Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Månadsarkiv: december 2013

Solcellerna gav 4,35 kWh idag

Publicerat av

 

December öppnade och slutar på topp. Den 1 december var det en helt klar dag, som dessutom var blåsig vilket sänkte solcellernas temperatur = högre verkningsgrad. Det blev då 4,63 kWh (1,38 kWh/kW), vilket är den bästa notering vi haft under en decemberdag sedan starten den 28 oktober 2010.

Idag var det också soligt och klart vilket gav 4,35 kWh (1,29 kWh/kW), vilket är den tredje bästa decemberdagen för oss. Det var bara fjärde gången vi passerat 4 kWh under en decemberdag. Nästa bästa decemberdag är den 31 december 2011 med 4,58 kWh.

Egenheter för december är snötäckning och att dagarna är korta. Vi har dock i stort sett klarat oss från snö i december i år tack vare en extremt varmt decembermånad, som givet regn istället för snö.

Vi har hittills 27,66 kWh solel i december och det kommer att bli den näst bästa decembermånaden hittills för oss. Det kommer att bli vårt bästa år för solcellerna. I morgon kan vi göra årsbokslut…

Gott Nytt År tillönskas alla läsare av bloggen! Tack för att ni läser bloggen och att ni skriver kommentarer. Det är lärorikt för alla parter tror jag, inte minst för mig själv.

0 kWh solel idag

Publicerat av

Idag var det regn hela dagen och en tung molnighet som gav skymningsstämning hela dagen. Solelproduktionen slog ett nytt bottenrekord med 0 kWh. Det har nog bara hänt tidigare hos oss när modulerna varit snötäckta.

19,37 kWh (5,76 kWh/kW) hittills under december. Det kommer att bli den näst bästa decembermånaden under 2010-2013, men 34,64 kWh från december 2011 kommer vi inte att rå på.

 

Solelproduktion under december

Publicerat av

Enligt SMHI:s mätningar av solinstrålning är december den månad som har lägst solinstrålning i hela landet. Det är korta dagar och under mulna dagar blir det väldigt låg solinstrålning. Det blir därmed också låg solelproduktion för oss solcellsägare. Igår var det både mulet och regn och vi fick då låga 0,013 kWh (0,004 kWh/kW). Tittar man på kvartsvärden hade vi mitt på dagen, mellan 11:45-12:00, ingen effekt alls från växelriktaren!

Det behövs en viss minsta DC-effekt in till växelriktaren för att den ska starta. Jag hittar inget värde för nödvändig starteffekt i tekniska data för vår Sunny Boy 3000TL-20, men egna avläsningar tyder på att krävs ca 15-20 W DC in till växelriktaren för att den ska ge någon uteffekt. Den minsta uteffekt jag läst av från växelriktaren är 2 W. Växelriktaren verkningsgrad blir mycket låg vid låga DC-effekter, se diagram nedan när jag läste av DC- och AC-effekter och med hjälp av dem beräknade växelriktarens verkningsgrad den 7 december då det var 2-2,5 cm snö på modulerna.

Hittills under december har vi skördat 17,57 kWh (4,9 kWh/kW). I år är det endast några dagar som produktionen varit hämmad av snötäckning och om värderprognoserna slår in kommer vi att slippa snö under resten av december. Vår solelproduktion i december är bättre än under december ifjol då det var betydligt mera snö och vi kommer idag troligen att passera noteringen 18,87 kWh från december 2010 eftersom det blev relativt klart väder efter regnet på morgonen. Vårt decemberrekord är från 2011 med 34,64 kWh (10,3 kWh/kW). Jag tror att vi har små chanser att slå det eftersom väderprognoserna spår mestadels mulet väder under resten av året. Å andra sidan gör det extremt varma decembervädret att husets energibehov minskar radikalt jämfört med vad det skulle vara vid normala decembertemperaturer.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Solelrekord under 2013!?

Publicerat av

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. I stora drag har Sverige haft betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Nästan alla mätstationer har redan, med en månad kvar av året, passerat normalvärdet för ett helår. Under januari-november har Växjö haft 13,6% soligare än under ett normalt helår. Mest sol har det varit vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Med tanke på den höga solinstrålningen i år, att det inte blir så mycket förluster på grund av snö under november-december och att det finns flera anläggningar än tidigare år, av vilka några kanske har topplägen, borde det bli svenskt solelrekord i år. Hur många är det som tar sig över det tidigare rekordet på 1 074 kWh/kW under ett kalenderår för en fast anläggning? Vi har hittills 881 kWh/kW i år och ligger väl över vårt rekord på 863 kWh/kW från 2011. Vi borde hamna på 885-890 kWh/kW innan årets slut, eftersom det inte verkar bli någon bestående snö under de närmaste två veckorna.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

—Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december under normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december under normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

—Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-november 2013 jämfört med januari-december normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Nätavgifterna ökar …

Publicerat av

Ett av EU:s energimål till 2020 är “20% increase in energy efficiency” vilket översatts till “20% energieffektivisering” av Energimyndigheten. Vi ska alltså minska vår energianvändning. Under 2011 svarade el för 33% av Sveriges slutliga energianvändning (130/395 TWh) enligt Energimyndighetens “Energiläget 2012“.

Har vi en elprismodell som maximalt gynnar energibesparing och egen elproduktion i Sverige? Nej, och trenden går dessutom mot fel håll!

Den fasta nätavgiften hos vår nätägare Vattenfall är nu 3 100 kr per år i område ”söder” om man har 16 A säkring och den rörliga nätöverföringsavgiften är 24 öre/kWh, inklusive moms. Det betyder att om man varje år köper 12 900kWh (uppdatering gjord13/12)  består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Den fasta avgiften har ökat med 83% sedan 1 januari 2007 och den rörliga med 23% under samma period, vilket framgår av diagrammet här nedan. Detta kan jämföras med att under perioden 2008-2012 var inflationen 8,1% enligt SCB:s statistik över konsumentprisindex.

Om vi hade haft Vattenfall även för elhandeln hade vi dessutom haft ett fast pris på 360-420 kr/år för detta abonnemang.

Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5000 kWh, blir nätavgiften 73% och i ändå högre grad en fast avgift som man inte kan påverka. Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang än 16A finns inte för småhusägare enligt Vattenfalls prislista. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Har man tidstariff betalar man 49,5 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 13 öre/kWh.

En hög och ökande fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydligare koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Vattenfall i Berlin, Tyskland, har ett fast pris på 5,9-8,9 Euro/månad, vilket gör ca 640-970 kr/år. Om vi skulle ha Vattenfall för både elnät och elhandel skulle de fasta priserna bli totalt minst 3 460 kr/år för oss. Det är fyra-fem gånger mer än hos samma företag om vi bott i Berlin i Tyskland. Hur är detta möjligt? Har jag missat något fundamentalt med de tyska elpriserna?

Det som sticker i ögonen i Sverige är dessutom att Vattenfalls vinstmarginal ökat från 10% till idag 25% sedan 2008 enligt inslaget “Elpriset kan öka med 4000 kronor” i SVT igår. Om den nya elnätsdomen vinner laga kraft ger det dessutom utrymme att öka marginalerna ytterligare eftersom man höjer kalkylräntan från 5,2% till 6,5% (real kalkylränta efter skatt). I kalkylerna för produktionskostnaden för solel räknar jag med 2% realränta efter skatt för privatpersoner (5% låneränta, 30% skatteavdrag minus 1,5% inflation ger 2%).

Det vore en sak om man låtit vinstmarginalen vara 10% och investerat resten av vinsten i verksamheten. Men man har alltså valt att prioritera ökad vinstmarginal. En intressant fråga är vilken ”man” är i fallet Vattenfall. Vilka har gett Vattenfall mandat till dessa höga vinstmarginaler? Förvillande är att regeringen i november 2012 sänkte Vattenfalls lönsamhetsmål från 15% till 9% på sysselsatt kapital, där den vinstmarginal på 25% som SVT angav igår ligger långt över båda dessa värden. Eftersom Vattenfall är ett statligt bolag är vi alla delägare i det och vi kan genom våra politiker påverka vilken vinstmarginal vi tycker är lagom för Vattenfall. Samma sak gäller kommunalt ägda nätbolag.

Slutsats, kontakta i första hand dina politiker (och i andra hand ditt nätbolag) och säg vad du tycker…

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Priser 2007-2013 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Priser 2007-2013 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Snö på solcellerna

Publicerat av

Ovädret i förrgår gav heltäckande snö på solcellerna. Mätte 2-2,5 cm tjock snö igår (närmast modulkanterna längst ner 1 cm). Jag lät snön vara, i kommande vecka blir det plusgrader och då smälter snön. Jag gjorde dock ren referenssolcellen från snö för att kunna göra lite studier. Det var fastfrusen is närmast ytan på referenssolcellen, som jag fick smälta med fingrarnas värme. Därefter kunde jag göra en studie av hur mycket snö minskade solcellsmodulernas effekt, genom att manuellt läsa av referenssolcellens värde för solinstrålning och jämföra med värden från växelriktaren för DC-effekt, AC-effekt, DC-ström och DC-ström. Växelriktarnas värden ändras ibland med några sekunders intervall och ibland med 10-20 sekunders intervall. Det går därför inte att hinna med att skriva av alla värden varje gång och det finns en viss risk att det i hastigheten blev något skrivfel.

Lite solinstrålning trängde igenom snön, men den levererade effekten från växelriktaren blev som mest 100 W och det blev blygsamma 0,148 kWh under gårdagen. Idag var det helmulet väder och den svaga diffusa strålningen dämpas så mycket av snön att det inte räcker för att köra igång växelriktaren.

Här nedan är några olika diagram från igår. Det var inte helt klart utan det var tunna moln som skymde solen. Referenssolcellen visade som mest 190 W/m2. En brasklapp gäller för de uppmätta instrålningsvärden, som kan vara för låga. Referenssolcellen består av en amorf kiselsolcell och de är kända för att ge opålitliga värden. Man bör ha samma typ av solcell i referenssolcellen som i de moduler man använder.

Systemverkningsgraden (instrålad effekt per m2/AC-effekt från växelriktaren per m2 modulyta) blev fram till 13:16 som mest 2,7%, med en brasklapp för att om de uppmätta solinstrålningsvärden var för låga skulle systemverkningsgraden bli ändå lägre. För snöfria moduler borde den ha varit ca 20%, med tanke på att den låga temperaturen höjer modulernas verkningsgrad. Molnen blev därefter så tjocka att det inte blev någon effekt från växelriktaren under ca 20 minuter. När det sedan blev lite klarare gick växelriktaren igång igen klockan 13:32. Då följde effekten en annan kurva och systemverkningsgraden blev som mest 2,9%, trots att den borde ha varit lägre än tidigare eftersom solinstrålning var lägre och att växelriktaren därmed verkade med en lägre verkningsgrad. Jag förstår inte helt varför det blev dessa två kurvor. Snön hade visserligen smält en aning i nederkant på modulerna, men det var egentligen bara den svarta ramen som var synlig så det borde inte ha en så stor effekt kan man tycka. Återstår i sådana fall att det var någon avvikelse för värdena från referenssolcellen.

Lufttemperaturen höll sig enligt en väggtermometer mellan -2,7 och -3,0 grader under dagen. Luftemperatursensorn till solcellsanläggningen visade mellan -2,2 och -2,5 grader. Sensorn på baksidan av en modul varierade mellan -4,2 och -4,6 grader. Lufttemperaturen var alltså praktiskt taget konstant under dagen och inverkade därmed inte på resultaten.

Vid de låga effekterna blev verkningsgraden för växelriktaren också låg, se diagrammet här nedan.

Utter!

Nysnön igår gav även möjligheter att se vilka djur som rört sig på tomten. Spår av rådjur (som vi även såg), hare, ekorre och UTTER noterades. Utterspåret var fantastiskt roligt. Den hade kommit simmande och gått in 3 meter på piren till bryggan innan den vänt åter till vattnet. De upp till 7 cm breda spårstämplarna var dubbelt så stora som från mink, som vi ibland ser vid sjöstranden. Den 26 januari 2007 såg vi för en kort stund en livs levande utter som sprang över piren. Den enda utter jag sett i Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Växelriktarens effekt som funktion av solinstrålningen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av solinstrålningen vid olika tider på dagen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Systemverkningsgraden som funktion av solinstrålningen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Systemverkningsgraden som funktion av solinstrålningen vid olika tider på dagen, med 2-2,5 cm snö på solcellsmodulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-strömmen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-strömmen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-spänningen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens effekt som funktion av DC-spänningen från modulerna. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Växelriktarens verkningsgrad som funktion av växelriktarens levererade effekt. 2013-12-07.

Spår av utter på vår pir. 2013-12-07.

Spår av utter på vår pir. 2013-12-07.

Skuggning av solcellerna minskar utbytet

Publicerat av

Det är välkänt att om man skuggar en del av en solcellsanläggning kan effekten minska rejält. Skuggning under en del av dagen är nog den vanligaste orsaken till att solelproduktionen blir mindre än den maximala.

När jag tittade lite närmare på 1 december som var den bästa decemberdagen hittills för vårt hus blev nedanstående diagram illustrativa. Det ena visar medeleffekten från växelriktaren i 5-minutersintervall under dagen. Man ser att kurvan är osymmetrisk på förmiddagen, vilket beror på att träd öster om vårt hus skuggar den östra delen av vår solcellsanläggning. Även sent på eftermiddagen kan vi ha en skuggning från träd en bit väster om huset, speciellt vintertid när solen står lågt.

Det andra diagrammet visar effekten från växelriktaren vid olika tider på dagen som funktionen av solinstrålning. För mätning av solinstrålningen används en SMA referenssolcell av amorft kisel som sitter med samma lutning som modulerna strax väster om mitten av solcellsanläggningen. Det betyder att en bit in på förmiddagen har referenssolcellen full sol utan skuggning medan den del av solcellsanläggningen som är öster om referenssolcellen delvis skuggas av trädens grenverk (se den röda kurvan). Fram till kl. 11.00 minskar delbeskuggningen effekten rejält hos solcellerna i den östra delen av anläggningen. Timmen innan kl. 11.00 tappade vi ca 40% solelproduktionen på grund av denna delbeskuggning.

Sens moral. När man planerar sin anläggning måste man tänka på om delar av taket skuggas under en del av dagen. Speciellt måste skuggning mitt på dagen undvikas, är det under morgon och kväll eller kanske endast vintertid är det mindre allvarligt.  Om det är små ytor kan man försöka undvika dem vid installationen eller alternativt försöka flytta på eller möjligen ta bort det som skuggar taket. Träd, närliggande hus, flaggstänger och dess flaggor, lyktstolpar, skorstenar, takkupor och installationer på taket är exempel på sådant som kan innebära skuggproblem. Har även sett exempel på att en elledning i luften en bit ifrån en solcellsanläggning gjorde att det blev lite lägre utbyte för de moduler som skuggades av elledningen.

Detta var för övrigt blogginlägg 550, ett litet jubileum… Det finns dessutom en del fasta sidor och nästan 2500 kommentarer på bloggen. Det är också ca 15 000 spaminlägg som fastnat i bloggens spamfilter och det har ökat kraftigt från och med september i år. Under november var det i genomsnitt 142 spaminlägg per dag och under december har det passerat 200 per dag, bedrövligt att det skickas så mycket skräp!

PS 8/12. Se även skuggningsexperiment jag gjorde den 6 april i år. I det inlägget finns även en bild som visar hur närliggande träds grenar ger delbeskuggning.

På vår SMA växelriktare Sunny Boy 3000TL-20 var jag tvungen att ändra en inställning för att den ska använda “Optitrac Global Peak” för att växelriktaren ska fungera bättre vid delbeskuggning, se inlägg från 18 januari 2011.

SMA har ett par nyttiga sidor om skuggning: Optitrac Global Peak (illustrativ animering) och Made for Shade.  Hos oss verkar dock inte “Optitrac Global Peak” ge så stor fördel som anges i SMA:s artiklar.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall den 1 december 2013.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall den 1 december 2013.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall som funktion av uppmätt solinstrålning i modulernas plan den 1 december 2013.

Medeleffekt mätt i 5-minutersintervall som funktion av uppmätt global solinstrålning i modulernas plan den 1 december 2013.

Referenssolcell med smältande frost en novembermorgon.

Referenssolcell med smältande frost en novembermorgon.

Nyckelfärdiga solcellssystem – uppdaterad prisjämförelse

Publicerat av

En mycket vanlig fråga är “Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april eftersom den inte framgick av informationen på deras hemsida.

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. Saker som exempelvis kan skilja är vilket geografiskt område erbjudandet gäller och om frakt och resor ingår.

Den senaste jämförelsen gjordes den 15 april. Hänt sedan dess:

  • Vattenfall, Din El, Bixia, Kraftringen (bland annat före detta Lunds energi) har oförändrade priser.
  • Fortum har sänkt priserna.
  • Mälarenergi har höjt priserna.
  • Bauhus anläggning på ”4 kW” var i själva verket 3,84 kW och 6 kW var 5,76 kW, vilket höjer priserna per kW.
  • Vallentuna Elverk och Eskilstuna Energi och Miljö har tillkommit.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden.

Billigast och dyrast

Billigaste erbjudandet är 19 417 kr/kW, inkusive moms och frakt, för ett 6 kW solcellssystem från Bixia. Dyrast är 32 833 kr/kW, inklusive moms och frakt, för ett 1,5 kW solcellssystem från Fortum.

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar, så det kan löna sig att fråga runt.

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad.
  • Val av tillbehör. Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Dags att sänka nivån för stödberättigade kostnader?

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellssystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag och det bidrar inte på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige.

PS 6/12.

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. Jag höll idag föredrag på konferensen Mikroproduktion av el i Stockholm. I två andra föredrag nämndes några prisexempel.

Lisa Enarsson höll föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berätta om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

EU godkänner avtal med Kina om solcellsimport

Publicerat av

Enligt Bloomberg har EU nu godkänt en överenskommelse med Kina angående import av solcellsmoduler till EU. Ett pris på minst 0,56 Euro/W och ett tak på max 7 GW solcellsmoduler per år till EU gäller till och med utgången av 2015. Import från Kina utöver taket kommer att drabbas av höga tullar.

Detta bör göra att den takt med vilken solcellsystem i EU har blivit allt billigare under senare år kommer att dämpas rejält. När jag häromdagen gjorde en genomgång av priserna för nyckelfärdiga solcellssystem från olika elbolag i Sverige visade det sig att priserna i flesta fall var oförändrade sedan i april. Ett bolag hade sänkt priserna och ett bolag hade höjt priserna.

Detta kommer rimligen också att leda till en ökad prispress på växelriktare, andra komponenter och installationsarbetet.

Se även lite historia i ämnet i artikeln EU anti-dumping investigation i PV Magazine.

Nytt dygnsrekord för december!

Publicerat av

December öppnade på topp. 1 december var en helt klar dag, som dessutom var blåsig vilket sänkte solcellernas temperatur = högre verkningsgrad. Det blev 4,63 kWh (1,38 kWh/kW) den 1 december vilket är den bästa notering vi haft under en decemberdag sedan starten den 28 oktober 2010. Det var bara tredje gången vi passerade 4 kWh under en decemberdag.

Bästa decemberdag tidigare var den 31 december 2011 med 4,58 kWh. Egenheter för december är snötäckning och att dagarna är korta. Vi har klarat oss från snö hittills under december men på torsdag-fredag vankas mycket snö enligt prognoserna. Så då går solfångarna och solcellerna i vinteridé. Vårt tak har 27 graders lutning och det krävs därför ett rejält töväder om snön ska glida av på egen hand från solcellerna och solfångarna.

Dock är solelförlusten låg i december på grund av den låga solinstrålningen, om solcellerna skulle bli översnöade. Jag brukar därför säga att det inte lönar sig att sopa bort snön från modulerna. Det innebär dessutom en risk att man skadar både sig själv, om man rör sig på taket, och modulerna.

Huum… värre är det med de fina skridskoisarna vi har för tillfället på mindre sjöar norr om Västerås. I helgen blir det nog ingen långfärdsskridsko, om väderprognosernas toksnöande slår in.