Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Mot novemberrekord

65,22 kWh (19,4 kWh/kW) hittills under november. Övervägande klart väder i morgon enligt prognosen kan möjligen göra att 70 kWh nås. Inte illa… Under 2010-2013 är bästa tidigare november månad 58,79 kWh år 2011.

En titt i kristallkulan utifrån erfarenheter från PVSEC-23

Ikväll kommer ett inlägg från gästbloggaren Johan Lindahl. Johan är doktorand på Uppsala Universitet, där han forskar på tunnfilmssolceller av typen CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). Förutom det representerar han Sverige i ett internationellt sammarbete kring solceller vid namn IEA-PVPS, på uppdrag av Energimyndigheten. Inom det uppdraget skriver han varje år en översiktsrapport om den svenska solcellsmarknaden.

Johan passar på att tipsa om den nyutkomna IEA PVPS Trends report 2013.

PVSEC-23 i Taiwan

På solcellsmarknaden sker det just nu en rejäl förändring. Europa har under ett flertal år varit den dominerande marknaden där runt 80 % av alla solcellsmoduler har installerats. Detta håller nu på att ändras, och det går snabbt. Dels är den europeiska marknaden på tillbakagång, vilket jag behandlar lite längre ner, men framförallt är den asiatiska marknaden på stark frammarsch. Under 2013 kommer troligen Asien och Stillahavsområdet (APAC) att stå för cirka 50 % av världsmarknaden, och under 2014 så spås det öka ytterligare till runt 60-70 %. Från en marknad på cirka 6 GW under 2012 kommer den årliga installationstakten troligen att öka till 20 GW i APAC under 2014 upp till 30 GW under 2017. Det är framförallt två länder som driver på denna utveckling, Kina och Japan.

I Kina tror man att 10 GW kommer att installeras under 2013 och i Japan förutspår SolarBuzz 7-8 GW, medan IEA-PVPS task 1 expert tror att det är en grov överskattning då många av de planerade installationerna inte kommer att genomföras och tror att det kommer handla om 5 GW. Men även Indien och Australien kommer troligen att kunna komma upp i en årlig installation av 1 GW. Lite längre in i framtiden finns det ambitiösa mål och stor potential för marknaderna i Korea och Thailand. Ungefärliga typiska systempriser och ROI-värden (Return On Investment) i de fyra största APAC-marknaderna i dagsläget sammanfattas i tabellen nedan. Värt att notera är att man för vissa projekt i Kina kan få ROI-värden upp mot 30 % vilket intresserar många investerare medan andra anser att den kinesiska marknaden är alldeles för osäker att investera i.

Systempriser (dollar/W) Uppskattade ROI värden inom APAC marknaden
Kina 1,35 10-30 %
Japan 2,9 7 %
Indien 1,4 10 %
Australien 3 9 %

I Europa har marknaden stagnerat och under 2012 minskade installationstakten för första gången någonsin. Mycket på grund av att Italien installerade mycket mindre, men även länder som Belgien och Danmark har haft en topp under 2012 och kommer att installera endast en tiondel så mycket under 2013. Stagneringen och tillbakagången av den Europeiska marknaden kommer nog fortsätta några år framöver. En genomgående trend är att det installeras betydligt färre stora centraliserade solcellssystem medan marknaden för takinstallerade solceller på bostäder tar allt större marknadsandelar. Den europeiska marknaden domineras fortfarande av Tyskland som har installerat cirka 7,5 GW tre år i rad.  Tyskarna tror nu att även deras marknad kommer minska de närmaste två åren och därefter förväntar man sig en rejäl boom 2015. Anledningen till detta? Jo, man räknar med att gränsen för deras FiT (Feed in Tariff)-system på 52 GW kommer att nås runt 2015, och att installatörer runt om i landet då kommer göra aggressiv reklam i stil med ”Installera ditt solcellsystem nu innan det är för sent”, och att detta kommer medföra en rusning.

Den tyska marknaden har länge varit den marknad som banat väg och gjort nya landvinningar när det gäller solceller. Och under konferensen pratades det om en ny trend inom denna marknad. El från solceller står i dagsläget för cirka 5 % av tyskarnas totala elkonsumtion på årsbasis, och vissa sommardagar står solelen för hela 50 %. Detta är ju glädjande siffror om man gillar solceller, men det medför även en hel del problem med stabiliteten i elnätet och antalet tidpunkter tyskarna har haft negativa elpriser under 2013 har ökat med 50 % från 2012. För att komma tillbukt med dessa problem har tyskarna börjat subventionera små batteripaket som ska göra det möjligt för solcellsägare att spara en del av sin produktion till kvällen. Än så länge går det rätt segt att få igång denna marknad, men man räknar med ett rejält uppsving i batteriförsäljningen runt 2018. Varför just då kan man fråga sig? Jo, dels så har troligtvis FiT-programmet tagit slut runt 2015 och istället för som det varit historiskt där solcellsägare säljer all sin solel kommer en fortsatt solcellsmarknad i Tyskland troligen drivas av att privatpersoner och företag ersätter inköpt el med solel, egenkonsumtion helt enkelt. Redan nu ligger elpriset för privatpersoner högre än FiT-nivåerna och när dessa försvinner helt kommer incitamentet att kunna lagra sin överskottsel till andra tidpunkter på dygnet att öka ännu mer. Att batterimarknaden kommer att ta fart just 2018 beror i sin tur på att prognoserna pekar på att elpriset kommer att vara cirka 0,2 euro per kWh dyrare än produktionskostnaden för solel för en privatperson 2018. Och i dagsläget är just 0,2 euro per cyklad kWh den typiska kostnaden för ett litet batteripaket.

I USA växer också bostadsmarknaden för solceller, och där förväntar man sig en rejäl ökning när bankerna börjar låna ut pengar igen efter krisen.  Noterbart är att snitt-systempriserna för takinstallerade solceller på bostäder ligger runt 5 dollar/W (vilket kan jämföras med de svenska priserna som ligger runt 2,5-3 dollar/W) medan det för installatörerna kostar cirka 2,4 dollar/W att installera ett system. Om det verkligen skulle vara på det viset kan man verkligen prata om ordentliga marginaler för installatörerna. Dock betalar ytterst få personer så mycket som 5 dollar/W. Priserna är i egentligen betydligt lägre enligt min amerikanska kollega i task 1. De snittpriser som presenteras överallt är de priser som installatörerna rapporterar in till myndigheterna, och på grund av hur de amerikanska stödsystemen är uppbyggda rapporterar installatörerna högre priser än vad de egentligen är. Detta för att hålla uppe stödnivån på en hög nivå. Så de höga amerikanska systempriserna ska tas med en nypa salt.

När det gäller trender inom systempriser tror man att de kommer att fortsätta att gå ner, men inte lika snabbt som förut och att minskningen framför allt kommer ske inom kringutrustning och installation, och inte genom lägre modulpriser som tidigare. De flesta produktionsföretag, genom hela värdekedjan, går fortfarande minus. Men en ändring håller på att ske och några företag har börjat redovisa svarta siffror istället för röda. Detta beror på att modulpriserna har stabiliserats den sista tiden och kommer troligtvis fortsätta ligga kvar på omkring 0,7 dollar/W ett ganska så bra tag framöver. Ungefär 40 GW kan levereras under 2013, vilket är lite mer än den troliga efterfrågan, men skillnaden är inte lika stor som för något år sedan och kommer att fortsätta att minska. Detta beror delvis på att ett antal producenter har gått i konkurs och att några till nog behöver stänga igen framöver. En annan orsak är att Kina försöker förhindra en överkapacitet genom att framöver ställa krav på alla ny producenter att minst 20 % ska vara eget kapital, att 3 % av omsättningen måste spenderas på forskning och utveckling  samt att införa vissa andra barriärer som beror på vilket solcellsteknik man vill använda sig av. Det kommer framöver ställas högre krav om du vill starta produktion av kiselsolceller jämfört med tunnfilm. Dessa trender när det gäller produktionskapacitet gör att man nu höjer ett varningens finger för att det kan komma att finnas ett underskott av produktionskapacitet i världen så snart som 2016.

När det kommer till forskningen fanns det en klar trend bland talarna på PVSEC. De flesta av de inbjudna toppnamnen på forskningssidan, oavsett om de pratade om kiselsolceller, tunnfilm eller polymersolceller, poängterade att verkningsgraden är väldigt viktig och att en väg att öka verkningsgraden är att utveckla tandemsolceller. Det vill säga solceller som består av två solceller med olika bandgap ovanpå varandra så att större del av energin i solljusets olika våglängder kan utvinnas bättre. Så framöver kommer vi nog se mer forskning inriktad på tandemsolceller inom alla solcellstekniker.

Solsafari på besök hos oss

Idag hölls en solsafari i Västerås, arrangerad av Västerås stad och Förbundet Agenda 21. Besök gjordes hos Kraftpojkarna, hemma hos oss och hemma hos familjen Ahlinder på Gryta, Västerås. Guide på bussturen var Richard Thygesen, Mälardalens högskola.

Det var en dag med tunga moln, men regnet höll sig i alla fall borta under besöket hos oss och kom först senare på eftermiddagen, förhoppningsvis efter besöket på Gryta. Solelproduktionen stannade idag vid blygsamma 0,591 kWh (0,18 kWh/kW). Det var den tredje lägsta dagsnoteringen under denna höst. 22 oktober är lägst hittills med 0,32 kWh.

Det var hela 35 deltagare på solsafarin och man hade fått tacka nej till en del kunskapshungrande personer. Det finns ett stort behov av informationsspridning kring solceller. Det är nytt för de flesta. Intresset är dock stort bland många och vi kan förvänta oss att antalet solcellinstallationer kommer att stadigt öka i takt med sjunkande systempriser och ökad kunskap om möjligheterna med solceller.

Det blev trångt i vår groventré eftersom vi efter en vattenläcka på grund av en falerande automatluftningsventil (borde vara vite på att installera sådana…) till en golvvärmefördelare varit tvungna att låta riva ut golvet i en klädgarderob och hela nedre badrummet, som nu står parkerat i groventrén. Under förmiddagen upptäckte jag även att det stod en stråle med vatten ut från diskmaskinen. Något hade fastnat i tätningen och genom den springan fick vi en minifontän ut på köksgolvet. Vattnet hade runnit bredvid plastskyddet under diskmaskinen och in under köksskåpen där det inte är något parkettgolv, utan plast på betongplattan. Det blev till att raskt försöka torka upp vattnet som runnit in där och lätta på plasten för uttorkning. Men, som en dellbo uttryckte det: ”Det kan bli vörre än” när han på julafton halkat omkull iklädd sin nya kostym i “tröfallet” (dyngränna i ladugård).

Även en reporter och fotograf från VLT var på plats, så håll utkik efter reportage där.

En del av deltagarna på solsafari hemma hos oss. 9 november 2013.

En del av deltagarna på solsafari hemma hos oss. 9 november 2013.

Elcertifikat – skicka synpunkter till Energimyndigheten

Energimyndigheten har som jag nämnde häromdagen inbjudit till skriftligt samråd om elcertifikatsystemet. Skickade ikväll in mina synpunkter till . Mina punkter i ett två sidor långt brev var

  • Elcertifikatsystemet måste anpassas för småskaliga elproducenter, som är i starkt ökande och som inom några år är i majoritet bland Sveriges elproducenter.
  • Den dåliga anslutningen av solcellsanläggningar gör att solcellsägarna går miste om miljoner per år i intäkter från elcertifikat.
  • För att tilldelas elcertifikat finns ett meningslöst krav på timmätning av elproduktionen, som bör tas bort för mindre solcellsanläggningar och ersättas med ett krav på årlig avläsning.
  • Ta bort den årliga avgiften för Cesarkonto hos Svenska Kraftnät. I praktiken har denna avgift aldrig tagits ut, men den finns nämnd i §16 i Förordning (2011:1480) om elcertifikat, som därför bör ändras.
  • Jag undrar också till sist varför Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken Företag? Det ger fel signal till majoriteten av solcellsägare, som är privatpersoner. Informationen bör flyttas till en annan flik på Energimyndighetens hemsida.

Det vore finemang om alla ägare av solcellsanläggningar kunde skicka in sina personliga synpunkter på elcertifikatsystemet. Ett kort mail till Energimyndigheten räcker.

Så mycket förlorar solcellsägare i intäkter från elcertifikat

Jag gjorde följande tankeväckande överslag i mitt brev till Energimyndigheten. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Låt säga att därmed minst 20 MW solceller idag inte är anslutna till elcertifikatsystemet och att de producerar i genomsnitt 900 kWh/kW och år. Det gör minst 18 000 MWh/år = minst 18 000 elcertifikat/år, till ett värde av minst 3,6 miljoner/år om ett värde på 200 kr/elcertifikat antas. Då har dessutom ingen hänsyn tagits till att småhusägare i praktiken bara får elcertifikat för det överskott man matar in till nätet, vilket gör att det i praktiken blir mer än 3,6 miljoner som förloras per år för solcellsägarna.

Mina siffervärden byggde på att

  1. Den 1 oktober 2013 var 345 stycken solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 6,7 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik.
  2. Vid årsskiftet fanns 15,87 MW nätanslutna solcellsanläggningar. I år borde åtminstone 10-15 MW tillkomma, vilket gör totalt ca 25-30 MW installerad effekt som är nätansluten.
  3. Enligt Cesar marknadsstatistik har medelpriset för elcertifikat under senaste året varit 206 kr.

Ytterligare 45 miljoner fördelade i investeringsstöd

Energimyndigheten släppte idag nyheten att ytterligare 45 miljoner av investeringsstödet till solceller har fördelats. Budgeten för perioden 2013-2016 är 210 miljoner kronor. Tidigare under 2013 hade 107,5 miljoner fördelats till länsstyrelserna, vilket gör att med dagens besked är 152,5 miljoner fördelade. Det betyder att man tullar på pengar som var planerade att användas under 2014-2016. Nu återstår bara 57,5 miljoner kronor av den ursprungliga budgeten att fördela under 2014-2016.

Det är bra att fler får möjlighet till investeringsstöd men marknaden blir ryckig och det blir svårt för installationsföretagen att anpassa sin personalstyrka efter fluktuationerna i efterfrågan. Om regeringen inte skjuter till mer pengar till investeringsstödet blir det tuffa tider för installationsföretagen 2014-2016. Mitt stalltips är att mera pengar kommer att läggas in i investeringsstödet. Endera av sittande regering som en morot inför valet eller av en ny regering efter valet 2014, eller kanske bådadera?

Produktionskostnad för solcellsmoduler har nått 0,5$/W!

Solarbuzz hade intressant info i sitt nyhetsbrev idag. Det häftigaste var att Jinko Solar blev först att nå en modulproduktionskostnad på 0,50$/W och detta med polykristallina solceller, vilket också är uppseendeväckande. Tunnfilmssolceller är idag omkörda av kisel även när det gäller produktionskostnad. Det är mindre än fem år sedan First Solar med sina CdTe-tunnfilmsmoduler var först att nå en produktionskostnad på 1$/W i februari 2009, som då sågs som drömgräns. Nu har alltså produktionskostnaden halverats för moduler på mindre än fem år. Ootroligt!

Detta gör att modulkostnaden idag inte alls har lika stor andel av systemkostnaden som för några år sedan. Prispressen kommer därför att öka på att sänka kostnaderna för växelriktare och installationen.

Intressant är också att marginalerna för modultillverkarna ökat betydligt under senare kvartal och att de bästa företagen nu går med vinst!  Se figuren nedan som visar både produktionskostnad och försäljningspris. Det verkar alltså som att man klarat sig igenom ett stålbad. På tur står nu tillverkarna av växelriktare. Det kommer att bli en hård press på dem att sänka produktionskostnaderna. Kommer Kina att ta över denna marknad också, på samma sätt som man har gjort för moduler?

I Solarbuzz nyhetsbrev var det också intressant att läsa om modulproduktionsprognoserna för 2014 och fördelningen mellan olika solcellstekniker, se figur här nedan. Det är en förkrossande dominans för kristallint kisel. Marknadsandelen för tunnfilm förutspås sjunka från 9,4% under 2013 till 8,9% under 2014. Med en ökad världsmarknad kan dock tunnfilmsproduktionen öka i absoluta tal. First Solar (CdTe) och Solar Frontier (CIS) har en total dominans bland tunnfilmsföretagen, de förutspås producera 85% av alla tunnfilmsmoduler under 2014.

Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012. Källa: Solarbuzz.

Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012. Källa: Solarbuzz.

Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.

Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.

125 kWh solel under oktober

Oktober månad gav 125,15 kWh (37,2 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 4,0 kWh per dygn. Det märks på solelproduktionen att det blivit kortare dagar. Sviten med månadsrekord under juli-augusti bröts under oktober. Vårt oktoberrekord på 138,75 kWh från 2011 stod sig, men det blev bättre än fjolårets 122,81 kWh.  I diagram här nedan visas månadsproduktionen sedan starten för vår solcellsanläggning.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under oktober och en jämförelse per oktoberdygn med 2012 samt per dygn hittills under 2013. Bästa dygn blev den 4 oktober med 9,97 kWh (2,97 kWh/kW). Det var nytt oktoberrekord! Bästa oktoberdag tidigare var 6 oktober 2012 med 9,77 kWh.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,35 kW (AC). Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW (DC) är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerade 2011 (med hänsyn tagen till att det var 5% högre solinstrålning än under ett normalår i Stockholm 2011) och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under oktober 2013.

Solelproduktion per dygn under oktober 2013.

Solelproduktion per timme under oktober 2013.

Solelproduktion per timme under oktober 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2012 och oktober 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2012 och oktober 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 2 november.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 2 november.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.