteverket skulle ändra sin bedömning. Att solen ger ett överskott vissa timmar som kunderna säljer och sedan köper tillbaka el vid andra tillfällen är inte en näringsverksamhet, utan en följd av att solen faktiskt ger väldigt olika elproduktion som inte samvarierar med kundens elförbrukning.

    Det innebär att vi är tillbaka där vi var innan Finansens utspel förra veckan och att vi har en reform som kommer fungera och ge ett kraftigt ökat incitament till villaägare att installera solceller på sina tak och att sälja sin el till valfritt elbolag. Det är naturligtvis helt otroligt att departementen inte har någon samordning, och hela debatten om skattefrihet eller inte gör naturligtvis kunderna oroliga. Det är inte bra för att öka intresset för solel!

    Det är därför helt orimligt att låta denna fråga om skattefrihet eller ej vara öppen för tolkningar. Så länge de finns en osäkerhet så hindrar det utbyggnaden av solel och speciellt för större kunder, som inte omfattas av skattereduktionen. Därför är principen om att all el som egenproducenter producerar skattefri och inte en näringsverksamhet avgörande för att de ska bygga på sina tak. Veckans debatt visar med all tydlighet att vi behöver en lagstiftning som inte lämna utrymme för denna typ av tolkningar och frågor som Svensk Energi lyft fram.

    Vi på Direct Energy kommer därför driva frågan om att få till en ändring i lagen om energiskatt. En lag som tydligt befäster principen om skattefrihet för alla egenproducenter, dvs även företag.

    Johan Öhnell
    Ordf Direct Energy

  8. Apropå skattefrågan:
    Det finns ett ställningstagande som skatteverket gjorde redan 2011. http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2011/stallningstaganden2011/13165113811111.5.5fc8c94513259a4ba1d800038476.html
    Problemet är där att deras definition utgår från “yrkesmässig verksamhet”

    ” sådan el som framställts i Sverige av en producent som bara förfogar över en eller flera anläggningar utan generator, exempelvis solcellsanläggningar, är inte skattepliktig om producenten inte yrkesmässigt levererar el,”

    MEN: begreppet yrkesmässigt är idag ersatt med ett nytt begrepp
    http://www.skatteverket.se/rattsinformation/reglerochstallningstaganden/stallningstaganden/2013/stallningstaganden2013/13138648113111.5.64a656d113f4c759701bdc.html
    “Den 1 juli 2013 införs begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Samtidigt utmönstras bland annat begreppen yrkesmässig verksamhet och näringsidkare.”
    Och inte minst viktigt:
    “De regler som gäller begreppet yrkesmässig verksamhet och som ska tillämpas för tid före den 1 juli 2013, innehåller en beloppsgräns på 30 000 kr för sådana verksamheter som inte utgör näringsverksamhet enligt IL. Denna beloppsgräns försvinner när begreppet ekonomisk verksamhet införs. Det betyder att en verksamhet kan anses som en ekonomisk verksamhet oberoende av omsättningens storlek.”
    Ut med yrkesmässig verksamhet och in med ekonomisk verksamhet alltså.
    Alla referenser till yrkesmässig verksamhet i lagtexter behöver därför ändras och förtydligas. Försäljning av överskottssolel är enligt EU-domstolen en ekonomisk verksamhet och ger möjlighet till att dra av momsen för investeringen.

    Allt som behövs är att regeringen följer nettodebiteringsutredningens förslag om att skattebefria solceller upp till en viss effekt.
    Resultatet blir att alla kan välja att dumpa el-överskott och få skattesubvention
    eller deklarera inkomsten från försäljningen och samtidigt dra av momsen för investeringen, samt avskrivningar (= garanterat underskott) och samtidigt få sina 60 öre i skattesubvention.

    Jag tror att det senare alternativet är det som skrämmer flera partier av ideologiska skäl.

  9. Synd att det blev ett fast belopp om 0,60Kr/KWh. Förslaget om 2 eller 2,5 gånger energiskatten hade varit bättre. Det skulle innebära att reduktionen höjs i
    relation till elpriset. Kan ej se något i förslaget om någon uppräkning.
    Mikael Leijon

    • Ett fast belopp är OK tycker jag. Det är enklare att förstå och lika över hela i landet. För de i de nordliga kommunerna med lägre energiskatt blir det fasta beloppet betydligt bättre än om man haft en koppling till energiskatten. Vi bör inse att ett stöd som skattereduktion på sikt kan försvinna, så vi ska nog snarare fundera på vilken nedräkning av stödet som kan bli aktuell under en anläggnings livslängd som jag brukar anta till 30 år.

  10. En liten sak bara. Varför säljer man överskott till Vattenfall om dom inte är intresserade av att köpa det? Jag säljer till Bixia och det har inte varit något problem. Eller är det så att i och med att man köpt solceller genom Vattenfall så har man bundit upp sig att sälja överskottet till dom?

    • Om man är Vattenfallskund får man 10% rabatt på deras solcellspaket.

      Annars är det inget som hindrar att man har en nätägare, ett elhandelsbolag där man köper sin el och ett tredje elbolag dit man säljer sin el. Så har vi det. Det fungerar utmärkt.

      PS. Vattenfall erbjuder för tillfället 1 kr extra för överskottsel utöver det normala priset på Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh.

  11. På en fungerande marknad borde man kunna köpa EL av ett bolag och sälja till ett annat. Givet att man säljer till den som betalar mest samt köper av den som billigast! På Egen El köper för 1 kr/kWh samt säljer för 80 öre. Det är en vinst affär för oss, men i avtalet så förbinder jag mig samtidigt att köpa mer än jag säljer : -(
    Vad är det för FRI marknad, egentligen?

    Fast jag får vara glad för mitt pris. Jag roade mig nämligen att ringa runt och kolla på inköpspriser på olika bolag och de ligger ofta på spotpris (från elprismarknaden) – 4 öre! Det är inte mycket att hänga i julgran inte.

    • Det är fritt fram att köpa av ett elhandelsbolag och sälja sin överskottsel till ett annat om man så vill.

      Nord Pool spotpris är marknadspris för el och på sikt kommer det att vara det pris som kommer att erbjudas för överskottsel från solceller. De högre priser som erbjuds av vissa elbolag idag kostar inte så mycket eftersom det är relativt få solcellsanläggningar det rör sig om och det ger god PR. Därför är på sikt den viktigaste åtgärden att optimera sin egenanvändning av solel.

      • Men så formulerade inte sig fler av de bolag jag frågade. De ville att jag skulle köpa av dem, annars köper dem inte av mig. Men du vet säkert bäst Bengt.

        • Det är säkert så att en del som ställt dessa villkor, men det finns ingen lag eller så som säger att det måste vara så, det är elbolagen själva som satt dessa villkor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *