Vilka fick remissen om nettodebitering?

Någon undrade tidigare vilka som fått regeringens utredning om nettodebitering på remiss, som skickades ut 8 augusti. Här är hela listan (stafning som i regeringskansliets utskick):

  1. Kammarrätten i Sundsvall
  2. Förvaltningsrätten i Falun
  3. Domstolsverket
  4. Konsumentverket
  5. Boverket
  6. Kommerskollegium
  7. Skatteverket
  8. Konjunkturinstitutet
  9. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
  10. Havs- och vattenmyndigheten
  11. Luleå tekniska universitet
  12. Lunds universitet
  13. Umeå universitet
  14. Uppsala universitet
  15. Statens jordbruksverk
  16. Sveriges lantbruksuniversitet
  17. Kungliga tekniska högskolan
  18. Konkurrensverket
  19. Elsäkerhetsverket
  20. Statens energimyndighet
  21. Energimarknadsinspektionen
  22. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
  23. Tillväxtverket
  24. Regelrådet
  25. Affärsverket svenska kraftnät
  26. Bostadsrätterna Sverige
  27. Elmateriel Leverantörernas förening
  28. Elöverkänsligas riksförbund
  29. Energigas Sverige
  30. Fastighetsägarna i Sverige
  31. Företagarna
  32. HSB Riksförbund
  33. Konsumenternas Energimarknadsbyrå
  34. Lantbrukarnas riksförbund
  35. Nord Pool Spot
  36. Oberoende elhandlare
  37. Riksbyggen
  38. Svensk Elbrukarförening
  39. Svensk Energi
  40. Svensk Fjärrvärme
  41. Svensk Solenergi
  42. Svensk Vattenkraftförening
  43. Svensk vindenergi
  44. Svensk vindkraftförening
  45. Svenska Naturskyddsföreningen
  46. Svenskt Näringsliv
  47. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)
  48. Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO)
  49. Sveriges Kommuner och Landsting
  50. Sveriges Konsumenter
  51. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
  52. Villaägarnas riksförbund

Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast onsdagen den 9 oktober 2013.

9 reaktion på “Vilka fick remissen om nettodebitering?

  1. Elöverkänsligas riksförbund!?
    Det är ju en brokig skara remissinsanser och med all respekt för elöverkänsliga, ur denna synpunkt som ju handlar om hur hantera egenproducera el, var kommer överkänsligheten in?
    /Kalle

    • Det finns ingen som helst logik i denna sändlista. Varför är Konjunkturinstitutet remissinstans eller Havs- och vattenmyndigheten eller…. eller ….?

      Varför har man till exempel valt ut sex av universitet? Göteborgs och Linköpings universitet finns inte med exempelvis. Vem ska svara för exempelvis Uppsala Universitet där det finns tusentals personer anställda och många doktorander och studenter? Läser på Wikipedia: “Universitetet har omkring 23 000 helårsstudenter och cirka 2 400 doktorander fördelade i nio fakulteter. Av de cirka 6 200 anställda är omkring 4 000 lärare av olika slag.” Det kan säkert finnas många olika åsikter där om denna utredning…

  2. I dagens GP så är det ett reportage om solceller. Tyvärr går det inte f.n. att länka till det, kommer kanske senare i veckan på deras hemsida.

    Jag undrar hur regeringen ställer sig till de remissvar som kommer att komma in på utredningen. Vad kommer att hända om alla förordar nettobebitering som finns i vissa länder i Europa? Har för mig att det har skett en lagändring map momsdirektiv som utredaren “hakade” upp sig på dvs att det var den anledningen till varför han inte kunde rekommendera nettodebitering. Har du koll på det Bengt?

    • Om remissinstanserna tror på utredningens tolkning att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv kommer de inte att förorda nettodebitering. De som hört talas om den österriska EU-domen skulle kunna föreslå att en utredning görs om EU-domen skulle innebära att nettodebitering är möjlig utan att det strider mot EU:s momsdirektiv.

      Här är en repris av en kommentar jag skrev 6 augusti:
      Domen är hårdläst tycker jag, här på svenska http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=138693&pageIndex=0&doclang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=1319448 .

      I domen nämns inte nettodebitering. Domen gällde ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.”

      Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var ”Utgör det en ekonomisk verksamhet, i den mening som avses i artikel 4 i [sjätte mervärdesskattedirektivet], att på eller i anslutning till en privatbostad driva en nätansluten solcellsanläggning, utan egna lagringsmöjligheter, som tekniskt är utformad så, att mängden producerad el varaktigt understiger den mängd som den person som driver anläggningen sammanlagt förbrukar i det egna hemmet?”

      Om momsen för investering återbetalas blir investeringen betydligt billigare och det ska bli intressant att se vilken praktisk betydelse domen kommer att ha för ägare av solcellsanläggningar i Sverige. Kan alla som köper en solcellsanläggning i Sverige få momsen återbetald, med hänvisning till denna dom? Och innebär det att nettodebitering skulle vara möjlig? Jag har inte tillräckliga juridiska kunskaper för att kunna bedöma det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *