Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Fuerteventura dag 3-5

 

Lobos Island. Naturskyddad. Inga permanentboende. Ett hus med sex solcellsmoduler, men flera dieselelverk puttrade. Skäms… Sol och vind borde ge all energi.

30-tal större vindkraftverk på Jandiahalvön. De och de två vid Corralejo de enda vi sett. Mycket större potential finns med tanke på den ständiga blåsten.

Solcellsdriven belysning sedd vid en busshållplats.  Bra tillämpning!

Idag ett strandhus i El Cotillo med åtta solcellsmoduler och en liten vindsnurra. Grannhuset med tre solcellsmoduler. Flotta hus men modulerna osnyggt monterade.

Fyren norr El Cotillo med sex solcellsmoduler och ca fyra meter diameter vindsnurra. Gör nog den stora fyren självförsörjande.

Fuerteventura dag 2

 

Glömde att nämna de två större vindkraftverk vi såg igår. Perfekt för vindenergi på denna blåsiga ö. Igår blåste det 10-11 m/s på en kratertopp vi besteg vid Corralejo. Idag blåste det än mer. Idag åkte vi 18 mil = halva ön utan att se fler vindkraftverk, vilket förvånade. Vindel har här säkert lägre produktionskostnad än solel.

De enkla solfångarna baserade på termosifonsystem konkurrerar ut solceller för varmvattenproduktion.

Idag såg vi ett hus med 10 solcellsmoduler norr El Almacigo, där det fanns gatubelysning med en solcellsmodul per stolpe. I denna tillämpning blir solceller förmodligen konkurrensmässiga. För hushållsel borde solceller med batterilager kunna bli ett framtida alternativ.

Soligt på Kanarieöarna

 

Corralejo, Fuerteventura. Lysande för solenergi. Nära ekvatorn = relativt små variationer under året. Hög solinstrålning = lägre produktionskostnad per kWh. Under vår första dag såg vi dock inga solceller på taken.

Däremot många solfångare av typen med varmvattentank ovanför solfångaren som enbart har självcirkulation (termosifonsystem). Det är ett extremt enkelt och här funktionellt system. Vårt lägenhetshotell har 9 x ca 4 m2 och det förser sannolikt hotellet med varmvatten året runt.

Solcellerna mot marsrekord!

Soliga och kalla dagar för att vara mars ger utmärkt solelproduktion. 244,92 kWh (72,89 kWh/kW) hittills i mars, vilket gör ett snitt på 10,2 kWh/dag (3,04 kWh/kW och dag). Med sju dagar kvar av mars och en väderprognos som spår övervägande soligt väder de fem närmaste dagarna är tidigare marsrekord snart historia! I mars 2011 skördade vi 292,56 kWh, medan det ifjol blev lite blygsammare 260,72 kWh. Även 2012 var dock solinstrålningen under mars högre än normalvärdet för perioden 1961-1990 i Stockholm, som är den mätstation som ligger närmast oss, enligt SMHI:s mätningar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 23 mars.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 23 mars.

IEA PVPS Task 13 i Rotterdam

Två dagar avklararade.

Marcel Suri, chef för GeoModel Solar, höll ett föredrag om satellitbaserade solinstrålningskartor. Man kan få kartor med 3-5 km upplösning. Om man tar årlig global solinstrålning ligger felet inom 3-7%. För kortare tidsperioder blir felet större. Satelliternas banor gör att man kan få data med bra noggrannhet upp till Stockholm. Man kan ladda ner karta med global solinstrålning för Europa och många länder gratis från SolarGIS. Men för Sverige finns ingen karta. Skulle vilja beställa en sådan för Sverige och jämföra med SMHI:s solinstrålningskarta.

Nettodebitering

I Holland har man fortfarande nettodebitering upp till 5000 kWh. Även Belgien har fortfarande nettodebitering, upp till 10 kW. I Belgien kan man dessutom få elcertifikat, till ett värde av ca 2,5 Eurocent. Det är ett system där anläggningsägaren själv rapporterar sin solelproduktion, som jag uppfattade det, som underlag för certifikattilldelningen. Den möjligheten efterlyser jag i Sverige också, för att förenkla elcertifikatsystemet för små elproducenter.

Solcellskampanj från Vattenfall

Vattenfall är på hugget och lanserade idag modifierade solcellspaket, med lite högre effekt än tidigare. De toppar dessutom erbjudandena med att ge 1 kr/kWh för överskottsel som matas in på nätet till och med 31 december 2014, om man köper ett solcellspaket under kampanjperioden 18 mars-30 juni 2013. Kul att se att det folkägda Vattenfall går i täten bland de stora elbolagen.

Om man köper det största paketet på 3,2 kW producerar det 2 880 kWh/år om man antar att solelproduktionen är 900 kWh/kW och år, som jag brukar använda som normalvärde vid beräkning av produktionskostnad för solel i Sverige. Vattenfall har räknat på 950 på kWh/kW, vilket jag tycker är lite högt räknat för ett normalt villasystem, där man förmodligen sällan har helt optimala förhållanden när gäller lutning, väderstreck och skuggning. Huvudsaken är dock att man är medveten om att det finns en variation i det angivna värdet, i runda slängar ±25% beroende på var man bor och hur soligt året är.

Låt säga att hälften av den producerade solelen matas in på nätet, 1 440 kWh/år. Om man får 1 kr/kWh extra för överskottselen under 1,5 år blir det extra värdet 2 160 kr under denna period. Det är med andra ord lika mycket värt som 3,2% extra rabatt på investeringskostnaden för ett 3,2 kW system om man är eller blir elhandelskund hos Vattenfall. Lyckas Vattenfall värva en ny elhandelskund på detta sätt är det förmodligen en värvarkostnad som svårslagen med andra metoder.

Här får Vattenfall gratis korrekturläsning på sin text på ”Producera din egen el med solceller”:

  1. Small, medium och large (paketnamnen) är engelska ord. Det finns svensk ord för dessa termer som vore lämpligare att använda på en sida med svensk text.
  2. ”Produktionen beräknad på en årlig förbrukning på 950 kWh per installerad kWp” ska stå ”Produktionen beräknad på en årlig produktion…”
  3. Med värden från tabellen kan man räkna ut att de olika paketen skulle ge 938, 863 respektive 938 kWh/kW. En felräkning av Vattenfall när det gäller solelproduktionen för 2,2 kW paketet…
  4. En solelproduktion på 1 500 – 3 000 kWh med Vattenfalls paket har ett värde på 1 950 – 3 900 kr (ej 1 700-3 400 kr) vid ett elpris på 1,3 kr/kWh. Besparingen gäller för övrigt bara så länge överskottselen har samma värde som den köpta elen.

PS 21/3. Ser att punkterna 2-4 har korrigerats på Vattenfalls hemsida. Men helt rätt vad gäller punkt 3 är det nog fortfarande inte. Det beror på att paketens effekter är avrundade till en siffra. Med de effekter som står där idag skulle varje modul ha en effekt på 267 W, 275 W respektive 267 W i de olika paketen. Om det skulle vara 270 W moduler i alla paketen (vilket verifierades av leverantören Direct Energy dagen efter) är effekterna för de olika paketen 1,62 kW, 2,16 kW respektive 3,24 kW (istället för 1,6 – 2,2 – 3,2). Om detta stämmer behöver man även finjustera elproduktionen för de tre paketen…

PS 22/3. Beställde information om det nya paketet vid Vattenfalls hemsida den 18/3 då de nya paketen lanserades. I produktbladet som jag fick den 19/3 är det dock de gamla paketen med de tidigare storlekarna och de gamla priserna. Slarvigt!

IEA PVPS möte i Rotterdam

Är i skrivande stund i Rotterdam.

Måndag-onsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Rotterdam. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck, nu med eget konsultföretag. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Vid kvällens informella middag satt jag bredvid en person från Italien, en från Tyskland och en från Spanien. Sverige satte prydligt solcellsrekord ifjol med drygt 8 MW installerat enligt Johan Lindahls sammanställning i IEA PVPS Task 1, men det är väl inte särdeles imponerande för personer från dessa länder som installerat i runda slängar tusenfalt mer än i Sverige…

I morgon är det genomgång av arbetet i tre av de fyra arbetsgrupperna.

Solcellsmoduler och dess nyckelkomponenter från Kina ska registreras

EU har en pågående utredning om att Kina dumpar priset på kristallina solcellsmoduler, inklusive celler och “wafers”. PV Magazine skriver “The European Commission must determine by June 6 whether provisional anti-dumping duties should be applied to crystalline silicon photovoltaic products. A final decision will not be made before the end of the year.”

Enligt en färsk reglering från EU måste alla kiselbaserade moduler och nyckelkomponenter som solceller och ”wafers” till kiselbaserade moduler, som har sitt ursprung från eller är sända från Kina, från och med 6 mars registreras vid varje lands tull. Tunnfilmsmoduler är uttryckligen undantagna från denna registrering. I princip skulle man därmed kunna införa en retroaktiv tullavgift på kinesiska  kiselbaserade moduler, solceller och “wafers” från och med 6 mars.

Det bör innebära att kinesiska solcellsmoduler får ett högre pris i EU. En importör måste ta hänsyn till att retroaktiva tullar kan komma, även om det skulle vara ett ovanligt drag från EU. Detta gynnar europeiska kiselbaserade moduler och moduler gjorda med andra teknologier, som tunnfilmsmoduler.

Hur går det för regeringens utredning om nettodebitering?

Det är märkligt tyst om hur det går för den av regeringen tillsatta utredningen om nettodebitering. Söker man på regeringens hemsida finns inga uttalanden om nettodebitering efter september 2012. I Ny Teknik gjorde Anna-Karin Hatt ett uttalande i mitten av oktober i fjol, se Ny Teknik 19 oktober 2012. Nuvarande tystnad är lite illavarslande.

Det enda aktuella man hittar på regeringens hemsida när man söker på nettodebitering är att denna utredning fortfarande pågår (publicerat 8 februari):

Fi 2012:06 Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el

Utredaren ska ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013.

Särskild utredare: Rolf Bohlin

Dir. 2012:39 Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el (pdf 138 kB)

Regeringens direktiv till kommittén gavs ut 2 maj 2012 och med tanke på att utredning ska redovisas senast om tre månader borde merparten av arbetet vara klart nu.

De rykten jag hört har inte gett någon gåshud. Har du hört något?

PS 22/3. Fick tips om att i en interpellationsdebatt i riksdagen den 12 mars om Alternativ till teknikneutralitet mellan Anna-Karin Hatt och Jens Holm (V) sade Hatt att det långsiktigt sättet att möta intresset är att hitta en fungerande modell för nettodebitering (19:30 in i debatten). Dock nämnde hon inget om den pågående utredningen om nettodebitering.