Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

76 kWh solel under februari

Februari månad gav 75,63 kWh (22,5 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 116,86 kWh under februari och 2011 fick vi 129,93 kWh under samma månad. Årets februari blev alltså klart sämre än de två senaste årens februarimånader. Före mitten av månaden var det förutom mulet väder även åtta dagar i rad med snötäckning och 0 kWh i solelproduktion. Snösopning är inget jag rekommenderar eftersom vinsten är så liten och på grund av skaderisk på sig själv och moduler när man rör sig på taket. Man ska aldrig gå på modulerna, det riskerar att ge sprickor i kiselsolcellerna och på sikt försämrad elproduktion.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme i år och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev igår med 10,18kWh (3,03 kWh/kW) vilket var nytt februarirekord! Alltid något… Förra rekordet var från 23 februari 2011 med 10,03 kWh. Högsta medeleffekt under en timme var 2,21 kW mellan kl. 12 och kl. 13 den 21 februari, vilket var obetydligt lägre än fjolårets max på 2,23 kW.

Driftdata för vår solcellsanläggning finns även på Sunny Portal.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

PS 2013-03-02. En 3,0 kW solcellsanläggning på ABB Corporate Research i Västerås med 40 graders lutning gav 62,34 kWh (20,8 kWh/kW) under februari. En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 153 kWh (31,7 kWh/kW) under februari. Inga av dessa solcellsanläggningar snöröjs under vintern.

Vår solcellsanläggning har 27 graders lutning. Högre lutning ger dels högre solinstrålning mot modulytan under vintermånaderna och dessutom glider snön av lättare med ökande lutning. Hur mycket olika ankläggningar är påverkad av skuggning är en annan faktor som påverkar utbytet.

Solelproduktion per dygn under februari 2013.

Solelproduktion per dygn under februari 2013.

Solelproduktion per timme under februari 2013.

Solelproduktion per timme under februari 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2012 och februari 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2012 och februari 2013.

Lite sol under februari

Nytt januarirekord blev det för solelproduktionen.

Februari kommer däremot att ge nytt lägstavärde. 39,68 kWh hittills under februari i år och med sex dagar kvar av månaden finns ingen chans att nå 117 kWh från ifjol och 130 kWh från 2011. Bästa dag denna månad har varit 21 februari med 8,61 kWh, men annars har det varit tunnsått med sol under februari. Nu i kväll har det dessutom kommit ett par cm snö, hittills…

51 kWh solel nytt januarirekord!

En tillbakablick på januari i år visar att 51,09 kWh (15,0 kWh/kW) blev nytt rekord för januari. Ifjol skördade vi 50,31 kWh under januari och 2011 fick vi 48,09 kWh under samma månad. Det har alltså varit små skillnader mellan åren under januari månad. Snösopning har bättrat på elproduktionen något, men det är inget jag rekommenderar eftersom vinsten är så liten och på grund av skaderisk på sig själv och moduler när man rör sig på taket. Man ska aldrig gå på modulerna, det riskerar att ge sprickor i kiselsolcellerna och på sikt försämrad elproduktion.

Som jämförelse kan nämnas att en 3,0 kW solcellsanläggning på ABB Corporate Research gav 13,4 kWh (4,46 kWh/kW). Den anläggningen snöröjs aldrig men har 40 graders lutning som är mer än vårt taks 27 grader. Snön glider därför inte av självmant lika lätt hemma hos, men 40 grader är för liten lutning för att man ska klara sig från snötäckning under vintern. Man behöver nog upp mot 60-70 graders lutning för att få en hyggligt snöfri vinter på modulerna. En liten nackdel är den metallram som finns på modulerna och som är något upphöjd i förhållande till glasytan, denna ram hindrar något snön att glida av självmant.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme i år och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev 24 januari med 5,89 kWh (1,75 kWh/kW). Bäst ifjol var 29 januari med 6,04 kWh (1,80 kWh/kW). Högsta medeleffekt under en timme var 1,62 kW mellan kl. 12 och kl. 13 den 24 januari, vilket var nära fjolårets max på 1,65 kW.

Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Solelproduktion per dygn under januari 2013.

Solelproduktion per dygn under januari 2013.

Solelproduktion per timme under januari 2013.

Solelproduktion per timme under januari 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under januari 2012 och januari 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under januari 2012 och januari 2013.

Uppdatering av Vad kostar solceller?

Har kompletterat diagrammet med elbolagens solcellspaketpriser med Bixias erbjudande i gårdagens inlägg Vad kostar solceller? III.

Varför III? Jo, har skrivit inlägg med samma rubrik två gånger tidigare, 23 maj 2011 och 18 december 2010, men priserna i dessa inlägg har idag ungefär samma aktualitet som dinosaurier.

Vad kostar solceller? III

Prisutvecklingen går så fort i solcellsbranschen att ett år gammal kunskap är utan något större värde.

Här kommer purfärska svenska prisuppgifter från Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet. Han deltar i IEA PVPS Task 1 Exchange and dissemination of information on photovotaic power systems som svensk representant, finansierad av Energimyndigheten, och där ansvarar han för att ta fram uppgifter för Sverige om solcellsmarknaden. Genom att tillfråga olika svenska leverantörer av nyckelfärdiga anläggningar om bland annat systempriser har Johan fått fram data enligt nedanstående diagram, observera att de är exklusive moms.

Medelpriset i slutet av 2012 för ett takmonterat nyckelfärdigt villasystem på 1-5 kW var 27 500 kr/kW, inklusive moms, med ett prisspann på 17 500 – 37 500 kr. För takmonterade system på kommersiella byggnader var priset 20 000 kr/kW, inklusive moms, med ett prisspann på 13 750 kr- 27 500 kr/kW. Jag skrev för en tid om ett prisspann på 15 000 – 35 000 kr/kW och det var en godkänd bedömning kan man säga, :-).

Jag plockade även med en repris av ett diagram som visar priserna från några svenska elbolag. Den 18/2 kompletterade jag med Bixias paketpriser. Alla prisuppgifter är hämtade från elbolagens hemsidor. Priserna gäller för kompletta paket inklusive moms, installation och idriftsättning för standardinstallationer, med följande reservationer:

  • Vattenfall anger att ”Kostnad för resa och transport tillkommer beroende på var i landet du bor”.
  • Fortum anger ”priser från” och paketen säljs bara till boende i Stockholms län och i Värmland, vilket i och för sig täcker 25% av Sveriges befolkning.
  • Bixia. Kostnad för resa, frakt och nätägarkontakter ingår för montage utförda i Linköping och Katrineholm samt med en radie på 4 mil. För övriga montage i övriga Sverige, ring för offert.

Dessa priser kan jämföras med medelpriserna i världsledande Tyskland på 1751 Euro (= 17 600 kr inklusive tysk moms på 19%, vid kurs 8,45 kr/Euro) för en nyckelfärdig solcellsanläggning på max 10 kW, enligt tyska branschorganisationen BSW:s statistik för fjärde kvartalet 2012.  De tyska systempriserna har därmed minskat jämfört med föregående kvartal under 24 av de 25 senaste kvartalen!! Se diagram här nedan, priserna i svenska kronor skiljer sig något jämfört med tidigare publicerade prisuppgifter på grund av lägre Eurokurs för tillfället.

Här nedan finns även en repris av ett diagram som visar uppgivna priser för de som hade fått investeringsstödet utbetalt till och med 19 oktober 2012. Här visar en trendlinje ett medelpris på 31 750 kr/kW för utbetalningar gjorda i mitten av oktober 2012, med ett spann på ca 13 000 – 50 000 kr/kW. När det gäller denna statistik bör man tänka på den avser vitt skilda storlekar på anläggningarna, att det förekommer en del fel i de angivna värdena och att det troligen kan finnas en del som gjort arbetet själv och att priset därmed inte avser en nyckelfärdig anläggning.

Se även inlägget Vad kostar solceller i Danmark? från 15 november 2012.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala (gäller i stort sett alla diagram och bilder på denna blogg).

Pristrend för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet.

Pristrend för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet, som gett medgivande till publicering av hans diagram.

Prisspann för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet.

Prisspann för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet, som gett medgivande till publicering av hans diagram.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Prisutveckling för nyckelfärdiga max 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga max 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Investeringsstöd till solceller 2013 fördelat – Blekinge län vinnare

Den 6 februari meddelade Energimyndigheten i en pressrelease 2013 års fördelning av investeringsstöd till solceller till de olika länen. 107,5 miljoner har fördelats för 2013, vilket gör i genomsnitt 11 kr per innevånare i Sverige. Jag blev förvånad att beloppet var så stort. Så sent som 18 oktober 2012 angav Anna-Karin Hatt i en debattartikel i Expressen att budgeten för åren 2013-2016 var 210 miljoner och att 60 miljoner var avsedda för 2013 och därefter 50 miljoner kr per år.

Blekinge län blev vinnare för 2013 med 51 kr per innevånare baserat på SCB:s befolkningsstatistik från 2012-09-30, se nedanstående diagram och tabell. Det är långt mer än Östergötland och Uppsala som är tvåa respektive trea med 24 kr respektive 20 kr per innevånare. Dess tre län är tillsammans med Västerbottens län de enda län som fått en högre ram för 2013 per innevånare än vad som beviljats under 20090701-20130131. I botten för 2013 ligger Västmanlands län med 3,1 kr per innevånare och Stockholms län med 2,3 kr/innevånare. Dock finns planer på att bygga en 1 MW solcellspark utanför Västerås under 2013 vilken kommer att byggas i Västmanlands län utan stöd.

Trots att 107,5 miljoner fördelas under 2013 får jag upprepa det jag skrev den 16 januari. Även efter årets fördelning finns det en kö av sökanden eftersom det sökta beloppet överstiger den årliga tillgängliga budgeten. Om man gör en ansökan om investeringsstöd idag får man räkna med att det tar 1-2 år innan positivt besked kan ges om investeringsstöd. Tiderna kan variera från län till län, så det gäller att ha tur att bo i ”rätt” län…Om regeringen sänkt procentsatsen för investeringsstödet mer än till 35% hade stödet räckt till flera sökande och man hade fått en större solcellsmarknad i Sverige.

Från det att investeringsstödet i nuvarande form infördes 1 juli 2009 till och med 1 januari 2013 har 260 668 596 kr beviljats (27 kr per innevånare) och 200 091 046 kr utbetalats enligt Energimyndighetens månadsrapport för januari 2013. Mest beviljades Jönköpings län med 122 kr per innevånare och minst Västerbotten med 2,9 kr per innevånare, se nedanstående diagram och tabell.

Jag uppmanar alla som funderar på solceller att trots ovanstående skicka in en ansökan om investeringsstöd, det är inte bindande på något vis och det visar för politikerna att ett intresse finns hos den svenska befolkningen för solceller vilket möjligen skulle kunna göra att budgeten förstärks för investeringsstödet.

Beloppen per innevånare kan skilja något mot Energimyndighetens siffror eftersom de använt äldre befolkingsdata för länen.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Solceller – svar på vanliga frågor

Skrevs ursprungligen 2013-02-10. Uppdateringar har gjorts sedan dess, men tänk på att exempelvis prisuppgifter är färskvara.

Här är de korta och starkt förenklade svaren på några av de vanligaste frågorna.

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

800 – 1 100 kWh/kW och år (mätt efter växelriktaren) = 135-170 kWh/m2 och år vid 17% modulverkningsgrad.

Hur stor yta behövs?

6-7 m2/kW.

Hur länge håller solcellerna?

Solcellsmoduler håller förmodligen minst 30 år.

Vad kostar solceller i Sverige?

15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus, inklusive moms och installation.

Var kan man köpa ett solcellsystem i Sverige?

Se Leverantörer.

Om du vill ha en mera grundlig genomgång av svaren kan du läsa vidare.

 

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

Som jämförelsetal brukar man ange hur många kWh som produceras per installerad kW under ett år. En tumregel som baseras på värden från redan installerade solcellsanläggningar är att man kan räkna med 800-1 100 kWh/kW och år, mätt efter växelriktaren, om det är ett fast monterat system som är hyggligt placerat.

En 10,08 kW solcellsanläggning på KTH producerade 1074 kWh/kW under 2011. Det var då svenskt rekord. 2011 var solinstrålningen 5,4% högre än under normalperioden 1961-1990 enligt SMHI:s mätningar. Det betyder att ett oskuggat system i Stockholmstrakten som har optimal lutning och orientering bör ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning.

Lund har bara 0,4% högre solinstrålning än Stockholm under ett normalår och även där bör därför ett optimalt placerat system ge ca 1 000 kWh/kW per år. Under ett normalår har Visby 10% högre solinstrålning än Stockholm och vid Gotlandskusten borde man därför få ca 1 100 kWh/kW under ett normalår. SMHI:s karta över solinstrålning ger en överblick över hur solinstrålningen varierar i landet.

En del har frågat efter ”formeln” för att beräkna solelproduktionen. Det är en väldigt komplicerad beräkning och det finns inga enkla formler. Istället rekommenderas de beräkningsprogram som finns. Exempelvis är PVGIS mycket lätt att använda men ger något för låga värden för system som är oskuggade och bra placerade om man använder det förinställda värdet för ”estimated system losses” och man är söder om 60:e breddgraden. Norr om 60:e breddgraden blir noggrannheten sämre, med alltför låga produktionsvärden.

Det är många faktorer som påverkar det årliga utbytet:

  • Solinstrålningen. Varierar ±10% mellan olika år sett över en längre tidsperiod enligt SMHI:s mätningar i Sverige. Inget beräkningsprogram tar hänsyn till detta, om man inte kan mata in egna väderdata för ett visst år. Under ett toppår för solinstrålning borde man i Visby kunna producera ca 1 200 kWh/kW! I inlägget ”Solinstrålning under 2012 högre än under normalår i söder” visas solinstrålningen under 2012 vid SMHI:s alla mätstationer.
  • Temperatur. Modulernas verkningsgrad minskar med ökande temperatur. Ett normalt värde för kiselbaserade moduler är -0,40%/°C till -0,45%/°C. Modulernas märkeffekt är angiven vid en solcelltemperatur på 25°C. En solig sommardag blir celltemperaturen betydligt högre. Om celltemperaturen exempelvis är 40°C blir effekten ca 6% lägre än märkeffekten vid en instrålning på 1000 W/m2 mot modulytan. För att kunna ta hänsyn till detta behöver man vid noggrannare beräkningar förutom solinstrålningsdata även ha lufttemperaturdata per timme under ett helt år. Förutom luftemperatur påverkar vindhastighet och montering hur väl värmen leds bort från solcellsmodulen. Man ska se till att ha en luftspalt under modulen när man monterar dem på ett tak för att förbättra värmebortförseln från modulen.
  • Skuggning från omgivning (hus, träd, flaggstänger, takkupor, skorstenar eller andra installationer på taket) eller horisont. I vissa beräkningsprogram kan man lägga in skuggande objekt.
  • Solcellsmodulernas lutning. 40-45 grader är optimalt för söderläge i Mälardalen, men ±10% avvikelse ger liten skillnad i årsproduktion (mindre än 2%). Längst i söder i Sverige är optimala vinkeln lite lägre och i norr lite högre. Lägg märke till att om man har en annan orientering är söder blir den teoretiskt optimala lutningen lägre.
  • Solcellsmodulernas orientering. Söder bäst för högsta årlig solelproduktion. Sydväst eller sydost ger ca 6% lägre årlig produktion i Mälardalen.
  • Snötäckning. Kan sänka årsutbytet några procent, beror på var man bor i landet. För att minska snötäckningstiden är det bättre att ha lite högre vinkeln än den optimala som beräkningsprogrammen anger, eftersom de inte tar hänsyn till snötäckning och att snön lättare glider av självmant vid högre lutning. Den metallram som finns runt kanten på de flesta moduler gör det lite svårare för snön att glida av, ramlösa tunnfilmsmoduler har här en viss fördel.
  • Växelriktarens verkningsgrad. Några procent i skillnad mellan olika växelriktare. Verkningsgraden varierar med ingående effekt och DC-spänning, se inlägg “Verkningsgrad för växelriktaren beräknad“.
  • Förluster i kablar. Bör vara mindre än 1%. Dimensionering och längd påverkar dessa förluster.
  • Nedsmutsning av modulerna på grund av pollen, luftföroreningar, löv, algbildning, fågelspillning etc. Liten effekt i Sverige (någon? procent, få studier gjorda), regn och snösmältning ger självrengöring.
  • Degradering av modulerna. Få studier gjorda i Sverige. I rapporten “Outdoor PV degradation comparison“ från amerikanska NREL 2011 där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år.

Det i PVGIS använda ”estimated system losses” är ett schablonvärde för summan av de förluster som kan uppstå på grund av ovanstående faktorer.

Eftersom ett solcellsystem på ett småhus sällan har helt optimala betingelser brukar jag anta 900 kWh/kW i Mälardalen som ett normalvärde.

Se även inlägget “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?”.

Hur stor yta behövs?

Ytan per installerad kW bestäms av modulernas verkningsgrad. Om verkningsgraden för en modul är 17% blir modulytan per kW 1/0,17 = 5,9 m2. Att det blir denna enkla formel beror på att verkningsgraden anges vid en solinstrålning på 1 000 W/m2 och att arean beräknas som effekt/(verkningsgrad*solinstrålning).  Installationsytan kan bli aningens större om montagesystemet gör att det behövs ett litet mellanrum mellan modulerna (2 cm längs modulernas långsidor, hemma hos oss). I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns ett diagram som visar ytbehovets beroende av solcellsmodulernas verkningsgrad.

Med tumregeln 800 – 1 100 kWh/kW,år för Sverige får vi att solelproduktionen blir ca 135-185 kWh/m2 vid 17% modulverkningsgrad och år under ett år med normal solinstrålning. I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns en skördetabell för olika solcellsteknologier.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för verkningsgrad var 13,8% för installationer gjorda med investeringsstöd från 1 juli 2009. Modulverkningsgraden har stigit med åren. Vid årsskiftet 2017- 2018 var 16-17% en normal modulverkningsgrad. I början av 2018 var den högsta verkningsgraden för kommersiella moduler med kiselsolceller 22,2% (SunPower).

 

Hur länge håller solceller?

Se inlägget ”Garantier för solcellssystem”.

Modultillverkarna ger vanligen en effektgaranti på minst 80% av märkeffekten efter 25 år, vilket torde var tämligen unikt för en elprodukt. Övning: Fundera på hur många 25 år gamla användbara elprodukter du har i ditt hem (TV, radio, telefoner, datorer, glödlampor, spis, kylskåp, frys, köksutrustning, värmepump, miniräknare, …). Ni som inte är tillräckligt gamla kan fråga era föräldrar, :-), och fundera även på vilka förväntningar du har på dessa produkters livslängd.

När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 30 års livslängd på solcellsmodulerna och lägga till en årlig driftkostnad för att täcka ett byte av växelriktare under livslängden. Se mallar för beräkning av produktionskostnad och livslängd i projektet “Investeringskalkyl för solceller“, vid Mälardalens högskola.

 

Vad kostar solceller i Sverige?

Se inlägget “Vad kostar solceller – Uppdatering 2017-10-19“.

I det förenklade svaret skrev jag 15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus. Generellt sett minskar priset per kW med ökande storlek på anläggningen. För ej nätanslutna anläggningar tillkommer batterierna vilket höjer priset.

Priserna gäller för kompletta paket inklusive moms, installation och idriftsättning för en standardinstallation. Observera att detaljvillkoren vad som ingår i paketen kan variera mellan paketen, det gäller exempelvis fraktkostnaden.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för installerad effekt var 4,2 kW räknat från 1 juli 2009 för de som installerat under föregående period för investeringsstöd. Se även inlägget ”Ska man fylla taket med solceller?”.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Den lila linjen 2016 IEA-rapport anger ett medelpris för ca 5 kW 2016 enligt “National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016” . Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Var köper man ett solcellsystem i Sverige?

Se under Leverantörer. Där finns en lista med många leverantörer av nyckelfärdiga solcellspaket och ytterligare företag som säljer moduler och andra komponenter.

Produktionskostnad för solel i Sverige uppdaterad

Jag har nu uppdaterat artikeln om Produktionskostnad för solel i Sverige. Från 1 februari 2013 sänktes investeringsstödet till solcellsanläggningar från max 45% till max 35%. Jag har även uppdaterat data i texten och uppdaterat alla diagram. Nu finns i diagrammen även investeringskostnad 10 000 kr/kW som ett möjligt värde för den som själv importerar modulerna och gör arbetet själv, enligt önskemål från en läsare.

PS. Idag fick vi tillbaka telefonen och nu har vi ADSL igen, skönt…