Ingen skattereduktion för överskottsel?

Här är färsk info från riksdags- och regeringskällor och annat håll.

Den 6 mars överlämnade regeringen propositionen ”Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” (2013/14:151) till riksdagen. Eftersom det är en form av statsstöd behövs ett godkännande från EU och det är detta besked som regeringen väntar på nu. Energiminister Anna-Karin Hatt twittrade idag att ”Så snart vi fått ett godkännande av EU kommer Riksdagen kunna besluta om skattereduktionen. Vi har prio på den frågan förstås!”.

När man fått ett godkännande från EU ska både skatteutskottet och näringsutskottet behandla frågan. Därefter ska frågan debatteras i riksdagen och ett riksdagsbeslut tas.

När riksdagen fattat beslut i ett lagärende expedieras beslutet genom en riksdagsskrivelse till regeringen. Därefter utfärdar regeringen den beslutade lagen så snart som möjligt. Efter att lagen har utfärdats ska den publiceras, vilket sker ca 1 vecka efter att regeringen fattat beslut om att utfärda lagen. Den tid som konstitutionsutskottet förordar mellan en lags publicering och dess ikraftträdande är minst 4 veckor. Det förekommer dock att tiden mellan publicering och ikraftträdandet är mindre än 4 veckor.

Riksdagen har ingen session efter sommaren innan valet. Därför måste ett beslut tas av riksdagen före sommaruppehållet. Riksdagens sista votering för denna mandatperiod är den 26 juni. Att den nya reformen ska hinna träda i kraft den 1 juli som regeringen hade tänkt sig är i praktiken omöjligt om man ska hålla 4-veckorsrekommendationen enligt ovan.

Det är teoretiskt möjligt att riksdagen behandlar och beslutar om förslaget innan sommaren och att det kan träda i kraft efter sommaren. I praktiken verkar oddsen för detta som låga i dagsläget med tanke på att EU-besked saknas och att EU inte ger något besked om när beslut kommer att fattas samt att frågan måste beredas i utskotten innan det kan komma upp i riksdagen.

Mitt personliga stalltips är att det inte blir något beslut och genomförande av skattereduktionen för överskottsel före valet den 14 september. Om det blir så blir det en minst sagt intressant situation. S, MP och V har alla sagt att de vill ha nettodebitering istället för skattereduktion. Vid ett regeringsskifte är därför det logiska att man utreder möjligheten att införa nettodebitering. I artikeln ”Miljöpartiet slog ett slag för solceller – i Peters trädgård” i Jnytt den 24 april framgår att Miljöpartiet dessutom vill utöka budgeten för investeringsstöd till solcellsanläggningar med 100 miljoner.

Det blir i sådana fall tredje gången just nettodebitering utreds. Energimarknadsinspektionen presenterade rapporten “Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion” 2010-11-26 och utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. – betänkande av utredningen om nettodebitering av el” överlämnades till regeringen 2013-06-14. Minns också att regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta Lennart Söder som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i drygt 7 år.

Man brukar säga att Rom byggdes inte på en dag. Så sant som det är sagt…

PS. Se även “Vissa justeringar av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” som finansdepartementet släppte den 10 juni.

En liten huggormshona på vår tomt i förrgår. Ett järtecken? 25 maj 2014.

En liten huggormshona på vår tomt i förrgår. Ett järtecken? 25 maj 2014.

Så mycket betalar elbolagen för din överskottsel

Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet har inom arbetet i IEA PVPS Task 1 gjort en sammanställning av hur mycket elbolagen betalar för din överskottsel. Uppgifterna är inhämtade under våren.

Det finns ca 120 elhandelsbolag och ca 170 nätbolag i Sverige så listan gör inte anspråk på att vara komplett.

Det är många bolag som erbjuder ett högre pris än marknadspriset för el enligt Nord Pool spot. Vi får väl se hur länge de angivna priserna gäller. När regeringens planerade skattereduktion genomförs kommer priserna att konvergera mot Nord Pool spotpris, eventuellt med ett litet avdrag, enligt vad elbolagen svarat. Detta är föga förvånande.

OBS! Värdet av din överskottsel som matas in till nätet består av flera olika möjliga delar. Försäljningspriset enligt nedanstående tabell är bara en del. Jag återkommer till detta i nästa blogginlägg. Tills vidare kan ni kontemplera över tabellen och vi tackar Johan för den fina sammanställningen.

Nettokonsument

Ett vanligt villkor är säkring på max 63 A (max effekt 43,5 kW) och att man är nettokonsument av el under ett kalenderår. Anledningen till dessa villkor är att man då inte behöver betala för ett inmatningsabonnemang eller elmätarbyte enligt en ändring som gjordes i ellagen i april 2010. Om man inte uppfyller dessa villkor har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för ett inmatningsabonnemang, där priset varierar mellan olika nätbolag.

Nettodebitering

Vid nettodebitering kvittas egen elproduktion mot elanvändningen under en given period, exempelvis månad eller år. Skatteverket anser att detta är olagligt eftersom man anser att energiskatt ska betalas på all levererad el. Några elbolag erbjuder trots detta nettodebitering till sina kunder.

Nätbolag

Det kan tyckas något förvirrande att nätbolag handlar med el och inte elhandelsbolaget som vi är vana vid. Nätbolag får dock handla med el om det gäller att köpa el för att täcka deras egna överföringsförluster i deras elnät.

Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Priser för överskottsel. Sammanställning inklusive färgval är gjord av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet. Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Priser för överskottsel. Sammanställning inklusive färgval är gjord av Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet. Det finns ca 120 elhandelsbolag och ca 170 nätbolag i Sverige så listan gör inte anspråk på att vara komplett. Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Vad kostar solceller – uppdatering 20140519

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Den senaste jämförelsen gjordes den 26 februari 2014. Hänt sedan dess:

  • Bixia har sänkt sina priser rejält.
  • Kraftringen har höjt priserna.
  • Övriga är oförändrade.

Det har också gjorts några ändringar i solcellspaketen som att Bixia slutat med modulväxelriktare och ökat på storleken på paketen med strängväxelriktare.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet för en nyckelfärdig anläggning är 17 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för paket på 8, 12 eller 15 kW från Bixia om man bor inom 4 mils radie från Katrineholm eller Linköping. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Så det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av växelriktare. Tyska SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge en högre solelproduktion. Står den i paritet med en högre kostnad?
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Klicka på diagrammet nedan för att se det i full skala.

PS. Vid en kontroll 2014-07-01 var priserna oförändrade hos alla.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Märkeffekten är solcellsmodulernas totala DC-effekt. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Märkeffekten är solcellsmodulernas totala DC-effekt. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Årsbästa för solcellerna idag

19,11 kWh (5,7 kWh/kW) nytt årsbästa för solcellerna. Det tidigare var på 17,49 kWh (5,2 kWh/kW) från 24 april.

Vårt dagsrekord är från 22 juni 2012 (midsommarafton) med 20,74 kWh (6,2 kWh/kW).

Löktrav. Roligheten, Ängsö (Västerås). 11 maj 2014.

Löktrav. Roligheten, Ängsö (Västerås). 11 maj 2014.

Blir maj bästa solelmånad i år också?

140,35 kWh (41,8 kWh/kW) hittills under maj när halva (nästan) månaden passerat. Maj har varit vår bästa månad tre år i rad med 450, 445 och 440 kWh.

Blir maj lika bra i år? Nej. Om alla dagar under resten av maj skulle vara helt soliga med 18 kWh per dag skulle vi nå ca 430 kWh. En del dagar kommer rimligen att vara mer eller mindre mulna, så vi når förmodligen inte 400 kWh under maj. Med tanke på att januari-mars alla gav lägsta månadsvärden för oss kommer det efter majs utgång att vara fyra av fem månader som givit lägsta månadsvärden.

Så i år kan juni bli bästa månad för oss. Alltid något att se fram emot.

Ser att detta är ett jubileumsinlägg, nummer 600. Det firar vi med en vacker blomma:

Orkidén Adam och Eva. Skurusund 10 maj 2014.

Orkidén Adam och Eva. Skurusund 10 maj 2014.

357 kWh solel under april

Det blev 356,97 kWh (106 kWh/kW) under april månad. Det blev en magnifik slutspurt på månaden, som räckte nästan ända fram till bästa april. Under åren 2011-2013 har vi skördat 359,56, 307,98 respektive 362,20 kWh.

Bästa dag under april månad blev 24 april med 17,49 kWh (5,21 kWh/kW). Den bästa aprildagen någonsin var 27 april 2013 med 18,77 kWh. Det är bara under 4 av totalt 120 aprildagar hittills som vi har producerat mer än 18 kWh under ett dygn.

Nu ser vi fram emot maj månads produktion. Under tre år i rad har maj varit årets bästa månad hos oss.

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan april 2013 och april 2014. Klicka på diagrammet för att se det i större storlek.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2013 och april 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2013 och april 2014.

Skattereduktionen, svar på tre frågor – Ja! Ja! Ja, men…

Idag har Anna-Karin Hatt kommit med ett nytt blogginlägg: Sänkt skatt på förnybar – så funkar det. Bra inlägg! Hon skriver

  1. “Som mikroproducent av förnybar energi kommer du även framöver slippa betala både energiskatt och moms på den el som du själv producerar och använder direkt när den tillverkats.”
  2. “…  elöverskott som du levererar ut på elnätet till en elhandlare. Den elen kan du välja att skänka bort eller ta betalt för av din elhandlare. Oavsett vilket du väljer kommer du att omfattas av den skattenedsättning”
  3. “…om du vid soligt väder levererat ut 1000 kilowattimmar el till nätet, så har du rätt att få skatten sänkt med 60 öre/kWh för 1000 kilowattimmar…”

I detta inlägg finns även en hänvisning till “Här är några vanliga frågor och svar om regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” från Finansdepartementet. Man skriver bland annat

“Även mikroproducenter som får ersättning från elnäts- och elhandelsföretag för sin elöverskottsel kan få skattereduktion, men då aktualiseras frågor om energiskatt, moms och inkomstskatt. Hur tillämpningen sker är en fråga för Skatteverket och rättsvårdande myndigheter.”

Dessutom sände P1 Klotet programmet “Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen” idag. Usel rubrik… Där medverkade energiminister Anna-Karin Hatt och pratade om regeringens nya reform vad gäller skattereduktion. Även här utomordentligt att Hatt är aktiv i debatten.

En skriftlig fråga har den 5 maj ställts från Lise Nordin, MP:s energipolitiska talesperson, till finansminiser Anders Borg angående ”Skattereduktion för såld el“. Frågan var ”Omfattar förslaget om skattereduktion bara den el som utan ersättning matas in på elnätet eller även den el som elnätsbolaget betalar för?”.

Sammanfattning

Det kokar ner till att

  • Ja, man får skattereduktion även om man inte skaffar F-skattsedel. Man behöver alltså inte bli näringsidkare.
  • Ja, man behöver inte betala energiskatt och moms på egenanvänd el.
  • Ja (men), man behöver inte momsregistrera sig.
    • Energiminister Hatt säger i radioprogrammet ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen, som småskalig mikroproducent ska inte behöva redovisa moms.” Lyssna på “Hatt: “Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms“, som är ett utdrag ur programmet.
    • Men, Skatteverket har dock sagt till Klotets reporter och en solelproducent som medverkar i programmet att momsregistrering krävs oavsett hur stor summa det handlar om.

Sunt förnuft

Regeringen ska styra Sveriges energipolitik, inte Skatteverket (vissa verkar tro att det är tvärtom). Om det är något problem med regelverket får regeringen se till att ändra det. Konstigare än så är det inte och det är också den indikation energiminister Anna-Karin Hatt gett idag.

Lektion – så fungerar beslutsfattandet

Fick idag en lektion om hur beslutsfattande fungerar i denna fråga.

I riksdagen är det skatteutskottet som äger frågan. Näringsutskottet ska få lämna ett yttrande, men skatteutskottet beslutar om de förslagspunkter som riksdagen ska ta ställning till. Skatteutskottet ligger under Finansdepartementet. Kanslichefen på skatteutskottet sa i förra veckan att de väntar på besked från EU. Om EU inte kräver några kompletteringar i förslaget så kan de tidsätta när utskottet ska behandla frågan och sedan blir det debatt och beslut i riksdagen. Om det hinner bli innan sommaren är fortfarande oklart.

I riksdagens information om utskotten står att “Det brukar ta en till två veckor från det att utskottet är klart med sitt förslag innan det är dags för debatt och beslut i kammaren.” Datum för riksdagsdebatt läggs ut på “Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el“, men fortfarande saknas ett datum.

PS 13 maj. Fick tips om en inspelning av riksdagens debatt om nettodebitering för solenergi den 6 mars 2014.

Skattereduktionen för överskottsel – ordningen återställd!?

Här lite om de senaste turerna.

Näringsdepartementet

Johan Öhnell, ordförande i Direct Energy” skrev idag så här i en kommentar på ett annat ställe i bloggen:

”Jag hade igår ett möte på Näringsdepartementet för att få klarhet i vad som gäller.

Självklart är det utredningens förslag som gäller, dvs att man som kund säljer sin el till valfritt elbolag till marknadspris och dessutom får 60 öre/kWh i skattereduktion.

Tog också upp frågan om att Skatteverket skulle kunna anse att en villaägare eller någon annan som omfattas av den nya skattereduktionen kommer betraktas som näringsidkare. Skatteverket har hittills inte ansett att de elkunder som täcker en del av sitt elbehov med egen solel är näringsidkare och det finns ingen anledning till att Skatteverket skulle ändra sin bedömning. Att solen ger ett överskott vissa timmar som kunderna säljer och sedan köper tillbaka el vid andra tillfällen är inte en näringsverksamhet, utan en följd av att solen faktiskt ger väldigt olika elproduktion som inte samvarierar med kundens elförbrukning.

Det innebär att vi är tillbaka där vi var innan Finansens utspel förra veckan och att vi har en reform som kommer fungera och ge ett kraftigt ökat incitament till villaägare att installera solceller på sina tak och att sälja sin el till valfritt elbolag. Det är naturligtvis helt otroligt att departementen inte har någon samordning, och hela debatten om skattefrihet eller inte gör naturligtvis kunderna oroliga. Det är inte bra för att öka intresset för solel!

Det är därför helt orimligt att låta denna fråga om skattefrihet eller ej vara öppen för tolkningar. Så länge de finns en osäkerhet så hindrar det utbyggnaden av solel och speciellt för större kunder, som inte omfattas av skattereduktionen. Därför är principen om att all el som egenproducenter producerar skattefri och inte en näringsverksamhet avgörande för att de ska bygga på sina tak. Veckans debatt visar med all tydlighet att vi behöver en lagstiftning som inte lämna utrymme för denna typ av tolkningar och frågor som Svensk Energi lyft fram.

Vi på Direct Energy kommer därför driva frågan om att få till en ändring i lagen om energiskatt. En lag som tydligt befäster principen om skattefrihet för alla egenproducenter, dvs även företag.”

 Tack Näringsdepartementet och Johan för detta klargörande!

EU

Regeringen inväntar enligt uppgift nu OK från EU, eftersom det rör sig om ett statsstöd, innan debatt och beslut tas i riksdagen. Det är oklart hur snabbt det kan gå. Detta stöds även av SR:s “Skatterabatt för såld privatproducerad el kan försenas” i morse.

I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte något datum när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen.

Branschorganisationen Svensk Energi hävdar å andra sidan idag att ”i veckan väntas riksdagen ta beslut om skattereduktion”.

Finansdepartementet

Finansdepartementet verkar tyvärr ha tagit ställning i frågan utan att samordna det med Näringsdepartementet, se Johan Öhnells kommentar ovan, trots att det gick i stick i stäv med regeringens ambition med denna reform.

Svensk Energi

Idag publicerade Svensk Energi artikeln ”Mikroproducentens överskottsel: Besked om skatteeffekterna i höst” på sin hemsida. De har ställt frågorna

1. Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet eller hobbyverksamhet vid försäljning av överskottsel?

2. Måste en mikroproducent som är privatperson och som säljer sin överskottsel betala energiskatt även på den egenproducerade elen?

Vidare att de ”förvänta oss ett svar först efter sommaren”. Fråga 1 har Svensk Energi redan ställt en gång till Skatteverket. Enligt artikeln Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi den 30 april frågade man Skatteverket ”Bedriver en mikroproducent som är privatperson näringsverksamhet om denne säljer sin överskottsel till exempel ett elhandelsföretag?”, men tydligen var man inte nöjda med svaret?

Som jag ser det är försäljning av överskottsel av en privatperson självklart ingen näringsverksamhet. Syftet med solcellsanläggningen är inte att bli en vinstdrivande kommersiell elproducent. Dessutom görs försäljningen av överskottsel med förlust eftersom marknadspriset (Nord Pool spotpris) är lägre än produktionskostnaden. En näringsverksamhet kan inte ha det som affärsidé.

Den bärande idén för en mikroproducent är istället att ersätta köpt el med egenproducerad solel och ett önskemål är därför att ha så hög egenanvändning av den egna elen som möjligt. Ibland blir det dock ett överskott dagtid, som man sedan köper tillbaka under den kommande kvällen och natten.

PS 7/5. Svensk Energis frågor till Skatteverket har för övrigt redan besvarats av energiminister Anna-Karin Hatt under rubriken ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Där skriver hon ”Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.” Tydligare än så kan det inte bli…

Det som känns lite märkligt är att Svensk Energi verkar vara så ivriga att ta på sig rollen att reda ut en fråga som ligger hos regeringen att ge besked om hur det ska vara. Besked har regeringen redan gett genom Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet, via hennes blogginlägg ”Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion”. Talesättet ju fler kockar desto sämre soppa har redan åskadliggjorts den senaste tiden, vi behöver inte flera sådana soppor.

Men jag tycker vi ska väl vara välvilliga och tro att Svensk Energi vill väl. De skriver idag att “Svensk Energis förhoppning är att mikroproduktion ska betraktas som hobbyverksamhet samt att producenten inte ska behöva betala energiskatt på den egenproducerade el som används för egen del.”

Slutsats

Ordningen verkar efter en tid med kraftig turbulens vara återställd. Näringsdepartementet har stått rakryggade i de stormvindar som huserat och vi räknar med att det blir så även fram till ett beslut är fattat i riksdagen. Men som man säger i USA ”It ain’t over until the fat lady sings”…

Nu är det dags att hålla tummarna för Sanna Nielsen i Melodifestivalens semifinal.

Vilka är för och vilka är mot?

Folks. Idag är det 1 maj, en dag för politiska demonstrationer. Här kommer mitt bidrag.

Det finns medarbetare och det finns motarbetare. I frågan om småskalig elproduktion och om nettodebitering, eller skattereduktion som det nu föreslagits av regeringen, ska införas för småskaliga elproducenter i Sverige kan man börja fundera på vilka som är för och vilka som är mot. På ytan verkar alla vara för, men man kan misstänka att under ytan finns det även de som är mot.

Anna-Karin Hatt gav igår branschorganisationen Svensk Energi en rejäl uppläxning på sin blogg i inlägget “Rätt och fel om småsaklig förnybar elproduktion“. Hon anser att Svensk Energi spridit felaktig information om regeringens riksdagsproposition om skattereduktion. På twitter är hon lika tydlig och skriver exempelvis ”Däremot sprider Svensk Energi felaktig information om hur den kommer funka. Mycket onödigt.” och ”Ni har kraftfullt misstolkat vad som händer då. Därav mina förtydliganden Ni skapar tyvärr stor osäkerhet…” samt ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Det är ord och inga visor.

Efter en sådan uppläxning kan man tycka att Svensk Energi och elbolagen i branschorganisationen borde ta sig en funderare på hur man tolkat regeringens förslag om skattereduktion. Anna-Karin Hatt är trots allt energiminister i Sveriges regering, som ansvarar för styret av landet. Hon borde vara den som vet vad regeringen vill och den som har tolkningsföreträde.

Fortum

Det var med förvåning jag såg att Fortum lagt ut ett blogginlägg på sin hemsida igår, efter Hatts blogginlägg tidigare under dagen. Fortum är inte lyhörda för energiministerns uppläxning. De står på sig och hävdar att Svensk Energi med flera har rätt. Menar man då att elbolagen vet bättre vad regeringen vill än regeringen själv?

Fortum skriver också att (min fetmarkering)

”lokala Skatteverkskontor tolkar lagtexten så att mikroproducenten blir skattskyldig för energiskatt på all sin produktion om hen bestämmer sig för att sälja överskottet till marknaden”.

Som elbolag borde Fortum veta att det är fel att påstå att man skulle bli tvungen att betala energiskatt på hela sin elproduktion. En elproducent kan inte betala energiskatt på det överskott som matas in till nätet. Då skulle energiskatt betalas dubbelt på samma elmängd, både av producenten och av den som köper denna överskottsel. Det som möjligen kan hävdas är att man ska betala energiskatt på egenanvänd el. Men varför då kan man undra, om vi nu vill göra allvar av att stödja småskalig elproduktion?

Vattenfall

På statliga Vattenfalls hemsida finns en sida med ”Frågor och svar om överskottsel”. Tittar man under ”vilka uppgifter behöver jag lämna” står där:

”I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Det kan tyckas märkligt att just statliga Vattenfall går i täten med denna tolkning med tanke på att det går på tvärs mot vad regeringens energiminister anger i sin blogg:

”Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

I en presentation från statliga Vattenfall gjord i slutet av mars återfinns påståendet ”Tanken är att mikroproducenten inte ska sälja elkraften”. Varifrån kommer denna märkliga tanke? Har man inte alls förstått regeringens (statens = Vattenfalls ägares) intentioner? Det är ju just detta som är finessen med regeringens förslag, att man ska kunna både sälja och få en skattereduktion för överskottselen. Detta är så energiministern sagt tidigare och det bekräftas också i Hatts blogg: ”Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.”

Genom att utöver försäljningspris ge en skattereduktion på 60 öre/kWh skulle man nå ett värde på överskottselen som ungefär motsvarar det rörliga elpriset. Därmed skulle överskottselen bli ungefär lika mycket värde som det rörliga elpriset vilket är det värde egenanvänd el har. Det skulle därmed ekonomiskt ungefär motsvara den nettodebitering som diskuterats i så många år. Just detta är huvudpoängen med hela reformen. Det känns svårbegripligt hur man kunnat missa detta.

Svensk Energi

De räkneexempel som Svensk Energi redovisar under ”Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi” döms ut av energiminister Hatt där hon på Twitter skriver ”Er uträkning bygger, som jag beskriver på bloggen på felaktiga antaganden, varför resultatet också blir fel.”

Skatteverket svarade så här på Svensk Energis fråga om försäljning av överskottsel ska räknas som näringsverksamhet, enligt deras artikel:

”När man bedömer vilket inkomstslag verksamheten hör till tittar man främst på tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Om alla tre kriterierna är uppfyllda, d.v.s. verksamheten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte ska den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ditt fall så producerar du el som du säljer.”

När en småhusägare säljer sin överkottsel till marknadspris (Nord Pool spotpris) är det ingen vinst, utan en förlust, eftersom produktionskostnaden för solel är högre än Nord Pool spotpris. Kriteriet vinstsyfte är därför inte uppfyllt. Det borde Svensk Energi ha insett.

Finansdepartementet

Den 29 april hölls en hearing i riksdagen angående förslaget om skattereduktion. På denna hearing visades nedanstående information enligt ett Twitter-inlägg från miljöpartiets energipolitiske talesperson Lise Norin.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Hur ska man tolka detta? Tja… texten är inte helt pedagogisk och kan leda till feltolkningar om man bara ser denna text. Vad som sades under hearingen till denna bild är därför viktig information som saknas. På bilden borde det ha stått att man har rätt till skattereduktion för överskottsel oavsett om man säljer sin överskottsel eller inte. Energiminister Hatt uttrycker det i sin blogg så här (min fetstil)

”… kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.”

Om man är motvillig skulle man kunna tolka texten som att man bara får skattereduktion om man skänker sin överskottsel till nätägaren. Gör man en välvillig tolkning kan Finansdepartementet mena att om man utöver skattereduktionen även säljer sin överskottsel kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med energiskatt, moms och inkomstskatt. Det är också så energiministerns skriver på sin blogg:

”Däremot kan det bli så att man, om man säljer sin överskottsel, precis som idag kan få betala skatt på själva den nettovinst man då gör. Så är det redan idag och beror inte på regeringens nya förslag.”

MEN, för en normal småhusägare kommer elförsäljningen aldrig upp i så stora belopp att det skulle bli aktuellt med exempelvis inkomstskatt, eftersom intäkterna enligt inkomstskattelagen i sådana fall måste överstiga 40 000 kr.

Enligt besked jag fått från Skatteverket vad gäller en specifik fråga om försäljning av elcertifikat räknas det som en kapitalinkomst om han har en privat bostad och ingen näringsverksamhet och inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Rimligen måste det gälla även försäljning av överskottsel. Inkomsterna för en småhusägare blir dock så små att de undantas från inkomstskatt. Inkomstskattelagen säger så här:

”30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

Finansdepartementet som står som författare av texten i presentationen ovan lyder under regeringen och därför har regeringen tolkningsföreträde. Det man skulle kunna fundera över om det finns olika åsikter inom regeringen och att det därför kan uppstå tvetydigheter, men enligt energiministerns Twitter igår gäller att ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”.

Anna-Karin Hatt

Det var bra att Anna-Karin Hatt gjorde ett klarläggande i sin blogg. Tyvärr blev det i hastigheten ett skrivfel som borde rättas till. I bloggen står (min fetstil)

”Den som producerar sin egen småskaliga el, och producerar mer än vad man själv behöver, kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder…”.

Det som sagts tidigare och som det står i riksdagspropositionen är det för det överskott man matar in till nätet man skulle få en skattereduktion. Så här står det i propositionen från mars 2014, som riksdagen ska ta ställning till:

”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.”

Detta är ju också det logiska syftet eftersom man med detta vill ge överskottselen ungefär samma värde som det rörliga elpriset, vilket är värdet för den egenanvända elen.

Elbolag med nettodebitering

På en annan bog har vi några elbolag som på eget bevåg genomfört nettodebitering. Här har man gått till handling trots att Skatteverket gjort tolkningen att det inte är tillåtet med nettodebitering enligt nuvarande lagstiftning. Där har man alltså inte alls varit så snara att ta Skatteverket på orden som andra elbolag varit när det gäller ”näringsverksamhet” eller inte, utan istället ifrågasatt Skatteverkets tolkning och handlat efter en egen tolkning. Det kan tyckas motsägelsefullt att lagar som gjorts för att klargöra olika saker ska behöva tolkas, men så verkar det vara allt som oftast…

Slutsats

Det finns de som är för, men det kan även finnas de som är mot.

Om man säger sig vara för småskalig elproduktion och menar det borde man föreslå de ändringar som behövs i gällande lagstiftning om man ser några problem med den nuvarande lagstiftningen. Det känns bakvänt att som idag jaga ”rätt” lagtolkning oavsett vilka konsekvenser det får och att diskussionen fastnar på lagtolkningar istället för vad vi vill åstadkomma. Vinnare är inte den som gör rätt lagtolkning. Vinnare är den som ser till att vi får något som gynnar småskalig elproduktion.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.