440 kWh solel under maj

Jag trodde i ett inlägg häromdagen att vi skulle nå runt 440 kWh under maj. Det stämde väldigt bra. Maj månad gav 439,74 kWh (130,9 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 445 kWh under maj och 2011 fick vi 450 kWh under samma månad. Maj var under både 2011 och 2012 den månad som gav högst solelproduktion under året. Vi får se om det kan bli juni i år.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under maj och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 16 maj med 19,40 kWh (5,77 kWh/kW) vilket inte var så värst mycket högre än bästa dygn i april som gav 18,77kWh (5,59 kWh/kW). Bästa majdag ifjol gav 19,67 kWh den 5 maj och 2011 var 26 maj bäst med 20,32 kWh. Det har bara hänt under tre dygn sedan starten 28 oktober 2010 att vi passerat 20 kWh under en dag. ”All-time high” är från 22 juni ifjol då det blev 20,74 kWh.

Vår solcellsanläggning är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion.

PS. En 4,83 kW solcellsanläggning med 70 graders lutning på taket av Mälardalens Högskola i Västerås gav 120,1 kWh/kW under maj.

Solelproduktion per dygn under maj 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2012 och maj 2013.

Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?

När man genom solelproduktion ersätter köpt el med solel blir värdet på solelen samma som det rörliga elpriset för elhandel och elöverföring, inklusive energiskatt, elcertifikatavgift och moms.

Man ska inte räkna med de fasta abonnemangspriserna hos nätägare och elhandlaren eftersom de normalt sett inte påverkas av egen solelproduktion.

Om man vill räkna på lönsamheten får en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset utveckling under anläggningens livslängd, typ under 30 år. Hur lätt är det? Det är inte alls lätt…

Vi kan däremot blicka bakåt och se hur elprisets utveckling har varit. Inte heller det är helt trivialt eftersom man som elkund kan ha olika typer av abonnemang, där det senaste är att vi kan välja att ha ett timprisbaserat elhandelsabonnemang.

Man får tänka sig för när man läser olika uppgifter om elpriset, ibland räknas de fasta abonnemangspriserna med och räknat per kWh blir det därmed ett pris som varierar med hur mycket el man köper. Andra kanske bara menar elhandelspriset, utan energiskatt, elcertifikatavgift och moms. Det är därför en smärre djungel att förstå sig på olika uppgifter om elpriset och dess utveckling. Jag gjorde därför en genomgång enligt nedan för att något underlätta förståelsen.

I grunden finns många olika delar som styr det rörliga elpris som vi slutkunder betalar:

  • Elhandelspris på Nord Pool spotmarknad
  • Energiskatt
  • Elcertifikatavgift
  • Elöverföringspris
  • Moms
  • Vinster
  • Övrigt
  • Inflation

Elhandelspris

Nedanstående diagram visar utvecklingen för Nord Pool spotpris per månad från och med 1996, enligt data hämtade på Nord Pool spot hemsida under ”Historical market data”. Spotpriset har säkerligen ökat mycket mer än både produktionskostnaden och inflationen sedan år 2000. Enligt min beräkning utifrån Skatteverkets inflationssiffror var inflationen 21,8% under perioden 2000-2012.

Nord Pool spotpris för el per månad under åren 1996-2013, exklusive moms. Den svarta linjen är en linjär trendlinje. Data från Nord Pool spot.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Energiskatt

Energiskatt på el infördes 1951, då 1 öre/kWh, och styrs av Lag (1994:1776) om skatt på energi. Storleken på energiskatten beror på var du bor, viss nordliga kommuner betalar en lägre energiskatt, och för industriell verksamhet och yrkesmässig växthusodling är energiskatten endast 0,5 öre/kWh. Diagrammet här nedan visar energiskattens utveckling sedan starten, inklusive moms, för en vanlig kund som inte bor i någon av de nordliga kommunerna, enligt data från Skatteverket. Vissa år har energiskatten minskat, men från 1996 och tio år framåt ökade energiskatten kraftigt.

Energiskatt på el för åren 1975-2013. Punkterna visar när ändringar gjordes av energiskatten. Data från Skatteverket.

Elcertifikatavgift

1 maj 2003 infördes elcertifikatsystemet i Sverige och då tillkom en avgift för det på elräkningen. Till en början specificerades den separat på elräkningen, men numera är den oftast inbakad i elhandelspriset. Från O2 får vi dock elcertifikatavgiften specificerad och diagrammet visar utvecklingen under de senaste fem åren.

Elcertifikatavgift hos O2 under åren 2008-2013. Data från egna elräkningar.

Elöverföringspris

När vi flyttade till vårt nuvarande hus fick vi Vattenfall som nätägare istället för Mälarenergi. Det höjde priset vid flytten. Sedan dess har det fasta abonnemangspriset ökat betydligt mer än det rörliga priset för elöverföringen. Prisökningarna är långt över inflationen.

Diagrammen visar utvecklingen för både det rörliga och det fasta priset hos Vattenfall de senaste sex åren för vårt hus. Sedan 1 januari 2007 har den rörliga delen ökat med 23% till 24 öre/kWh, inklusive moms. Den fasta avgiften däremot har ökat hela 83% till 3100 kr/år, inklusive moms. En hög fast andel i elpriset missgynnar de som investerar i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar med egen elproduktion. En hög fast andel är inte heller något som gynnar elbesparing. Det är underligt att inte flera reagerar på denna utveckling.

Vissa nätbolag har infört en effekttariff. Detta betyder att du som har solel på villan inte skulle spara någonting av betydelse på elöverföringsavgiften trots att du åtminstone sommartid kan sänka ditt behov väsentligt av köpt el!  Jag skrev ett inlägg den 28 december 2010 med titeln ”Införande av effekttariff ett steg i fel riktning för solelproducenter” och det gäller fortfarande.

Elöverföring. Prisförändringar hos Vattenfall för det fasta och rörliga priset sedan 1 januari 2007. Data från egna elräkningar.

Moms

1990 tillkom 25% moms på el. Även på energiskatten betalas moms, vilket alltså blir en skatt på skatten.

Vinster

De företag som bedriver elhandel och elöverföring gör ett påslag på elpriset. Hur stort det är vet jag inte och inte heller hur det har utvecklats genom åren.

Övrigt

Det finns även en del andra skatter och avgifter som påverkar elpriset i mer eller mindre hög grad.

Elproduktionsanläggningar måste betala en fastighetsskatt. Den är 2,8% av anläggningens taxeringsvärde för vattenkraft, 0,2% för vindkraft och 0,5% för övriga produktionsanläggningar under inkomståret 2013. Svensk Energi uppskattar att den samlade fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar år 2012 var ca 4 miljarder kronor (motsvarande cirka 5,5 öre/kWh i genomsnitt för vattenkraft, 0,4 öre/kWh för vindkraft, 0,3 öre/kWh för kärnkraft och mellan 0,1 och 0,5 öre/ kWh för övrig värmekraft).

Det finns också elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift enligt Förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet, som i vart fall inte specificeras på vår elräkning men som trots allt är något som vi elköpare betalar via nätägaren som betalar dessa avgifter till Elsäkerhetsverket.

Elsäkerhetsavgiften på 6 kr/år finansierar Elsäkerhetsverkets verksamhet.

Nätövervakningsavgiften på 3 kr/år finansierar delar av Energimarknadsinspektionens verksamhet.

Elberedskapsavgiften på 45 kr/år administreras av Svenska Kraftnät och ska täcka kostnader för åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen (1997:288).

Inflation

I inget av ovanstående diagram är hänsyn tagen till inflationen. Detta måste man göra för att kunna veta om det är en reell prisförändring eller inte. Hos SCB hittar man värden för den årliga svenska inflationen i form förändrade konsumentpriser sedan 1831. Diagrammet visar inflationens utveckling under de senaste 30 åren.

Inflation per år under perioden 1983-2012. Data från Skatteverket.

Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?

Som synes bestäms elpriset av långt mycket mer än elproduktionskostnaden där den största andelen av elpriset är beroende av politiska beslut. Jag brukar säga att det är omöjligt att förutsäga det rörliga elpriset under en solcellsanläggnings livslängd (30 år), ingen kan med någon säkerhet veta hur det rörliga elpriset kommer att utvecklas så långt fram i tiden. För 30 år sedan fanns vare sig moms på el eller elcertifikatavgift och energiskatten var betydligt lägre än idag.

Det verkar dock troligare att det rörliga elpriset kommer att öka än att det kommer att minska. Vid lönsamhetsberäkningar får man räkna på några olika scenarior.

Lycka till med tipsen om det rörliga elprisets utveckling de närmaste 30 åren…

PS. Svensk Energi har gjort en presentation med många diagram över utvecklingen för elpriser och elskatter.

Blir maj soligaste månaden i år också?

387 kWh (115 kWh/kW) solel hittills i maj. Från och med 21 maj blev det molnigare väder. Med fyra dagar kvar i maj borde det kunna bli runt 440 kWh om väderprognoserna slår in. Det blev 445,26 kWh i maj ifjol och 449,87 kWh under maj 2011. Under både 2011 och 2012 har maj varit årets bästa månad vad gäller solelproduktion. Dagarna är visserligen längre i juni och juli men de har uppenbarligen också varit molnigare under de två senaste åren. Ska vi det bli annorlunda i år? Om maj inte blir soligast i år sätter jag en peng på att det blir juni. Juli brukar inte vara den månad som ger mest solel.

Tro inte att andra halvan av 2013 blir soligare än under första halvan, speciellt inte med soliga vårväder vi haft i år. Första halvåret svarar i medel för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund, enligt SMHI:s mätningar under normalperioden 1961-1990.

Lägg märke till att de soltimmar som redovisas i olika tidningar inte är detsamma som den globala solinstrålningen mätt i kWh/m2 som vi solcellsägare är intresserad av. Solskenstiden definieras som den tid i timmar då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2, vilket kan ge en annan rangordning mellan olika orter än när man jämför global solinstrålning, som är den som bestämmer hur mycket solel vi producerar.

Strafftullar i EU på kinesiska solcellsmoduler?

Den största frågan inom solcellsindustrin i EU för närvarande är om, när och i sådana fall hur höga strafftullar som kan komma att införas på kinesiska solcellsmoduler. En utredning pågår inom EU om strafftullar ska läggas på kinesiska solcellsmoduler och den 6 juni förväntas ett preliminärt beslut offentliggöras. Det slutgiltiga beslutet förväntas dröja ytterligare ett halvår till december.

Enligt ett tidigare EU-beslut måste alla kiselbaserade moduler och nyckelkomponenter som solceller och ”wafers” till kiselbaserade moduler, som har sitt ursprung från eller är sända från Kina, från och med 6 mars registreras vid varje lands tull.

Det skrivs mycket i detta ämne internationellt, men även en del i Sverige.  DN publicerade idag en debattartikel ”Stoppa EU:s strafftullar mot kinesiska solpaneler” skriven av Carl B Hamilton, professor i internationell ekonomi, riksdagsledamot (FP).

Det är inte förvånande att det skrivs mycket i detta ämne eftersom mer än hälften av produktionen av solcellsmoduler sker i Kina idag, varav en stor andel exporteras till Europa. En källa anger att runt 80% av modulerna på den europeiska marknaden kommer från Kina. Strafftullar eller inte i EU kan därför få en stor påverkan inom solcellsbranschen i EU.

Det hela väcker många frågor

  1. Hur höga skulle strafftullarna bli? En strafftull på 37,2-67,9% och i medel 47% nämns, men också att det enligt insatta källor sannolikt blir en signifikant skillnad när de slutligen fastställs i december. Antar att man menar att de slutliga tullarna kan bli signifikant lägre än vad som kommer att införas från den 6 juni.
  2. Under hur lång tid skulle strafftullarna finnas? Upp till fem år nämns i en artikel.
  3. Hur skulle priserna på solcellsystem påverkas? Om vi antar att modulerna svarar för 30-40% av priset för en nyckelfärdig anläggning skulle systempriserna öka 14-19% vid en strafftull på 47%.
  4. När införs strafftullarna? En källa anger från och med 6 juni. En annan källa tror inte att det blir retroaktivt från 6 mars.
  5. Ökar användningen av billigare kinesiska växelriktare för att hålla nere prisökningarna på solcellsystem? Det är en spekulation i en artikel att det blir en press på att sänka kostnaderna för övriga systemkomponenter för att hålla nere prisökningarna. Minns att tyska SMA är världens största leverantör av växelriktare. Fronius, Österrike, är också en av de stora tillverkarna av växelriktare. Detta kan göra europeiska växelriktarföretag till förlorare på strafftullarna.
  6. Skulle antalet installationer minska på grund av de ökade priserna och därmed även minskning av antalet sysselsatta i EU:s solcellsbransch? Det framhålls att lönsamheten för stora installationer skulle minska, vilket skulle göra att speciellt detta marknadssegment skulle krympa.
  7. Blir det en ljusning för tunnfilmssolceller, som inte skulle omfattas av strafftullarna? Tunnfilmssolceller har haft det svårt att konkurrera med de kiselbaserade solcellsmodulerna från Kina. Med en strafftull på kiselmoduler får tunnfilmsbaserade solcellsmoduler en fördel, men räcker det?
  8. Vad skulle Kinas gensvar bli om strafftullar skulle införas i EU? Kan bli kostsamt för EU:s länder.
  9. Hur ser vi på importen av andra produkter från Kina? Varför har vi inte strafftullar där. Kläder inte minst. För en kort tid sedan köpte jag en ny utgåva av den klassiska svenska boken ”Svensk flora”, även kallad “Kroken” efter dess ursprungliga författare. Den var förvånansvärt nog tryckt i Kina… Under 2012 importerade Sverige för 44,8 miljarder kronor från Kina.

Mitt stalltips

Strafftullarna blir i slutändan inte så höga som nu diskuterats. Kanske finner man innan årets slut en helt annan lösning på det hela eller att EU:s 27 länder inte kommer överens och att det därmed inte blir några strafftullar. Oddsen är rätt goda för något av de senare alternativen tror jag.

Dock kommer det att finnas en osäkerhet på EU-marknaden fram till dess att EU:s definitiva beslut tas i december och till dess kommer EU-marknaden sannolikt att vara vikande på grund av osäkerheten om spelreglerna.

Källor

Carl B Hamilton. DN debatt. Stoppa EU:s strafftullar mot kinesiska solpaneler. 2013-05-21.

PV Magazine. EU plans provisional average AD duties of 47% on Chinese PV import. 2013-05-08.

PV Magazine. EU to see PV price hike following AD on Chinese imports. 2013-05-15.

PV Magazine. EU: Big discrepancy expected between provisional and final AD solar duties. 2013-05-17.

Dagens Industri. Swemodule: Kinatull bra för oss. 2013-05-09.

Ekonomifakta. Sveriges handelspartners.

Stop EU Attack on Clean Solar Power.

PS.
Svenska Dagbladet. Sverige mest mot tull på solpaneler. 2013-05-28. Av de 21 medlemsländer i EU som Reuters frågat var 15 emot och 6 för strafftullar. Om det stämmer blir det knepigt, för att inte säga omöjligt?, att genomföra strafftullar när det slutgiltiga beslutet ska fattas inom EU i december i år.

PS2.
Den 4 juni beslutades att införa strafftullar, till en början med 11,8% under perioden 6 juni till 6 augusti. Det blev alltså inga retroaktiva strafftullar, alltid något…

April soligare än normalt

I mars var det rekordsoligt och det soliga vädret fortsatta under april. Alla SMHI:s mätstationer för global solinstrålning visade under april högre värden än normalvärdet för referensperioden 1961-1990, se tabellen här nedan. Soligast var det på gotländska Hoburgen med Svenska Högarna utanför Stockholm som två. Inte så överraskande att kustorter är soligast. Trean var däremot en överraskning, det blev Storlien-Visjövalen som hade högre solinstrålning än exempelvis solsäkra Visby och ”soliga” Karlstad! Alla dessa tre mätstationer är nytillkomna från 2007 eller senare och därför saknas av naturliga skäl normalvärden för perioden 1961-1990.

Lund hade det högsta värdet över det normala med 19% medan Kiruna fick nöja sig med 3% över det normala.

Globalstrålning under april [kWh/m2]. Mätdata enligt SMHI.

Startår April 2013 Normal
1961-1990
April jämfört
med normal
Hoburg 2013 138,3
Svenska Högarna 2007 132,3
Storlien-Visjövalen 2013 131,4
Visby 1958 130,7 119,1 +10%
Lund 1983 129,7 109,4 +19%
Göteborg 1983 124,1 105,9 +17%
Karlstad 1957 123,4 113,2 +9%
Norrköping 1975 123,4 106,8 +16%
Tarfala 2007 122,3
Östersund 1957 121,7 116 +5%
Stockholm 1922 121,7 107,1 +14%
Växjö 1983 119,8 104,9 +14%
Borlänge 1987 119,6 105 +14%
Umeå 1959 119,3 110,8 +8%
Kiruna 1958 114,5 111,3 +3%
Luleå 1961 114,3 108,3 +6%

 

Stockholms solkarta

Helt nyligen lanserades Stockholms solkarta. Det är en interaktiv webbtjänst som visar takyta och solinstrålningen i tre olika klasser på tak till vald byggnad i Stockholm stad. De tre olika klasserna för solinstrålningen är >1000, 950-1000 och <950 kWh/m2 och år.

När man går in på kartan är hustaken färglagda, men färgsättningen är tämligen svårtolkad, där man inte får så god upplösning tycker jag. Det skulle underlätta om man kunde förlänga skalan som visar färgerna, för att få en bättre färgupplösning. Klickar man på en byggnads tak får man detaljerad information enligt nedanstående skärmdump.

Stockholm solkarta. Exempel på information man kan få för en vald byggnads tak.

De solinstrålningsvärden som visas är beräknade värden för ett genomsnittligt år, baserat på indata från SMHI för åren 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ±10% mellan olika år. Dessutom tas ingen hänsyn till skuggning från omgivande träd eller objekt på taken som till exempel skorstenar och ventilationstrummor.

Kartan kommer att vara en bra hjälp för framtida planering av solcellsinstallationer och bedömning av solenergipotentialen för olika byggnader i Stockholm stad.

Sedan tidigare finns Solkartan, som är en webbtjänst hos Göteborg Energi där man kan få fram solinstrålningen på enskilda hustak i Göteborg stad. Vi kommer säkert att få se solinstrålningskartor från flera städer i framtiden. Såg någonstans att Malmö är på gång också.

Strategikonferens på Elfack – 2

Avslutade gårdagen med att delta i en paneldebatt och deltog i en annan paneldebatt under morgonens första pass där jag var på sessionen  ”Hur enkel och effektiv kan energianvändningen i hemmet bli”. Det var mycket intressanta föredrag, som var väl värda en större åhörarskara än knappt 20 personer inklusive talare och moderator.

Anne-Lee Bertenstam, Svensk värmepumpförening, berättade att vi har 1 miljon värmepumpar i Sverige. De flesta är luft-luft värmepumpar. Villamarknaden börjar bli mättad och 2012 sjönk försäljningen till 40 000 värmepumpar. Man ser nu fram mot en utbytesmarknad.

Mats Ahlgren, Belysningsbranschen, visade att 19% av den globala elanvändningen går till belysning. Inom EU är det 14%. Användandet av LED-lampor kan minska elbehovet för belysning i hemmamiljö med 80%. 2020 räknar man med att LED svarar för 75% av försäljningen för belysning, ett teknologiskifte jämfört med de 7% det var 2008.

Hans-Söderberg, Bosch-Siemens, visade hur dramatiskt elanvändningen för vitvaror minskat under de senaste 15 åren. Kombinerad kyl-frys -75%, diskmaskiner -50%, tvättmaskiner -63% och torktumlare -72%.

Nästa session var ”Energisystemet bakom elmätaren – hur ser utvecklingen ut? Jonas Tannerstrand och i en senare session Ulf Rohlén, båda från Örebro bostäder, berättade om det imponerande framgångsrika energibesparingsarbete man genomfört i detta kommunala fastighetsbolag, på uppdrag av kommunens politiker.  Ulf berättade att 15% av fastighetselen (46-47 GWh) produceras med vindkraft, där man är delägare i vindkraftverk  från Falkenberg till Härjedalen. Det intressanta är att den vindel som produceras kan nettodebiteras per timme mot Örebro bostäders elanvändning även fast elproduktion och elanvändning är på helt skilda platser. Man slipper då betala energiskatt och moms på energiskatten. Detta genom ett undantag i lagen  (1994:1776)  om skatt på energi. I 11 kapitlet $2 står nämligen att:

” 2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,”

En nettodebiteringstjänst erbjuds av Bixia, som utnyttjar detta undantag. Se även sidan Ekonomiska stöd och undantag för solcellsanläggningar.

Genom detta undantag kan olika bolag i Sverige slippa energiskatt på el producerad med vindkraft till ett värde av mångmiljonbelopp per år.  Detta belopp är med säkerhet betydligt större än om alla idag befintliga småskaliga solelproducenter under 63A säkring genom nettodebitering skulle slippa energiskatt och moms på den. Regeringen utreder för närvarande möjligheten till nettodebitering och där har energiskatten uppgetts vara en av de stora stötestenarna.

Vi betalar 36,63 öre/kWh, inklusive moms i energiskatt på vår köpta el. Under 2011 matade vi 1527 kWh som överskott till nätet. Har inte utfallet för 2012 tillgängligt, men det blev mindre då. Låt säga att det blir 1500 kWh i år. Vid nettodebitering skulle vi då slippa ca 550 kr i energiskatt och moms på den. Om vi antar att det skulle vara ett genomsnitt för 2 000 installerade solcellsanläggningar skulle det innebära en minskad intäkt för staten på energiskatt och moms på ca 1,1 miljoner kronor per år. Inget vet väl idag vare sig hur stort överskott som matas in till nätet eller hur många installerade solcellsanläggningar det finns i Sverige så sifforna är mycket ungefärliga ( snarare i överkant än i underkant enligt min bedömning), men det visar vilken skevhet som finns idag i lagen om skatt på energi.

 

Strategikonferens på Elfack

Idag var det första dagen för strategikonferensen ”Med kraft att förändra världen” i samband med Elfack i Göteborg. Uppskattningsvis var det ett hundratal deltagare.

Anders Ådahl, chef för styrkeområde energi, Chalmers, nämnde att solceller har en del fördelar för framtiden. Han pekade på att skalfaktorn inte är lika betydelsefull som för exempelvis kolkraftverk.

Tror att jag sagt det tidigare på bloggen, att även om man sätter upp en solcellsmodul för att driva en svensk fyr eller bygger en 1 MW anläggning med tusentals moduler är det exakt likadana moduler som används. Det skiljer en del i verkningsgrad på små och stora växelriktare, men på det stora hela är det inte så stor skillnad i verkningsgrad på små system och stora system. Solinstrålningen är dessutom hyggligt jämlikt fördelad över Sverige. Solceller lämpar sig därför väl för decentraliserad elproduktion.

Anders slutsatser var att decentraliseringen av elproduktion kommer att öka och att småskaliga produktionstekniker gynnas långsiktigt.

Han påpekade att när det gäller investeringar finns ett förkommersiellt gap för teknikutveckling och demonstration i Sverige. Under paneldebatten menade någon i panelen att det var ett glapp mellan industri och Näringsdepartement, det är svårt att få stöd till kommersialisering, vi kan inte industrialisera.

Kommersialisering av svensk teknikutveckling  är alltså ett område vi bör förbättra i Sverige.

Strategikonferens på Elfack måndag-tisdag

13-14 maj hålls ”Strategikonferens med kraft att förändra världen” på Elfack i Göteborg. Jag har blivit inbjuden att delta i två paneldebatter.

Dels är det på måndag eftermiddag under sessionen ”Hur blir kunderna en del av lösningen i det hållbara energisystemet”, kl. 16.45-17.45 med tidsschemat:

  • Inledning – Susanne Olausson, Elforsk.
  • Introduktion av Smart Grids Programmet – Peter Söderström, Vattenfall.
  • Potentialstudie Active Demand – Martin Borgqvist, SP.
  • Prosumer med Demand-Response, makro & mikroperspektiv – Susanne Ackeby, STRI.
  • Prismodeller för egenproduktion av el – Christer Bergerland, Fortum Distribution.
  • Paneldebatt. Hur betydelsefull blir konsumenternas bidrag till energiomställningen? Hur ska potentialen kunna tillvaratas för ”demand response” och egenproduktion på elmarknaden? Möjliggörare och hinder? – Moderator: Peter Söderström Deltagare: Anders Johansson, SABO; Ingvar Hagman, Ericsson; Bengt Stridh, ABB; Baard Eilertsen, Maingate; talarna

Dels är det på tisdag morgon under sessionen ” ‘Hur enkel och effektiv kan energianvändningen i hemmet bli?” kl. 08.30-09.30.

  • Inledning Bo Normark, Power Circle.
  • Värmepumparnas utveckling och potential – Anne-Lee Bertenstam, Svenska Värmepumpföreningen.
  • Mer ljus med mindre energi – Mats Ahlgren, Belysningsbranschen.
  • Grönare vitvaror ger elsnåla hem – Hans Söderberg, Bosch-Siemens.
  • Paneldiskussion – Hur effektiv kan energianvändningen i hemmet bli? Vilka konsekvenser får effektiviseringen på energiförbrukningen och på energifakturan? Vad blir kvar att leverera? Kommer självhushållning av el att bli en realitet i fastigheter?

Här är hela konferensprogrammet.

 

Soldyrkande växt

Folks, jag har semester eller vart fall är jag ledig från jobbet sedan en vecka och resten av denna vecka. Håller på med inventering av alla växtplatser för mosippa i Västmanland län, skön avkoppling… Den tar all tid och jag har därför legat lite lågt med bloggen. Cirka 30 så kallade lokaler ska besökas. Mosippa är sedan länge fridlyst och sedan 2010 rödlistad som starkt hotad i Sverige.

Den gillar solöppna växtplatser i sydvända lägen och minskar när beskuggningen av omgivande skog blir för stor. Samma prestanda som för solceller…  Mosippa borde därför vara en symbol för solcellsentusiaster.

Mosippa. Ramnäs 7 maj 2013.