Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

360 kWh solel under april

April månad gav 359,56 kWh (107 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 308 kWh under april och 2011 fick vi 362 kWh under samma månad. Aprils solelproduktion blev därmed bara något högre än mars, som gav rekordhöga 355 kWh.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under april och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 27 april med 18,77kWh (5,59 kWh/kW) vilket var ett prydligt aprilrekord! Tidigare bästa aprildag var 28 april 2011 med 18,25 kWh.

Ett fel i Sunny Portal gjorde att jag inte kunde hämta ut timvärden: ”Your session has expired. You have been re-logged in.” Får återkomma med timvärden. Det var ett fel förra månaden också, ett annat fel än ikväll.

Vår solcellsanläggning är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion.

PS 4/5. En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 582 kWh (120,5 kWh/kW) under april enligt uppgift från Richard Thygesen.

Solelproduktion per dygn under april 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2012 och april 2013.

PV-GRID forum – Intryck från Danmark

Kenn Fredriksen, EnergiMidt, berättade vid fredagens PV-GRID forum om läget i Danmark.

Man hör ibland kommentaren att den danska marknaden tvärstannade när man tog bort den årsvisa nettodebitering i november ifjol. Jag tror inte att man då insett att det fortfarande är väldigt förmånligt för solcellsystem i Danmark:

  • Danska elpriset är mycket högre än i Sverige. Kenn nämnde 2 danska kronor (DKK) per kWh. Enligt EnergiMidts webb är det rörliga elpriset mycket riktigt 2,01 DKK/kWh = 2,31 kr/kWh (med kurs 1,15 kr/DKK). Varje kWh köpt el man ersätter med solel är alltså värd 2,31 kr/kWh, vilket i runda slängar är 1 kr/kWh mer än i Sverige! Vilket guldläge för solceller… Redan idag är produktionskostnaden för solceller därmed betydligt lägre än konsumeters elpris i Danmark och lönsamheten lär öka ändå mer för framtida solcellsinstallationer i takt med sjunkande solcellsystempriser.
  • Man har en inmatningstariff för överskottsel. Om installationen görs i ett privat hus under 2013 får man 1,30 DKK/kWh = 1,50 kr/kWh under 10 år för anläggningar upp till 400 kW. Inmatningstariffen kommer att sänkas med 0,14 DKK per år för nytillkommande installationer fram till dess att man nått 0,60 DKK/kWh (0,69 kr/kWh) år 2018. Se alla villkor i avtalstexten från 15 november 2012.
  • Nettoavräkning per timme. Har mindre betydelse, eftersom det bara är per timme.

Utvecklingen var explosionsartad i Danmark under 2012. Från att för ett par år sedan varit ungefär jämbördiga med Sverige blev det en sanslös utveckling under 2012. Enligt Kenn har man 81 192 socellsanläggningar med 448 881 kW installerat enligt färsk statistik från april i år.

Det finns dock en hake i den danska avtalstexten. En översyn ska göras av politikerna av det danska avtalet för solcellsanläggningar när man nått 500 MW och där är man alltså snart. Kenn sa att det är finansministern som bestämmer. Han brydde sig om pengar, inte om solceller.

I Danmark hade man gjort en analys av 1 110 stycken 400 V nät med en installerad solcellseffekt på 0-40% av transformatorns effekt. Vid 40% beräknade man att nätförstärkningar skulle behöva göras i blygsamma 13 fall. Det känns därför som att nätägaren inte behöver vara alltför oroliga över problem i elnäten på grund av solcellsinstallationer i Sverige under de närmaste åren, med tanke på att vi i dagsläget kanske närmar oss 2 000 solcellsanläggningar.

Inför obligatoriskt register för solcellsanläggningar nu!

Det är för övrigt ett sorgebarn att vi inte har någon bra koll på hur många solcellsinstallationer som finns i Sverige och vilken storleksfördelningen är.  Rainer Brohm, från tyska branschorganisation BSW, gav ett avslutande råd till Sverige. Samla in anläggningsdata!

Inför ett offentligt register där alla solcellsystem ska registreras. Idag är det bara nätägarna som vet hur många solcellsanläggningar som är installerade i Sverige, men det finns ca 170 nätägare och därmed ca 170 register över solcellsanläggningar så det är inte så lätt att samla in denna information. I Tyskland hade ”National Grid Authority” (motsvarande Svenska Kraftnät) ett register. Enligt en ny lag kommer installatörerna att vara tvungna att registrera solcellsystemen.

Nu är rätta tiden att starta ett obligatoriskt svenskt offentligt solcellsystemregister!

Årets solenergipris till…

Jag var idag på PV-GRID forum i Stockholm, till vilket jag återkommer i kommande inlägg. Svensk Solenergi hade efter forumet sitt årsmöte och innan årsmötet delade man ut årets solenergipriser enligt nedan.

Årets prestation 2012

Bengt Stridh. Juryns motivering:

”Den snabba kostnadsutvecklingen och ett ökat intresse för solcellstekniken har lett till ett stort informationsbehov. Bengt’s blogg utgör här en kunnig och oberoende informationskälla omkring solcellsystemens tekniska utformning, ekonomiska villkor och lagstiftningens begränsningar. Han inte bara bevakar och rapporterar nyheter utan han har också en kritisk hållning och mod att säga ifrån när han menar att det är nödvändigt.”

Det kom som en otroligt hedrande överraskning för mig. Bloggen startade för ca 2,5 år sedan och detta är inlägg 479 och runt 700 svar till kommentarer på bloggen har det blivit. Bloggen startades för att jag insåg att det fanns ett gigantiskt informationsbehov om solcellsystem i Sverige. Det ger också mig själv nya och fördjupade kunskaper då det dyker upp frågor och vinklingar som jag inte funderat på tidigare. Som förberedelse för inlägg och kommentarer behöver ofta uppgifter kontrolleras och aktuella källor identifieras, information blir snabbt gammal i denna bransch.

Bloggen har blivit min egen och förhoppningsvis även andras uppslagsbok, med sökfunktionen kan man söka bland inläggen (dock inte bland kommentarerna). Tankar har funnits om att skriva en bok i ämnet. Intäkterna från bloggen ligger inte i nivå med Blondinbella, :-), eftersom bloggen görs helt ideellt för närvarande. Tips på skribentstipendier mottages tacksamt…

Det är förstås mycket glädjande att höra uppskattning från personer jag möter och att se ett växande antal besökare. Den senaste månaden har antalet besök varit i genomsnitt ca 950 per dag.  Detta tycker jag visar att det finns ett stort och starkt växande intresse för solcellsystem bland den svenska allmänheten. Solcellsmarknaden sitter på en krutdurk som kan få en explosiv utveckling även i Sverige inom en närmare framtid än vad många tror.

Bloggens motto är: Solceller på varje hus i framtiden.

Årets anläggning 2012

Skanska, Väla gård

 

Hedersomnämnande 2012

Karlstad kommun, Sjöstadverken

HSB, Brf Gasellen, Linköping

 

Svensk Solenergi

Svensk Solenergi är Sveriges branschorganisation för solenergi och de jobbar både med solvärme och solel. Både företag och enskilda personer kan bli medlemmar. Föreningens resurser är i dagsläget mycket begränsade. Det finns en halvtidsanställd person på ett kansli, resten av arbetet görs ideellt. Om vi tänker på att solel har potential att svara för 10% av Sverige elanvändning, som ett första mål, ter sig föreningens resurser otidigt små. Tvivels utan behövs mer resurser och ett första önskemål är att värva ytterligare en person, anställd på heltid, som kan jobba för utvecklingen av solenergi i Sverige. Genom att bli medlem kan du bidra till att ge föreningen ekonomi att göra detta möjligt och stödja utvecklingen av framtidens solenergi i Sverige.  Gör slag i saken, bli medlem Nu!

Årets prestation 2012. Utdelat i samband med Svensk Solenergis årsmöte 26 april 2013.

PV GRID forum fredag 26/4

Svensk Solenergi deltar i projektet PV-GRID inom EU:s IEE (Intelligent Energy Europe). Projektets fulla titel är “Reducing barriers hampering large-scale integration of PV electricity into the distribution grid”. 21 partners från 17 EU-länder deltar i projektet. Sverige är det enda av de nordiska länderna som deltar.

Den databas projektet tagit fram rankar varje land beroende på hur “smart” den process som projektutvecklare (privatpersoner, kommuner, företag) måste igenom för att en solcellsanläggning ska kunna mata in solel på elnätet. De svenska resultaten är baserade på intervjuer av fem svenska installationsföretag, enligt en strikt mall som användes i alla deltagande länder. Intervjuerna är utförda av Bengt Stridh, ABB Corporate Research, på uppdrag av Svensk Solenergi. Intervjuerna gjordes under oktober-november 2012, innan innehållet i den nya förordningen för investeringsstöd till solceller var känt.

Fredag 26 april arrangerar Svensk Solenergi ett nationellt forum om projektet i Stockholm.

Program

08:30 Registration
09.00 Introduction   Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi (SSE)
09.10 PV GRID – Short presentationRainer Brohm, BSW
09.20 PV   GRID – Database SwedenBengt Stridh, ABB / SSE
 
Towards a large scale  development for PV systems
09.40 PV as a major future source of  electricity in Europe and globally
– Rainer Brohm, BSW   (Bundesverband Solarswirtschaft e.V.)
10.00 PV in Sweden Andrew Machirant, SSE
10.10 Coffee break
 
Technical and   regulatory challenges and solutions
10.30 Challenges related to integration of  PV systems in the Swedish distribution grid – Nnn Nnnnnnn, Electric Power Engineering, CHALMERS
10.50 Technical solutions offered by the PV system – Lars Hedström,   SSE
11.10 Vision from a DSO  –  John Blomsterlind, E.ON, Thorsten Handler, BTEA
11.30 Experiences from Denmark  –  Kenn H. B. Fredriksen, EnergiMidt
11.50 Panel debate incl. Q&A from the audience Moderator:    Rainer Brohm, BSW
12.15 Lunch
13.00 Årets solenergipris – Svensk Solenergis årsmöte

ABB planerar tungt köp av Power-One

Det kom en präktig ABB press-release idag (svenskengelsk). ABB planerar att köpa Power-One (USA), världstvåa efter tyska SMA på solcellsväxelriktare, för den nätta summan av 1,028 miljarder dollar, ca 6,7 miljarder svenska kronor!

Genom den kommande affären skulle ABB bli starka på alla områden inom växelriktare för solenergi, läs artikeln ”Solar PV Inverter Market Shakeout Continues With ABB and Power-One Deal” i Renewable Energy.

I inlägget “Växelriktare – en nyckelkomponent i solcellsanläggningen” från 10 februari 2011 skrev jag “Det är den viktigaste komponenten i en solcellsanläggning”. Lite framsynt…

En fråga är hur man kommer att integrera Power-Ones växelriktare med ABB:s existerande sortiment av växelriktare.

 

 

16,88 kWh solel nytt årsbästa

En härligt solig vårdag gav nytt årsbästa för solcellerna med 16,88 kWh (5,02 kWh/kW)! Tidigare bästa var 15,93 kWh den 9 april. Det är en bit kvar till vårt aprilrekord på 18,25 kWh den 28 april 2011.

Tycker att Sunny Portal har trilskats en del i Internet Explorer 10 den senaste tiden. I kväll hände inget när jag klickade på menyerna. Fick använda Firefox istället.

Två snokar och fjärilarna citronfjäril, nässelfjäril och påfågelöga var vårnyheter på tomten.

S-kongressen ville ha nettodebitering

Socialdemokraterna vill ha nettodebitering. Det beslutade man på sin kongress 3-7 april 2013. I ”Framtidskontraktet Beslutad version” står:

”Bygg ut den förnybara energin. Vi vill främja investeringar i utbyggnad av bland annat vind, sol och biobränslen. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020. Vi vill investera i energiforskning så att Sverige kan vara i fronten när det gäller att ta fram ny och innovativ energiteknik. Ägandet i Vattenfall ska användas så att bolaget blir ledande i energiomställningen. Hushållen ska ha möjlighet att på ett ekonomiskt hållbart sätt producera sin egen energi genom att de får en nettodebitering. Smarta elnät som stödjer energieffektiviseringen och klarar den ökande användningen av förnybar energi ska byggas ut.”

Alla har dock inte klart för sig vad nettodebitering är… Det är tydligen ett svårare begrepp än vad man kan tro.

I dokumentet ”Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag” under motion G49 står

”Ett sätt att stödja utvecklingen är att införa systemet med nettodebitering som finns i t.ex. Tyskland.”

Tysklands system med inmatningstariffer som ger en fast ersättning per kWh under 20 år är något annat än nettodebitering. Dessutom är tyskarnas inmatningstariffer på väg ut, så det känns för sent att haka på det tåget.

I motion G106 skrivs

”För solceller är det viktigaste att vi socialdemokrater slåss för verklig nettomätning, alltså att våra elmätare tillåts att gå både framåt och bakåt. Detta vore verklig nettomätning och våra nätbolag (som har monopol) och energibolag tvingas räkna av den el som du inte kan använda själv just då och som matas ut på nätet. Går det att göra i våra grannländer så går det självklart bra här också, bara den politiska viljan finns.”

Danmark har nettoavräkning, vilket är något annat än nettomätning.

I ”UG8 Utlåtande energipolitik” från partistyrelsen är det dock ordning på torpet

”Omställningen av energisystemet i en mer hållbar riktning måste stimuleras på flera olika sätt. Tydliga signaler om betydelsen av en effektivare energianvändning och en större andel förnybar energiproduktion är oerhört betydelsefullt för att nå framgång. Att ta tillvara de många små elkonsumenternas vilja att öka sin effektivitet i elanvändningen, och kanske även att bidra med småskalig produktion av förnybar el, bör därför ses som en självklarhet. Därför anser partistyrelsen att idén om så kallad nettodebitering bör prövas i det svenska elsystemet. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Syftet med ett sådant system är främst att stärka elkonsumenternas ställning på elmarknaden genom att underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet.”

Regeringens utredning ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” verkar för närvarande vilja ge ett förslag om skatteåterbäring motsvarande energiskatt och dess moms, snarare än nettodebitering. Undrans vad socialdemokraterna tycker om det?

En nackdel med skatteåterbäringssystemet är att det riskerar att bli administrativt krångligt och vad blir den administrativa kostnaden att införa systemet?

En fördel är att om man sätter en gräns i form av ett visst maximalt belopp i energiskatteåterbäring slipper man fundera på hur man ska sätta gränsen i exempelvis säkringsabonnemang eller installerad effekt. Det blir också mera rättvist för anläggningsägarna, som kan ha olika mycket solelproduktion beroende på var man bor och framför allt har man väldigt varierande andel inmatad solel till nätet.

Byggnader med hög egenanvändning av solel berörs inte alls eller endast marginellt av möjligheten till nettodebitering eller motsvarande, medan det är ytterst viktigt för att få fart på den stora småhusmarknaden. En annan fördel med ett återbäringstak i kronor är att det är lätt att justera återbäringsnivån vilket säkert tilltalar politikerna. Men det ger också en viss osäkerhet för den som tänker investera i en solcellsanläggning om vilka villkor som kommer att gälla om 5 eller 10 eller 15 år.

Vi väntar nu med intresse på utredningens förslag som ska redovisas senast 14 juni. Blir det en flipp eller en flopp?

Även Lunds Energi säljer solcellspaket

Gårdagens diagram fick kort livslängd… Idag kom ett tips om att även Lunds Energi säljer nyckelfärdiga solcellspaket! Här kommer därför ett uppdaterat diagram.

Lunds Energi anger på sin hemsida att man genom ROT-avdrag kan sänka investeringskostnaden med ca 15%. Det betyder att den ROT-berättigade arbetskostnaden skulle utgöra ca 30% av deras paketpriser och man skulle sänka priset på deras 3-7,5 kW paket med 10 500 – 25 350 kr. Det ska jämföras med att Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på ca 6 000 – 9 000 kr för deras 2-5 kW paket vilket gör att arbetskostnaden är ca 18-24% av paketpriset. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag för deras 2,25-6 kW paket, där möjligt ROT-avdrag är specificerat per paket och man kan då räkna ut att arbetskostnad är 12-15% av priset.

Undrans hur det kommer sig att andel arbetskostnad som är berättigad till ROT-avdrag kan variera mellan 12% och 30% i de olika paketen?

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Lunds energi. Framgår inte på deras hemsida vad som gäller för frakt och resor. Någon som vet?
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Minst ytterligare två elbolag är på gång med solcellspaket. Antalet leverantörer ökar stadigt, det känns som att dyker upp nya i stort sett varje vecka. Ett solunder är på väg i Sverige…

I diagrammet har jag nu även lagt in nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellsystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Mälarenergi nytt elbolag som säljer solcellspaket

Nu har även Mälarenergi börjat sälja nyckelfärdiga solcellspaket. Leverantören av paketen är Kraftpojkarna, Nykvarns gård, Västerås.

I diagrammet nedan har jag uppdaterat priserna på de nyckelfärdiga solcellspaket som erbjuds av några elbolag och Bauhaus. Priserna bygger på uppgifter på företagens webbsidor idag, förutom för Bauhaus där jag använt priset i deras kampanjblad från vecka 10. Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Spännande att två nyckelfärdiga paket nu kostar mindre än 20 000 kr/kW, inklusive moms. Det är också tydligt att priset per kW sjunker med ökande effekt, vilket är naturligt.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på 6 000 – 9 000 kr. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag.

Hörde häromdagen att även ett annat elbolag är på gång med solcellspaket. Och dagen efter fick jag tips om ytterligare ett elbolag som står i startgroparna att sälja solcellspaket. Det rör på sig…

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

För Västerås anges lutning 41 grader och orientering rakt mot söder ge högst årsproduktionen av solel med kristallina kiselbaserade solcellsmoduler enligt beräkningsprogrammet PVGIS. Med hjälp av PVGIS gjorde jag en stor tabell för Västerås enligt nedan som visar hur mycket solelproduktionen påverkas av hur modulerna sitter monterande med avseende på lutning och väderstreck. Tabellen visar relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade, som är satt till 100%.

Ur tabellen kan man utläsa en hel del intressant information. Vid söderläge sjunker den beräknade elproduktionen med mindre än 10% vid lutningar mellan 15 och 70 grader. Om man har lutning 40 grader förlorar man mindre än 10% vid orientering mellan 60 grader mot öster och 50 grader mot väster. Det är med andra ord inte så kritiskt att man har exakt söderläge och exakt “rätt” lutning på sitt tak.

Det är något bättre av ha modulerna i öster än i väster och den skillnaden ökar med ökande lutning. Att österläge är bättre än västerläge kan bero på att det oftast är klarare väder med mera sol på mornarna och att solcellerna har lägre temperatur (vilket höjer verkningsgraden) tidigt på dagen med sol från öster än senare på dagen med sol från väster.

Sätter man modulerna vertikalt på en vägg förlorar man i Västerås 25% i söderläge och 48-49% i öster eller väster jämfört optimerad placering för maximal årsproduktion.

MEN

Tabellen är teoretiska beräkningar utan hänsyn tagen till snötäckning eller nedsmutsning, som kan påverka solelproduktionen olika beroende på lutningen. Tabellen blir därför lite missvisande. Att montera modulerna horisontellt är definitivt inget som rekommenderas. Det blir då problem med snö- och smutsansamling och produktionen blir säkert åtskilliga procent sämre än den teoretiskt beräknade och i tabellen borde därför ett motsvarande avdrag göras. November-februari ger 6,2% av årets solinstrålning i Stockholm enligt SMHI:s mätningar. Om modulerna skulle vara helt snötäckta under dessa månader skulle man förlora ungefär motsvarande andel av årsproduktionen. Monterar man modulerna vertikalt på en vägg minskar däremot problemen med framför allt snö, men även med smuts, och man skulle även kunna få en ökad solinstrålning på grund av reflektion i snö.

Om man har möjlighet att välja lutning ska man nog snarast välja en lutning som är lite större än den optimerade enligt de teoretiska beräkningarna. Exempel: De 0,9% man teoretiskt förlorar på att välja 50° istället för 40° lutning i söderläge i Västerås kanske man tar igen på minskade snö- och smutsförluster.

Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade, som är satt till 100%, vid modulmontering med olika lutningar (grader mot horisontalplanet) och väderstreck i Västerås. Beräknat med PVGIS.