En titt i kristallkulan utifrån erfarenheter från PVSEC-23

Ikväll kommer ett inlägg från gästbloggaren Johan Lindahl. Johan är doktorand på Uppsala Universitet, där han forskar på tunnfilmssolceller av typen CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). Förutom det representerar han Sverige i ett internationellt sammarbete kring solceller vid namn IEA-PVPS, på uppdrag av Energimyndigheten. Inom det uppdraget skriver han varje år en översiktsrapport om den svenska solcellsmarknaden.

Johan passar på att tipsa om den nyutkomna IEA PVPS Trends report 2013.

PVSEC-23 i Taiwan

På solcellsmarknaden sker det just nu en rejäl förändring. Europa har under ett flertal år varit den dominerande marknaden där runt 80 % av alla solcellsmoduler har installerats. Detta håller nu på att ändras, och det går snabbt. Dels är den europeiska marknaden på tillbakagång, vilket jag behandlar lite längre ner, men framförallt är den asiatiska marknaden på stark frammarsch. Under 2013 kommer troligen Asien och Stillahavsområdet (APAC) att stå för cirka 50 % av världsmarknaden, och under 2014 så spås det öka ytterligare till runt 60-70 %. Från en marknad på cirka 6 GW under 2012 kommer den årliga installationstakten troligen att öka till 20 GW i APAC under 2014 upp till 30 GW under 2017. Det är framförallt två länder som driver på denna utveckling, Kina och Japan.

I Kina tror man att 10 GW kommer att installeras under 2013 och i Japan förutspår SolarBuzz 7-8 GW, medan IEA-PVPS task 1 expert tror att det är en grov överskattning då många av de planerade installationerna inte kommer att genomföras och tror att det kommer handla om 5 GW. Men även Indien och Australien kommer troligen att kunna komma upp i en årlig installation av 1 GW. Lite längre in i framtiden finns det ambitiösa mål och stor potential för marknaderna i Korea och Thailand. Ungefärliga typiska systempriser och ROI-värden (Return On Investment) i de fyra största APAC-marknaderna i dagsläget sammanfattas i tabellen nedan. Värt att notera är att man för vissa projekt i Kina kan få ROI-värden upp mot 30 % vilket intresserar många investerare medan andra anser att den kinesiska marknaden är alldeles för osäker att investera i.

Systempriser (dollar/W) Uppskattade ROI värden inom APAC marknaden
Kina 1,35 10-30 %
Japan 2,9 7 %
Indien 1,4 10 %
Australien 3 9 %

I Europa har marknaden stagnerat och under 2012 minskade installationstakten för första gången någonsin. Mycket på grund av att Italien installerade mycket mindre, men även länder som Belgien och Danmark har haft en topp under 2012 och kommer att installera endast en tiondel så mycket under 2013. Stagneringen och tillbakagången av den Europeiska marknaden kommer nog fortsätta några år framöver. En genomgående trend är att det installeras betydligt färre stora centraliserade solcellssystem medan marknaden för takinstallerade solceller på bostäder tar allt större marknadsandelar. Den europeiska marknaden domineras fortfarande av Tyskland som har installerat cirka 7,5 GW tre år i rad.  Tyskarna tror nu att även deras marknad kommer minska de närmaste två åren och därefter förväntar man sig en rejäl boom 2015. Anledningen till detta? Jo, man räknar med att gränsen för deras FiT (Feed in Tariff)-system på 52 GW kommer att nås runt 2015, och att installatörer runt om i landet då kommer göra aggressiv reklam i stil med ”Installera ditt solcellsystem nu innan det är för sent”, och att detta kommer medföra en rusning.

Den tyska marknaden har länge varit den marknad som banat väg och gjort nya landvinningar när det gäller solceller. Och under konferensen pratades det om en ny trend inom denna marknad. El från solceller står i dagsläget för cirka 5 % av tyskarnas totala elkonsumtion på årsbasis, och vissa sommardagar står solelen för hela 50 %. Detta är ju glädjande siffror om man gillar solceller, men det medför även en hel del problem med stabiliteten i elnätet och antalet tidpunkter tyskarna har haft negativa elpriser under 2013 har ökat med 50 % från 2012. För att komma tillbukt med dessa problem har tyskarna börjat subventionera små batteripaket som ska göra det möjligt för solcellsägare att spara en del av sin produktion till kvällen. Än så länge går det rätt segt att få igång denna marknad, men man räknar med ett rejält uppsving i batteriförsäljningen runt 2018. Varför just då kan man fråga sig? Jo, dels så har troligtvis FiT-programmet tagit slut runt 2015 och istället för som det varit historiskt där solcellsägare säljer all sin solel kommer en fortsatt solcellsmarknad i Tyskland troligen drivas av att privatpersoner och företag ersätter inköpt el med solel, egenkonsumtion helt enkelt. Redan nu ligger elpriset för privatpersoner högre än FiT-nivåerna och när dessa försvinner helt kommer incitamentet att kunna lagra sin överskottsel till andra tidpunkter på dygnet att öka ännu mer. Att batterimarknaden kommer att ta fart just 2018 beror i sin tur på att prognoserna pekar på att elpriset kommer att vara cirka 0,2 euro per kWh dyrare än produktionskostnaden för solel för en privatperson 2018. Och i dagsläget är just 0,2 euro per cyklad kWh den typiska kostnaden för ett litet batteripaket.

I USA växer också bostadsmarknaden för solceller, och där förväntar man sig en rejäl ökning när bankerna börjar låna ut pengar igen efter krisen.  Noterbart är att snitt-systempriserna för takinstallerade solceller på bostäder ligger runt 5 dollar/W (vilket kan jämföras med de svenska priserna som ligger runt 2,5-3 dollar/W) medan det för installatörerna kostar cirka 2,4 dollar/W att installera ett system. Om det verkligen skulle vara på det viset kan man verkligen prata om ordentliga marginaler för installatörerna. Dock betalar ytterst få personer så mycket som 5 dollar/W. Priserna är i egentligen betydligt lägre enligt min amerikanska kollega i task 1. De snittpriser som presenteras överallt är de priser som installatörerna rapporterar in till myndigheterna, och på grund av hur de amerikanska stödsystemen är uppbyggda rapporterar installatörerna högre priser än vad de egentligen är. Detta för att hålla uppe stödnivån på en hög nivå. Så de höga amerikanska systempriserna ska tas med en nypa salt.

När det gäller trender inom systempriser tror man att de kommer att fortsätta att gå ner, men inte lika snabbt som förut och att minskningen framför allt kommer ske inom kringutrustning och installation, och inte genom lägre modulpriser som tidigare. De flesta produktionsföretag, genom hela värdekedjan, går fortfarande minus. Men en ändring håller på att ske och några företag har börjat redovisa svarta siffror istället för röda. Detta beror på att modulpriserna har stabiliserats den sista tiden och kommer troligtvis fortsätta ligga kvar på omkring 0,7 dollar/W ett ganska så bra tag framöver. Ungefär 40 GW kan levereras under 2013, vilket är lite mer än den troliga efterfrågan, men skillnaden är inte lika stor som för något år sedan och kommer att fortsätta att minska. Detta beror delvis på att ett antal producenter har gått i konkurs och att några till nog behöver stänga igen framöver. En annan orsak är att Kina försöker förhindra en överkapacitet genom att framöver ställa krav på alla ny producenter att minst 20 % ska vara eget kapital, att 3 % av omsättningen måste spenderas på forskning och utveckling  samt att införa vissa andra barriärer som beror på vilket solcellsteknik man vill använda sig av. Det kommer framöver ställas högre krav om du vill starta produktion av kiselsolceller jämfört med tunnfilm. Dessa trender när det gäller produktionskapacitet gör att man nu höjer ett varningens finger för att det kan komma att finnas ett underskott av produktionskapacitet i världen så snart som 2016.

När det kommer till forskningen fanns det en klar trend bland talarna på PVSEC. De flesta av de inbjudna toppnamnen på forskningssidan, oavsett om de pratade om kiselsolceller, tunnfilm eller polymersolceller, poängterade att verkningsgraden är väldigt viktig och att en väg att öka verkningsgraden är att utveckla tandemsolceller. Det vill säga solceller som består av två solceller med olika bandgap ovanpå varandra så att större del av energin i solljusets olika våglängder kan utvinnas bättre. Så framöver kommer vi nog se mer forskning inriktad på tandemsolceller inom alla solcellstekniker.

6 reaktion på “En titt i kristallkulan utifrån erfarenheter från PVSEC-23

  1. Hejsan, följande mening fångade mitt intresse “små batteripaket som ska göra det möjligt för solcellsägare att spara en del av sin produktion till kvällen”. Har hört om idéen hos ETC men aldrig sett något färdigt. Vad kallas lösningen (så jag har något att mata in i sökmotorn) eller har du någon länk (så jag slipper mata sökmotorn)? Tycker lösningen är intressant dels för att jämna ut egen produktion och dels för att eventuellt kunna nödköra extern inverter från batteribanken vid strömavbrott (vilket är en realitet utanför stan).

    • Växelriktartillverkaren SMA säljer färdiga lösningar med batterilager, men åtminstone de jag tittat på tidigare har varit för dyra, det har inte funnits något ekonomi i att ha eget batterilager jämfört med att sälja överskottselen till nätet.

      Vi hade ett 37 timmar långt strömavbrott vid ovädret Dagmar i slutet av julhelgen 2011. Det skulle ha behövas ett mycket stort batterilager för att klara elanvändningen under så lång tid under vintern.

    • Både SMA och Steca har batterilösningar.
      Svenska Ferroamp utvecklar en “energihub” som ska vara lite smartare. Det är en växelriktare för solceller som dessutom ska kunna köpa/sälja el till/från ett batteri beroende på vad som är mest lönsamt för stunden enligt elprisprognoser.

      • Får tacka både Stefan och Bengt för era svar.

        Min tanke var att om möjligt öka graden av egenanvänd el, inte bli oberoende av elnätet (då kan man ju gå off-grid redan från början). Är dock ännu i det kända “planeringsstadiet”, om Tyskland inför en konstgjord efterfrågan finns ju möjligheterna att produkterna blir lite billigare i alla fall (mtp ökad massproduktion).

    • Hej, intressant rapport, tack! Jag har köpt min anläggning hos GWL i Tjeckien och anledningen till att jag kände till dem är just att jag under ett antal år skaffat LiFePO-batterier från dem. Det finns ju en utbredd uppfattning att Litiumbatterier är dyra, men med rätt elektronik runt dem så är det faktiskt precis tvärtom!

      Den enorma livslängden, räknat i antalet cykler, gör att med nuvarande priser så är kostnaden per totalt lagrad och återvunnen kWh under livslängden påtagligt lägre än för bly/syra-ackar.

      Jag har inte riktigt sett effektiva växelriktare/laddarkombinationer ännu, men om marknaden trycker på (vilket rapporten ju visar) så är det ju en väntad utveckling. För oss mikroproducenter så innebär det ju s a s kvittning på mikronivå, även om det är en bit kvar innan vi i vår höga vattenkraftsnord egentligen behöver det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *