42 kWh solel i februari – All time low

Det blev 42,2 kWh (12,6 kWh/kW) från våra solceller i februari. Som jämförelse kan nämnas att vår solelproduktion under februari 2011-2013 var 129,9, 116,9 respektive 75,6 kWh. Trots att solcellerna bara hade korta tider med snö, till skillnad mot februari ifjol, blev det i år särklassigt bottenrekord för februari. Det glädjande är att årets februaribottenrekord bli mycket svårslaget och att framtiden därmed ser ljus ut!

Det blev bara två övervägande soliga dagar under februari, där bästa dag blev 17 februari med 7,96 kWh (2,4 kWh/kW). Bästa februaridag för oss är 27 februari ifjol med 10,18 kWh (3,0 kWh/kW).

I diagrammet nedan görs en jämförelse per dygn mellan februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Skyltar vid anslutningspunkten

Om man har en solcellsanläggning på sitt hus ska man sätta någon skylt vid anslutningspunkten som visar för de som tänker arbeta med elnätet att det finns en solcellsanläggning som kan mata in el till nätet.

Här nedan visas två exempel på sådana skyltar hos oss.

Skylt att sätta upp i anslutningspunkten. Verklig storlek 12x4 cm.

Skylt vid anslutningspunkten. Storlek 12×4 cm.

Verklig storlek 75x53 mm.

Skylt vid anslutningspunkten. Storlek 75×53 mm.

Märkning i lågspänningsnät enligt Svensk Energis “Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO” (December 2011, ny version är på gång)” visas i figuren nedan.

Märkning lågspänningsnät. Källa: "Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO” (December 2011, ny version är på gång)" från Svensk Energi.

Märkning lågspänningsnät. Källa: “Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO” (December 2011, ny version är på gång)” från Svensk Energi.

Vad kostar solceller – uppdatering 20140226

En mycket vanlig fråga är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Värt att notera är att sedan mitten av april ifjol är det inga systempriser som har sänkts, i de flesta fall är de oförändrade. En del större paket har dock tillkommit som gör att det nu är flera paket som ligger under 20 000 kr/kW i investeringskostnad.

Priserna gäller under vissa förutsättningar som kan skilja mellan de olika erbjudandena, läs därför alla villkor noga om du jämför priser. Saker som exempelvis kan skilja är vilket geografiskt område erbjudandet gäller och om frakt och resor ingår.

Den senaste jämförelsen gjordes den 5 december 2013. Hänt sedan dess:

  • Vattenfall och Fortum har höjt sina priser.
  • Övriga har oförändrade priser.
  • Upplands Energi har tillkommit.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet är 18 095 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 10,5 kW solcellssystem från Upplands Energi. Dyrast är 38 500 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar, så det kan löna sig att fråga runt.

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av växelriktare. Tyska SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna kan ge en högre solelproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare, mätning av solinstrålning och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt Förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellssystem. Nivån är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag och det bidrar inte på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen “Mikroproduktion av el” i Stockholm ifjol höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade ifjol anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

PS 27/2. Lägg märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör rimligen ett påslag på priset från underleverantören och därför kan priset möjligen bli lägre om man köper utan denna mellanhand, men då får man vända sig till andra leverantörer än de som elbolagen använder.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Solen lyser med sin frånvaro

24,8 kWh (7,38 kWh/kW) solel hittills under februari. Det ger ingen ståpäls. Under denna månad har det hittills bara varit en riktigt solig dag. Den 17 februari skördade vi 7,96 kWh (2,4 kWh/kW). Det hör förstås ihop med det varma vädret med lågtryck som vandrar in från Atlanten som för med sig moln och nederbörd. Ingen direkt förändring är i sikte under resten av februari, vilket gör att detta kommer att bli en ovanligt solfattig februari. Vår solelproduktion under februari 2011-2013 var 129,9, 116,9 respektive 75,6 kWh. I år kommer vi inte att komma ens i närheten av fjolårets solelproduktion. Nåja, november-februari är även normalt solfattiga vintermånader så vi håller nu tummarna för en solig mars!

Snö och lutning på solcellsmoduler

I natt kom det ett snöfall som blivit till kramsnö på morgonen. Gjorde under dagen iakttagelser för solcellsystem med 19, 27 och 41 graders lutning. Dels hemmavid, dels i MW-parken öster om Västerås där det denna vecka jobbats med att installera sensorer etc som behövs för utvärderingsprojektet, där jag är projektledare. Modulerna med 41 graders lutning var i stort sett snöfria kl. 13.30. De med 19 graders lutning som stod intill de med 41 graders lutning var då fortfarande nästan helt snötäckta, där hade snön bara glidit ner 3-4 dm.

Hemmavid har vi 27 graders taklutning och där hade snön huvudsakligen glidit av kl. 15.00, men vi har ett snedtak nedanför solcellsmodulerna som hindrat snö att glida av mera. Däremot såg man ingenting av solfångare, de var helt snötäckta. När solfångarna blivit översnöade krävs det mycket värme för att få bort snön, klar fördel för solcellerna!

Värt att notera är att den lilla kant som aluminiumramen runt solcellsmodulerna ger upphov till gör att snön får det svårare att glida av. Detta är ingen nyhet, men idag var det extra tydligt tycker jag.

Huum… idag sågs även spår av snömannen. Spooky…

Snön hade mestadels glidit av på solcellerna kl. 15.00. Men solfångarna till vänster var helt snötäckta. 2014-02-20.

Snön hade mestadels glidit av på solcellerna kl. 15.00. Men solfångarna till vänster var helt snötäckta. 2014-02-20.

Solcellsystem med 19 respektive 41 graders lutning kl. 13.30. 2014-02-20.

Solcellsystem med 19 respektive 41 graders lutning kl. 13.30. 8 cm kramsnö var det på morgonen. 2014-02-20.

Aluminiumramen runt modulerna hindrar snö att glida av, trots 41 graders lutning. 2014-02-20.

Aluminiumramen runt modulerna hindrar snö att glida av, trots 41 graders lutning. 2014-02-20 kl. 10.15.

Snömannen har varit på besök. 2014-02-20.

Snömannen hade varit på besök. 2014-02-20.

Flera solinstrålningsrekord 2013

SMHI mäter den globala (totala) solinstrålningen på 17 platser i Sverige, varav Storlien-Visjövalen och Hoburg var nya för 2013. På 6 platser blev det nytt årsrekord! Det var för Borlänge, Svenska Högarna, Norrköping, Nordkoster, Göteborg och Växjö.

Det tyngsta rekordet var Norrköping där mätningar pågått sedan 1975 och där det gamla rekordet slogs med 2,1%. I Växjö har mätningarna inte pågått lika länge (sedan 1983) men där slogs rekordet med 2,2% och var därmed den plats där det gamla rekordet överträffades med störst marginal. Solcellsägare i Norrköping och Växjö kan därmed få vänta länge på ett lika bra solelår som 2013, men vem vet…

Det högsta årsvärdet som uppmätts av SMHI är för övrigt i Karlstad 1968 med 1217,5 kWh/m2, vilket är 20% över normalvärdet i Karlstad under perioden 1961-1990. Den nya stationen Hoburg bör dock att slå Karlstadsrekordet förr eller senare eftersom den i år ger högre värden än Visby, som hade 1208,3 kWh/m2 under 1968.

Kalenderbitaren kan utläsa mer ur nedanstående tabell och diagram (klicka på dem för att se dem i större skala).

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalvärde för perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalvärde för perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med tidigare lägsta och högsta värden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med tidigare lägsta och högsta värden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning. Normalvärde under perioden 1961-1990 jämfört med tidigare lägsta och högsta värden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning. Normalvärde under perioden 1961-1990 jämfört med tidigare lägsta och högsta värden. Rådata från SMHI.

Muulet…

8,13 kWh solel hittills under februari, trots snöfria solcellsmoduler. Det har verkligen varit mulet hittills under februari. 8 kWh skulle vi kunna få under en enda dag om det blivit klart och soligt väder en dag, men ingen sådan dag verkar i sikte under närmaste veckan. Nåja, det normala är att solenergiproduktionen för både våra solfångare och solceller brukar ta fart först i mars och det står inte på förrän vi är där.

Morgondimma, ingen sikt över Ridöfjärden. Onsdag 12 februari 2014.

Morgondimma, ingen sikt över Ridöfjärden. Onsdag 12 februari 2014.

Uppklarnat senare på förmiddagen, men väldigt molnigt. Tisdag 12 februari 2014.

Uppklarnat senare på förmiddagen, men väldigt molnigt. Onsdag 12 februari 2014.

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 – magert för solceller

Energimyndigheten har släppt den 79 sidor långa rapporten ”Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015” (ER 2014:04) enligt ett pressmeddelande igår. I rapporten finns ordet solceller inte nämnt över huvud taget. I den 66 sidor långa  ”Identifiering och bedömning av risker för utbyggnadstakten av förnybar el till 2020 – Underlagsrapport till Kontrollstation 2015” (ER 2014:05) finns solceller visserligen omnämnda, men jag vet inte om man skratta eller gråta åt Energimyndighetens pessimism (sida 19, man pratar bara om solel i elcertifikatsystemet):

“Om denna uppskattning stämmer innebär det att elproduktionen från solkraft kommer öka med cirka 3 GWh/år från 2014 till och med 2015. Antas möjligheten till skattereduktion driva utbyggnaden av solkraft i Sverige fram till 2020 och att den beräknade utbyggnadstakten om 3 GWh el per år gäller, resulterar detta i en elproduktion från solkraft motsvarande upp emot 30 GWh el år 2020.”

Vid utgången av 2012 var 24,3 MW solceller installerade i Sverige, varav 15,9 MW var nätanslutna enligt IEA PVPS rapport ”National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012”. Under 2012 installerades 8,44 MW solceller och under 2013 lär mer än dubbelt så mycket installerats som under 2012 om man tittar på hur mycket investeringsstöd som delats ut. Det betyder att vid utgången av 2013 borde det vara mer än 40 MW solceller installerade, varav uppskattningsvis mer än 30 MW nätanslutna. Om vi antar en solelproduktion på 900 kWh/kW skulle det ge en elproduktionen från nätanslutna solceller på mer än 27 GWh/år. Redan idag är alltså den svenska solelproduktionen nästan lika höga som Energimyndigheten uppskattar att den kommer att vara 2020 i elcertifikatsystemet! Hur kan det komma sig? Dels tar man inte hänsyn till att endast en liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har ansökt om elcertifikat och vi skulle ha betydligt mer solel i elcertifikatsystemet om alla fick en ärlig chans att vara med. Dels är man väldigt pessimistisk när det gäller utvecklingen för solceller i Sverige. Man skriver dock ett par stycken senare att

”Baserat på antalet godkända solkraftanläggningar inom elcertifikatsystemet idag och kvarstående tid till 2020 uppskattar Energimyndigheten att potentialen till 2020 inte överstiger 0,5 TWh. Potentialen för solkraft till 2020 kan därmed anses vara försumbar i förhållande till resterande energislag inom elcertifikatsystemet.”

Här har man alltså skrivit upp prognosen från 30 GWh/år till mindre än 500 GWh/år. Med andra ord är man väldigt osäker på utvecklingen för solceller i Sverige… Vidare anges på sidan 19:

”Den 1 oktober 2013 fanns 345 solcellsanläggningar motsvarande en normalårsproduktion om 6 GWh godkända för elcertifikat i Sverige, varav 4 GWh (265 st) ingår i det gemensamma målet. Av dessa anläggningar tillkom 220 mellan den 1 januari 2013 och den 1 oktober 2013.”

När man studerar godkända solcellsanläggningar 1 januari i år ser man att det är 461 stycken med en installerad effekt på 9,7 MW och en vid ansökan angiven normalårsproduktion på 8,8 GWh. Enbart under de tre månaderna oktober-december har alltså 116 anläggningar tillkommit i elcertifikatsystemet med en beräknad normalårsproduktion på 2,8 GWh. Det ska jämföras med uppskattningen av Energimyndigheten enligt ovan om att 3 GWh ska tillkomma per år till och med 2020. Mitt råd blir som tidigare.

  1. Reformera elcertifikatsystemet så att även de små elproduktionsanläggningarna fullt ut kan ta del av elcertifikatsystemet.
  2. Du som äger en solcellsanläggning bör ansöka om elcertifikat, för att tjäna lite pengar och dessutom driva på utvecklingen så att punkt 1 blir av. Ansökningsformulär finns på Energimyndighetens hemsida. Solcellsägare i Sverige förlorar idag tillsammans miljontals kronor per år på grund av man inte är anslutna till elcertifikatsystemet. Om vi antar att 20 MW inte är anslutet idag och medelproduktionen för dem är 900 kWh/kW rör det sig om 18 GWh/år = 18 000 elcertifikat till ett värde av 3,6 miljoner kronor per år.

Vind och sol ökar i EU – fossilt minskar

EWEA (The European Wind Energy Association) har publicerat rapporten “Wind in power 2013 European statistics”. I den kan man utläsa att installerad effekt ligger sol (11,0 GW) och vind (11,2 GW) i topp. Trea ligger gas (7,5 GW), men mera gas har tagits ur drift än vad som nyinstallerats. Förutom gas minskar även kol och olja i installerad effekt i EU. Andelen förnyelsebar energi ökar alltså i EU och den fossilbaserade går tillbaka.

Nyinstallerad effekt i EU 2013. Källa: EWEA Wind in power 2013.

Nyinstallerad effekt i EU 2013. Källa: EWEA Wind in power 2013.

Råd till energiminister Anna-Karin Hatt

Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…

1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.

  • Det är viktigt att förslaget puttas över mållinjen och inte fördröjs ytterligare, så att det kan börja gälla från 1 juli 2014, som regeringen önskar.

2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.

  • Stödnivån bör sänkas från dagens 35% till låt säga 20%. Då räcker budgeten till många flera sökande och marknaden ökar därmed per automatik utan att staten behöver skjuta till mera statliga pengar. 20% i stöd är tillräckligt förmånligt idag.
  • En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet och flera skulle då kunna välja det istället för investeringsstödet, vilket skulle ge en extra skjuts åt marknaden.
  • Man bör även överväga att öka budgeten. Av de 210 miljonerna är 152,5 miljoner redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår alltså bara 57,5 miljoner att fördela under 2014-2016. Detta kommer inte att räcka särdeles långt och skulle göra att många av de som inte skulle få något investeringsstöd skulle avvakta med att installera solceller om budgetramen och stödnivån står fast.

3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.

OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.

Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?

  • Kravet på timmätning för att få elcertifikat bör avskaffas för de småskaliga elproducenterna. Det räcker med en årlig avläsning.
  • Man bör se till att man kan få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader. Idag är det bara lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottsel för en småhusägare.
  • I blanketten för färdiganmälan skulle kunna finnas de uppgifter som krävs för ansökan om godkännande för elcertifikat och att ett krav skulle kunna vara att denna blankett även ska skickas till Energimyndigheten, som gör godkännande för tilldelning av elcertifikat.

4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?

  • Husets användning av hushålls- och fastighetsel bör ingå i husets energianvändning.
  • Överskottsel som matas in till nätet borde dras av från husets energianvändning, på samma sätt som det skulle göra om man använde solel för uppvärmning av huset eller för att värma tappvarmvatten.