Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solcellsmoduler från Kina ökar i pris

I måndags höll jag föredrag för Energimyndighetens programråd ”El och bränsle från solen”.

Idag höll jag föredraget “Solceller på varje hus i framtiden” för 60-70 personer hos Södermanlands Energiförening i Eskilstuna. Där träffade jag Oscar Gustavsson, EcoKraft, som berättade att det nu var omöjligt att få tag i kinesiska solcellsmoduler som var intullade i Europa före kravet på registrering av alla kinesiska moduler,  som infördes från och med 6 mars. Det betyder att priserna på kinesiska moduler kommer att öka… Detta eftersom det efter registreringskravet på kinesiska solcellsmoduler finns en risk att retroaktiva tullar införs på solcellsmoduler från Kina. PV Magazine module price index anger också att priserna på kinesiska moduler ökade efter registreringskravets införande.

Oscar sa att även priserna på europeiska moduler följde med. Det har jag svårare att förstå. Om priserna skulle öka lika mycket som på de kinesiska är priskonkurrenssituationen oförändrat (svag) för europeiska moduler. Se figuren nedan från artikeln “50 Percent Price Gap Between European and Chinese Solar Modules” publicerad i greengechsolar 7 mars.

Prisutveckling på solcellsmoduler från Kina, Tyskland och Japan. Källa: greentechsolar.

Mars rekordsolig!

Det var som vi hade på känn! Mars blev soligare än normalt för alla SMHI:s mätstationer för global solinstrålning, se tabellen nedan. Det blev dessutom rekord på flera orter under mars månad. I Stockholm har mätningar pågått sedan 1922 och årets mars med 96,3 kWh/m2 slog det gamla rekordet på 95,6 kWh/m2 från 1969. Jag skrev tidigare att årets mars var ”once in a lifetime” och det ligger något i det för oss vid Mälaren.

I Luleå, Borlänge, Norrköping, Göteborg och Växjö slogs också marsrekord men där har mätningarna inte pågått lika länge. Dock slogs inte det allra högsta mätvärdet för mars. Det behåller Karlstad med 107,8 kWh/m2 från 1969.

Klondikefebern har fortsätt i början av april med härlig solelproduktion!

Globalstrålning mars 2013 (reviderad 10/4). Rådata från SMHI. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Föredrag hos Södermanlands Energiförening

I kallelsen till årsmötet för Södermanlands Energiförenings årsmöte den 11 april kopierar jag nedanstående text. Vi kanske ses på torsdag…

Inbjudan till offentligt möte:

Solceller på varje hus i framtiden !

Torsdag 11 april kl. 18:00, Seniorcentrum, Alva Myrdals gata 3D, (Vakteln), Eskilstuna

Bengt Stridh, forskare på ABB Corporate Research och vid Mälardalens högskola men kanske mest känd för villaägarna från Bengts villablogg som tar upp allt om sol-el från privata anläggningar. Bengt berättar om nuläget och framtidsutsikterna för solenergisystem och hur nya regler kan påverka utvecklingen av den nya folkrörelsen.

Föreläsningen är kostnadsfri.

Södermanlands Energiförening i samarbete med energirådgivningen Eskilstuna kommun.

Välkomna!

Skuggning av solcellsmodulerna ska undvikas

Gjorde ett experiment idag. Vid klarblå himmel mitt på dagen provade jag att täcka över en liten del av en av våra 14 solcellsmoduler, med 240 W märkeffekt vardera, för att se hur denna simulerade skuggning påverkade effekten. Modulerna är kopplade i två strängar med sju moduler per sträng.

Våra Sanyo HIT 240 HDE4 moduler är lite speciella i och med att de har så många solceller i varje modul, se bilder. Varje modul har 240 solceller som är serie- och parallellkopplade i tre block med en bypassdiod per block. När jag täckte över en eller flera celler närmast kortsidan på modulen gick strömmen genom bypassdioden för det blocket istället för genom blocket av solceller, vilket gjorde att 96 av solcellerna i modulen förbikopplades och ej bidrog till effektgenereringen. (Detta stycke korrigerades efter det att informationen enligt PS påträffades).

Vid en storlek på min pappskiva på 8,5×4,5 cm (som ett eklöv), täckande drygt hälften av en solcell och ca 0,3% av en moduls yta minskade effekten 108 W vilket var 3,8% av hela effekten efter växelriktaren, som var 2 834 W utan skuggning, se diagram. Vid en storlek på pappskivan på 4,5×4,5 cm (som ett asplöv) blev det ingen märkbar effektminskning.

Även små skuggor kan alltså ge märkbara förluster vid soligt väder. Skuggning av modulerna mitt på dagen ska undvikas, eftersom det kan ge kännbara effektförluster!

PS 7/4. I “General Installation Manual HIT Photovoltaic Module” från Panasonic (där Sanyo är dotterbolag sedan 2009) april 2012 finns inte vår modul men bilden på VBHHxxxAE series ser precis ut som våra moduler. Om bypassdioder står

Specifications of bypass diode for VBHHxxxAE series are as follows; Number of bypass diode: 3 diodes, Number of series cells per bypass diode: 96 cells / diode (1st and 3rd block, 2 parallels of 48 cells series), 48 cells / diode (2nd block, 2 parallels of 24 cells series) (See Figure 4-2).”

Se figuren 4-2 här nedan. Lite överraskande att det var olika antal solceller per bypassdiod, jag vet inte varför modulen är konstruerad så. Normalt brukar det vara lika många solceller för varje bypassdiod i modulerna. Det bör betyda att om det är snö längs ner på hela kortsidan kommer effektförlusten att bli lika som i mitt experiment, istället för att hela modulens effekt skulle förloras.

Figure 4-2: Number of series cells per bypass diode. Från General Installation Manual HIT Photovoltaic Module. Panasonic april 2012.

 

 

Morgonskugga från omgivande träd och rimfrost på modulytorna. 6 april 2013 kl. 08.07.

Morgonskugga från omgivande träd och rimfrost. 6 april 2013 kl. 08.07.

Många små solceller i Sanyo HIT 240 HDE4. Det är fyra solceller i “cirkeln”. Klicka på bilden så slipper du Moiréeffekten.

Skuggexperiment. Drygt en halv solcell täckt.

Effekt avläst efter växelriktaren före, under (drygt halv solcell täckt) och efter skuggexperiment.

Årsbästa för solcellerna igår

Solcellerna verkar gå på anabola i starten på den april månad… Alla fem dagarna hittills i april har gett över 14 kWh och det är nionde dagen i rad med över 14 kWh! Rena Klondikefebern hos alla solcellsägare för tillfället.

Under april har det varit mellan 14,50 kWh och gårdagens 14,95 kWh (4,45 kWh/kW) som också är årsbästa hittills. I april ifjol dröjde det till 28 april innan vi passerade 15 kWh på en dag.

Vårt rekord för en dag är 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) den 22 juni 2012, men det är endast tre dagar som vi producerat mer än 20 kWh sedan starten för vår nuvarande anläggning den 28 oktober 2010.

Ingen inkomstskatt på elcertifikat!

En eller annan ägare av solcellsanläggningar och som sålt elcertifikat under 2012 fick hicka när specifikationen för inkomstdeklarationen för inkomstår 2012 nyligen damp ner i brevlådan. Där står att man ska redovisa försäljningen på ”bilaga K4, avsnitt C” och blanketten K4 liksom broschyren ”Försäljning av värdepapper bifogades”, se inscannad text nedan.

Om du är privatpersonen som inte har näringsfastighet eller näringsfastighet kan du lugnt bortse från detta.

Efter tre telefonsamtal till Skatteverket idag och igår hittade handläggaren Johan Gullstrand att frågan hade kommit upp och besvarats för flera år sedan. Beskedet var följande:

  • Om man har en privat bostad och ingen näringsverksamhet, då ska inkomsten från elcertifikatet tas upp som kapitalinkomst. MEN, man får göra ett schablonavdrag på upp till 40 000 kr enligt Inkomstskattelagen 42 kap. §30.
    Handläggaren nämnde ett schablonavdrag på 21 000 kr i “årets taxering”, vet inte vad han menade med det eftersom det i lagtexten enligt nedan står 40 000 kr och det måste rimligen vara det som gäller.
    Intäkten ska föras in i ruta 51, men endast det belopp som överstiger 40 000 kr, vilket exempelvis skulle kunna bli fallet om man också hyrt ut sin bostad.
  • Om man har en näringsfastighet eller näringsverksamhet (enskild firma räknas inte) ska man ta upp det som en inkomst i deklarationen oavsett belopp.

Med en solcellsanläggning på ett småhus finns inga möjligheter att nå upp till 40 000 kr i intäkt från elcertifikat under ett år. Man skulle då behöva sälja ungefär 200 elcertifikat motsvarande en solelproduktion på 200 MWh under ett år. Eftersom Maria och jag bara hade 200 kr vardera i intäkt från elcertifikaten behöver vi och andra små privata elproducenter som tilldelats elcertifikat inte göra någonting i årets deklaration. Skönt!

Inkomstskattelag (1999:1229) 42 kap. §30

Här nedan är ett utdrag ur lagtexten.

42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Uthyrning

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

Skrämselskott från Skatteverket.

Skrämselskott från Skatteverket.

Sveriges smutsigaste solcellsmoduler?

Man brukar säga ”shit happens”. Här i dubbel och bokstavlig bemärkelse i Västerås intill E18 på en 3,0 kW solcellsanläggning med 40 graders lutning, se nedanstående bild. Väääldigt mycket vägdamm, toppad med spillning från tamduvor! Det är det värsta jag sett när det gäller nedsmutsade moduler i Sverige. En bidragande orsak är att mars varit en så torr månad att någon naturlig rengöring vid regn inte har skett av modulerna.

En möjlig teori dök upp till nedsmutsningen idag. Kan man ha kört med sopmaskin för att ta upp sand på cykelbanan rakt under modulerna? Någon hade sett en sopmaskin igång häromdagen i Västerås och det hade då sett ut som en större sandstorm runt maskinen. Det känns som en möjlig bidragande orsak, men diagrammet nedan visar snarare en gradvis försämring i jämförelse med vår solcellsanläggning på 3,36 kW med 27 graders lutning (ingen korrigering har gjorts för att anläggningarna har olika lutning). I Israel såg vi vid ett IEA PVPS-möte naturliga ”African dust devils” som var höga virvelvindar av sand, men de förekommer mig veterligen inte i Västerås…

Jag brukar hävda att modulrengöring normalt sett inte behövs i Sverige, men undantag kan förstås finnas. Dessa ”lorschtgrisar” (Delsbodialekt) som min mamma skulle ha sagt behöver nog en vattenrengöring om det inte kommer ett kraftigt regn snart. Våra solcellsmoduler här hemma har lite smuts nedtill på modulerna, men inte så mycket att jag tycker att en rengöring behövs. Vi bor lantligt och har ingen väg på sydsidan av huset så här är det ”naturliga” smutspartiklar.

Vilka erfarenheter har du av smuts på solcellsmodulerna under denna vår?

PS. Vid passage den 15/4 var modulerna vått blanka och rena efter regn.

Jämförelse solelproduktion smutsig solcellsanläggning i Västerås med vår i Gäddeholm.

Jämförelse solelproduktion smutsig solcellsanläggning i Västerås med vår i Gäddeholm.

Solcellsmoduler nedsmutsade med vägdamm och duvspillning. 2013-04-03 kl. 09:16 skuggade intilliggande träd till höger.

Solcellsmoduler nedsmutsade med vägdamm och duvspillning. 2013-04-03 kl. 09:16 skuggade intilliggande träd till höger. 15/4 var de rena efter regn.

Fenomenala 355 kWh solel under mars

Årets mars var makalöst bra!

Mars månad gav 354,73 kWh (105,6 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 260,71 kWh under mars och 2011 fick vi 292,32 kWh under samma månad. Jag tror inte att vi kommer att slå detta marsrekord. Det är som Bob Beamons 8,90 m i längdhopp i OS i Mexico City 1968, “once in a lifetime”. Ska bli intressant att se SMHI:s solinstrålningsdata för mars när de publiceras, skulle inte förvåna om det är nytt rekord.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 31 mars med 14,77kWh (4,40 kWh/kW) vilket var hårsmånen från tidigare marsrekord den 30 mars 2011 som gav 14,80 kWh. Vi fick dock hela fem dagar med över 14 kWh under mars. Ifjol var det ingen dag med över 14 kWh och under 2011 ”bara” två dagar.

Kunde tyvärr inte hämta timvärdena för mars via Sunny Portal i kväll. Något fel i Sunny Portal gjorde att jag fick det kryptiska felet ”Your session has expired. You have been re-logged in.” istället för en nedladdning av timvärdena. Jag får komplettera när Sunny Portal tillfrisknat.

Jämförelse med andra solcellsanläggningar

Som jämförelse kan nämnas att en 3,0 kW anläggning på ABB Corporate Research i Västerås med 40 graders lutning producerade 284,03 kWh (94,7 kWh/kW) under mars. Den står nära E18 och i brist på regn såg jag idag att de har blivit rejält nedsmutsade. Det var inte helt lyckat denna soliga månad. Ser på produktionsdata att något verkar ha hänt mellan den 11 och 12 mars, eftersom produktion då drastiskt minskade i förhållande till vår solcellsanläggning. Sandstorm??

En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 754 kWh (156 kWh/kW) under mars. Det var bättre än en 10,08 kW solcellsanläggning på KTH i Stockholm med 42 graders lutning som producerade 1503,9 kWh (149,2 kWh/kW).

Är det någon som har en bättre solcellsanläggning än MdH räknat i kWh/kW under mars (där kW är den installerade DC-märkeffekten för modulerna)?

PS. Vår solcellsanläggning är delbeskuggad under morgon-förmiddag och kväll. Det minskar solelproduktionen en del.

PS 4/4. Metreolog Pia Hultgren sa i kväll i TV-programmet Mitt i Naturen vår att det varit rekord i antalet soltimmar i Stockholm.

Solelproduktion per dygn under mars 2013.

Solelproduktion per dygn under mars 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2012 och mars 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2012 och mars 2013.

Fuerteventura dag 6

Gårdagens noteringar av solceller blev

  • Gatubelysning, en solcellsmodul per gatlykta. På den jag fotograferade syntes ingen lampa, vilket kan beror på att det var platt LED-panel, se bilden här nedan.
  • Två solcellsmoduler på ett hustak.

Efter 72 mil i bil under sex dagar på Fuerteventura blev det inte alltför många observationer av solcellsanläggningar. Men det är förstås omöjligt att se alla solcellsinstallationer som bilturist, men stora markbaserade solcellsanläggningar verkade saknas. I det skogfria och öppna landskapet är sikten kilometer- eller milsvid så vi kan inte ha missat en stor markbaserad solcellsanläggning.

Kanarieöarna har strålande läge för sol- och vindenergi. Solenergins fördelning över året är betydligt bättre än i Sverige och lite energi behövs rimligen för bostadsuppvärmning. På vårt lägenhetshotell fanns ingen uppvärmning alls av rummen.

Åter hemma i Sverige hittade jag en uppgift om 2 075 kWh/m2 och år i solinstrålning på Kanarieöarna, vilket är dubbelt så mycket som bra platser i Sverige. Se även solinstrålningskartor från PVGIS för Spanien, inklusive Kanarieöarna. En 500 kW anläggning med 2000 moduler ska installeras av tyska Conergy i Antigua, som vi passerade en gång, enligt en uppgift från januari 2013. Den förväntade årsproduktionen är ca 1 800 kWh/kW! Produktionskostnaden för solel blir därmed ungefär hälften av vad den är i Sverige och bör rimligtvis vara lägre än nuvarande elpris (rörliga delen), även utan något stöd.  Hos Nexus Energia betalar en kund med max 10 kW i effekt 15,0938 eurocents/kWh (1,26 kr/kWh vid kurs 8,37 kr/Euro) enligt tariff 2.0A.

Kanarieöarna hade vid utgången av 2011 installerat 139 MW solceller solceller (66 W/innevånare, att jämföras med 3 W/innevånare i Sverige) och 145 MW vindkraft. 2009 var ca 6 MW (ca 6%) solceller installerade på Lanzarote och Fuerteventura av då ca 93 MW solceller på Kanarieöarna. 2011 producerade solcellerna 0,232 TWh på Kanarieöarna, vilket var 2,6% av den totala elgenereringen. Denna andel kommer med all säkerhet att öka betydligt de närmaste åren.

Fuerteventura. Solcellsdriven gatubelysning. 31 mars 2013.

Fuerteventura. Solcellsdriven gatubelysning. 31 mars 2013.