Nätavgifterna ökar …

Ett av EU:s energimål till 2020 är “20% increase in energy efficiency” vilket översatts till “20% energieffektivisering” av Energimyndigheten. Vi ska alltså minska vår energianvändning. Under 2011 svarade el för 33% av Sveriges slutliga energianvändning (130/395 TWh) enligt Energimyndighetens “Energiläget 2012“.

Har vi en elprismodell som maximalt gynnar energibesparing och egen elproduktion i Sverige? Nej, och trenden går dessutom mot fel håll!

Den fasta nätavgiften hos vår nätägare Vattenfall är nu 3 100 kr per år i område ”söder” om man har 16 A säkring och den rörliga nätöverföringsavgiften är 24 öre/kWh, inklusive moms. Det betyder att om man varje år köper 12 900kWh (uppdatering gjord13/12)  består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Den fasta avgiften har ökat med 83% sedan 1 januari 2007 och den rörliga med 23% under samma period, vilket framgår av diagrammet här nedan. Detta kan jämföras med att under perioden 2008-2012 var inflationen 8,1% enligt SCB:s statistik över konsumentprisindex.

Om vi hade haft Vattenfall även för elhandeln hade vi dessutom haft ett fast pris på 360-420 kr/år för detta abonnemang.

Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5000 kWh, blir nätavgiften 73% och i ändå högre grad en fast avgift som man inte kan påverka. Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang än 16A finns inte för småhusägare enligt Vattenfalls prislista. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Har man tidstariff betalar man 49,5 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 13 öre/kWh.

En hög och ökande fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydligare koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Vattenfall i Berlin, Tyskland, har ett fast pris på 5,9-8,9 Euro/månad, vilket gör ca 640-970 kr/år. Om vi skulle ha Vattenfall för både elnät och elhandel skulle de fasta priserna bli totalt minst 3 460 kr/år för oss. Det är fyra-fem gånger mer än hos samma företag om vi bott i Berlin i Tyskland. Hur är detta möjligt? Har jag missat något fundamentalt med de tyska elpriserna?

Det som sticker i ögonen i Sverige är dessutom att Vattenfalls vinstmarginal ökat från 10% till idag 25% sedan 2008 enligt inslaget “Elpriset kan öka med 4000 kronor” i SVT igår. Om den nya elnätsdomen vinner laga kraft ger det dessutom utrymme att öka marginalerna ytterligare eftersom man höjer kalkylräntan från 5,2% till 6,5% (real kalkylränta efter skatt). I kalkylerna för produktionskostnaden för solel räknar jag med 2% realränta efter skatt för privatpersoner (5% låneränta, 30% skatteavdrag minus 1,5% inflation ger 2%).

Det vore en sak om man låtit vinstmarginalen vara 10% och investerat resten av vinsten i verksamheten. Men man har alltså valt att prioritera ökad vinstmarginal. En intressant fråga är vilken ”man” är i fallet Vattenfall. Vilka har gett Vattenfall mandat till dessa höga vinstmarginaler? Förvillande är att regeringen i november 2012 sänkte Vattenfalls lönsamhetsmål från 15% till 9% på sysselsatt kapital, där den vinstmarginal på 25% som SVT angav igår ligger långt över båda dessa värden. Eftersom Vattenfall är ett statligt bolag är vi alla delägare i det och vi kan genom våra politiker påverka vilken vinstmarginal vi tycker är lagom för Vattenfall. Samma sak gäller kommunalt ägda nätbolag.

Slutsats, kontakta i första hand dina politiker (och i andra hand ditt nätbolag) och säg vad du tycker…

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Priser 2007-2013 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Priser 2007-2013 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

11 reaktion på “Nätavgifterna ökar …

  1. Fick hem papper från Fortum idag att de ska sänka ersättningen för mig map den sk nätnyttan för den elström som jag skickar ut på nätet. Från dagen 5,2 öre per kWh till 4,6 öre per kWh. Samtidigt får jag betala 20,7 öre (inklusive moms) för samma sak när jag köper in elström i överföringsavgift frånsett de fasta kostnaderna. Om de fasta priserna ska höjas så känns det mer och mer meningslöst att spara på energi då den delen blir mindre än tidigare. En tanke som man får är om man skulle koppla bort sig från elnätet och enbart producera ström själv. Hur mkt skulle man behöva investera i ett sådant system?????

  2. Fasta avgifter är inget annat än en subventioner till dem som använder mycket. Vad skulle t.ex. hända om man hade 100% fast pris på bensin? Hur har vanorna förändrats med mobiltelefonanvändning sedan man introducerat platt månadsavgift?
    Om man menar allvar med en vettig miljö/energipolitik så är det enda raka 100% rörligt pris på all form av energi. Varför ska just elektricitet vara ett undantag?

  3. Det känns lite ovant att “gilla” ett stort elbolag, men rätt ska ju vara rätt. Det finns riktigt bra avtal för den som sparar eller producerar egen el. Mitt avtal med e.on innebär att jag betalar 145,6 öre per kilowattimme inklusive allt för den rörliga delen och resten upp till totalpriset 174,35 i fast kostnad.
    Det innebär om jag räknat rätt 83,5% rörlig del och det är vad jag förstått väldigt
    bra och ger bra lönsamhet för mina solceller, för den el jag använder själv.. Tyvärr nödgas jag sälja cirka 60% av min produktion till e.on för 45 öre/kwh och det ger ju begreppet lönsamhet lite andra proportioner.
    Att det finns avtal som mitt och som förhoppningsvis många andra har, visar ändå på att dåliga avtal med höga fasta avgifter inte är oundvikliga.
    Att använda mitt exempel som påtryckning på andra nätbolag är bara ett dåligt skämt det inser jag, men det kan väl ändå vara bra att veta att exemplet finns?
    Tomas H.
    PS Jag kper cirka 5.000 kwh per år och säljer 2.800. DS

    • Det finns så många olika varianter av abonnemang att det kan bli förvånansvärt stora skillnader mellan olika bolag och olika orter.

      Jag tittade på E.ON elnät Stockholm (E.ON finns inte i Västerås). Bor man i villa med 16A säkring och köper över 8 000 kWh/år är den årliga abonnemangsavgiften 2 310 kr. Elöverföringsavgiften är 12,50 öre/kWh. Om vi antar ett elköp på 12 900 kWh, där det blir 50% fast avgift hos Vattenfall i Västerås, blir den fasta avgiften 59% hos E.ON. Hos E.ON blir elnätkostnaden totalt 3 923 kr/år för 12 900 kWh medan den hos Vattenfall skulle bli 6 196 kr, vilket är 2 273 kr mer per år.

      Om vi istället skulle ha närbelägna Mälarenergi som nätägare (några km bort) skulle det bli 4 389 kr/år, varav 38% i fast avgift, för 16A och 12 900 kWh köpt el per år. 1 807 kr/år lägre pris än Vattenfall!

  4. Vi skulle behöva en lag som förbjuder nätbolagen att ta ut mer än 25% av elkostnaden i nätkostnad.

    Då skulle det bli lönsamt att börja spara på elen igen.

    Sen skulle man även behöva få redovisning på att alla nätavgifter gått till att förbättra nätet och inte bara till vinst.

    Regleringar är nödvändiga mot monopolister när inte en fri marknad kan råda.

  5. Jag skrev ett inlägg i denna debatt för en tid sedan, läge att repetera: jag tror att hushåll av olika slag kommer att betala en ‘flatrate’ för el på sikt. Dvs folk kommer att betala bara en fast avgift.

    Elen kommer att bli bli ‘gratis’, men distributionen svindyr. Det kommer att vara ENDA sättet för elbolagen att tjäna in sina pengar.

    På samma sätt som sopavgifter, i stort sett för vatten, telefon, SL-kort, gym-kort, etc fungerar. Dvs man betalar en fast avgift och hur mycket man utnyttjar tjänsten spelar ingen roll.

    • Vem som har rätta tron kan man aldrig veta säkert. Jag hoppas och tror att du har fel trots dina exempel. El är inte riktigt samma sak, elhandeln är av olika skäl hårt reglerad av politikerna. Att flat rate skulle bli modellen överallt tror jag inte heller, jämför till exempel med varuhusen.
      Tomas H.

    • Vare sig för sopor eller vatten är avgiften oberoende av mängd. Sopavgiften beror hos oss på hur stort kärl man har och i exempelvis Göteborg stad har man förutom en grundavgift och en hämtningsavgift även infört en viktavgift, 1,50 kr/kg. För vatten har vi grundavgift, tomtyteavgift och en rörlig avgift i Västerås. Vid exempelvis 100 m3/år är det hos oss 39% rörlig avgift och med vårt låga snitt på 58 m3/år är det 27% rörlig avgift.

      Jag ser inget skäl till att elkostnaden i framtiden skulle bli helt oberoende av elmängd. När det gäller elhandel är endast en liten andel som är fast avgift idag, det mesta är en rörlig del. När det gäller elöverföring har en del nätbolag infört effekttariffer och då blir kopplingen till elmängd ingen eller låg. Hos exempelvis Sala-Heby Energi betalar man förutom en årsavgift på 870 kr/år för 16A säkring även en effektbaserad avgift per månad som beräknas som ett medeltal av de 5 högsta timvärdena under vardagar mellan 07.00 och 19.00. Effektavgiften är 95,5 kr/kW och månad under november-mars och 38 kr/kW och månad under april-oktober.

      Effekttariffer ger ingen elbesparing om man bara omfördelar sin elanvändning. Effekttariffer gynnar de som har fjärrvärme i förhållande till de med elvärme. Effekttariffer är ett dråpslag mot solelproducenter i småhus, där solelproduktionen inte skulle kunna påverka nätavgifterna eftersom solelproduktionen inte skulle påverka timmarna med högst effektuttag, som för småhus toppar under morgon och kväll. För solelproducenter i småhus skulle alltså införandet av effekttariffer vara ett steg i fel riktning.

      • Sollentuna Energi håller också på med effektavgift. Jag tror de är ondskans högborg för det var dem som uppfann effektavgiften från början.

        Möjligtvis i ett desperat försök att lura in folk i deras svindyra fjärrvärmenät.

  6. Pingback: Sveriges elmarknad | Självförbättring nu

  7. Vattenfall är i fritt fall efter sina makalösa inköp i Europa det får vi nu betala med högre elnätskostnader . Svensson betalar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *