Soppatorsk på telefonledningen

Idag slutade den fasta telefonen att fungera och därmed ADSL-abonnemanget. Likadant för en av grannarna, men för fem andra grannar fungerade telefonen. Mystiskt. Men det var något liknande för ett par år sedan, det hade då kommit in en fukt i någon slags kopplingsbox någon kilometer bort.

Det gjorde att solcellsanläggningens webbox inte kunde ladda upp värden till Sunny Portal. Hade lite problem att komma åt webboxen via hemnätverket också. Månadssammanställning får därför vänta. Men det bör i alla fall ha blivit nytt januarirekord att döma av avläsningen på elmätaren för solcellsanläggningen!

Försökte felanmäla telefonen. En parodi… Efter 18.00 fanns ingen manuell bemanning hos Telia så jag blev nedkopplad från Telias felanmälan efter att först ha gått igenom ett antal frågor. Hänvisades till felanmälan via Internet, vilket inte är så lätt utan fungerande Internetanslutning. Ringde Maria som satt kvar på Mälardalens Högskola och bad henne göra felanmälan, men då visade det sig att den tjänsten var ur funktion.

När jag själv försökte genom att köra Internetdelning från telefonen fungerade inte fönsterhanteringen i Windows Explorer för felanmälan. Det blev ett smalt fönster som det inte gick att göra något med. Fick köra igång Firefox. Men fyra timmar efter Marias försök var det fortfarande ”Funktionen ligger för tillfället nere. Vi beklagar detta, och arbetar för att så snabbt som möjligt få det att fungera. Du är under tiden välkommen att kontakt vår kundtjänst” (den som för felanmälan hade öppet 08.00-18.00) på Telias webbsida för felanmälan. Samma fel fredag morgon 05:30…

Kan man felanmäla felanmälningsfunktionen?? Via djungeltrumma?

Solinstrålning under 2012 högre än under normalår i söder

På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m2) för 14 orter i Sverige. Under 2012 var det högre solinstrålning än normalt söder om Mälardalen medan den var lägre norr om Mälardalen.

I Stockholm var solstrålningen 958 kWh/m2 och i Lund 1013 kWh/m2 under 2012. Solstrålningen i Stockholm och Lund var 0,8% lägre respektive 5,5% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Bäst var Visby med 1082 kWh/m2, 2% över normalvärdet. Växjö var med 7% högst över det normala och Österund med 9% lägst under det normala.

Tittar man på enskilda månader och bortser från de solfattiga vintermånaderna november-februari var det som mest 9% (maj) högre än och som minst 18% (juni) under normalvärdet i Stockholm för åren 1961-1990. I Lund var mars 25% över och juni 7% under normalvärdet.

Under ett normalår svarar första halvåret för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund. Under 2012 blev det 56,6% i Stockholm och 56,5% i Lund under första halvåret.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under 2012 hade Stockholm 1784 solskenstimmar mot normalvärdet 1821 solskenstimmar för åren 1961-1990, vilket var 2% mindre än normalt.

Global solinstrålning under 2012 för SMHI:s alla mätstationer.

Global solinstrålning under 2012 för SMHI:s alla mätstationer.

Global solinstrålning, avvikelse under 2012 mot normalvärde 1961-1990 för SMHI:s mätstationer (vissa nyare saknar normalvärden).

Global solinstrålning, avvikelse under 2012 mot normalvärde 1961-1990 för SMHI:s mätstationer (vissa nyare saknar normalvärden).

Jämförelse global solstrålning Stockholm-Lund per månad under 2012.

Jämförelse global solstrålning Stockholm-Lund per månad under 2012.

Rekordlåga 7 kWh solel under december

Det blev 6,81 kWh (2,03 kWh/kW) solel under december. Det är den lägsta månadsmontering vi haft för våra solceller sedan starten den 28 oktober 2010. I december ifjol blev det 34,65 kWh och december 2010 gav 18,86 kWh. Den låga solelproduktionen under december berodde på att det var lång tid med snötäckning och att det var övervägande mulet väder under december. Under 13 dygn producerade vi ingen solel över huvud taget!

Gjorde snöröjning vid följande tillfällen: 8/12 (åtta moduler av 14), 9/12 (resterande moduler), 11/12 (hälften av modulerna), 13/12 (alla moduler), 15/2 (alla moduler) och 26/12 (alla moduler i samband med töväder). Som jag nämnt tidigare finns ingen ekonomi i snöröjning.

På ABB Corporate Research i Västerås finns en 3 kW solcellsanläggning som aldrig snöröjs. Dess produktion blev 2,8 kWh under december.  Lutningen är 40 grader för ABB:s system, vilken är en högre lutning än våra 27 grader. Om man kan välja lutning fritt skulle en högre lutning vara att föredra för att minska snötäckningstiden. Enligt PVGIS är 41 grader optimal lutning för maximera årsproduktionen i Västerås, men då tas ingen hänsyn till snötäckning. Man skulle teoretisk förlora bara 0,8% av årsproduktionen vid exempelvis 50 graders lutning enligt PVGIS och det är möjligt att det skulle kunna kompenseras av en kortare snötäckningstid. En liten nackdel är den metallram som finns på modulerna och som är något upphöjd i förhållande till glasytan, denna ram hindrar något snön att glida av självmant.

En solcelssanläggning på 4,83 kW med 70 graders lutning på taket av Mälardalens Högskola producerade 42,5 kWh (8,8 kWh/kW) under december.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn och timme under 2012 dels en jämförelse mellan december 2011 och 2012. Max under ett dygn 2012 var 3,19 kWh vilket var lägre än fjolårets december med 4,58 kWh under bästa dygnet. Bästa timme i år gav 1,2 kWh vilket är bättre än fjolårets bästa decembertimme då det blev 1,33 kWh. Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under december 2012.

Solelproduktion per dygn under december 2012.

Solelproduktion per timme under december 2012.

Solelproduktion per timme under december 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under december 2011 och december 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under december 2011 och december 2012.

Ny europeisk rankning av processen för installation av solcellsanläggningar

I ett pressmeddelande från Svensk Solenergi idag meddelas att

”Det europeiska konsortiet PV GRID har nu släppt sin databas med detaljerade uppgifter om projektutveckling i 16 länder efter en omfattande uppdatering. Databasen rankar nu varje land beroende på hur “smart” den process som projektutvecklare (privatpersoner, kommuner, företag) måste igenom för att en solcellsanläggning ska kunna mata in solel på elnätet.

Resultaten från projektet kommer också att presenteras någon gång under perioden maj-juli 2013 i varje deltagande land i form av nationella forum.

De svenska resultaten är baserade på intervjuer av fem svenska installationsföretag, enligt en strikt mall som användes i alla deltagande länder. Intervjuerna är utförda av Bengt Stridh, ABB Corporate Research, på uppdrag av Svensk Solenergi. Intervjuerna gjordes under oktober-november 2012, innan innehållet i den nya förordningen för investeringsstöd till solceller var känt.

Det enda land som fått röd färg på översiktskartan för den totala processtiden är Sverige. De långa processtiderna för installation av solcellsanläggningar som framkommit i undersökningen beror på de långa väntetiderna för besked om investeringsstöd. Det finns en lång kö av sökanden eftersom det sökta beloppet överstiger den tillgängliga årliga budgeten. Om man gör en ansökan om investeringsstöd idag får man räkna med att det tar 1-2 år innan positivt besked kan ges om investeringsstöd. Tiderna kan variera från län till län, så det gäller att ha tur att bo i ”rätt” län…

Solig dag gav 1 438 Watt i toppeffekt

Den 14 januari ifjol gav solcellerna 5,05 kWh. Det blev nästan en repris idag, som gav 4,64 kWh. Dagens högsta AC-effekt blev 1 438 Watt, mätt som genomsnittsvärde under en fem minuter lång period kl. 12:00-12:05. DC-effekten inmatad från solcellerna till växelriktaren var 1 489 W under samma period. Växelriktarens verkningsgrad blev därmed 1 438/1 489 = 96,6% under denna period.

Solcellerna var helt täckta av ett par cm lös snö på morgonen, men när jag såg hur klart det var kunde jag inte låta bli att sopa av dem. Gjorde det mellan 09:35 och 09:50, tappade väl därför något lite energiproduktion i början av morgonen.

Under snön var det lite genomskinlig is på modulerna och i nederkant på två av modulerna med inslag av fastfrusen snö. Med hjälp av dagens strålande sol töade isen bort från modulerna. Trots 4-5 minusgrader hela dagen höll sig modultemperaturen på 3-4 plusgrader.

Undrans om vi klarade oss från att köpa el mitt på dagen? Det får vi se när vi senare får timdata från Vattenfall. Eftersom solen även gav husets värme en skjuts uppåt behövde inte golvvärmen gå in mitt på dagen och därmed borde elpatronen i ackumulatortanken varit vilande. Vi var ute och åkte långfärdsskridskor så effektbehovet borde ha varit klart lägre än solcellernas effekt, under förutsättning att elpatronen höll sig lugn.

Solcellernas effekt under en solig dag. Medelvärde under 5-minutersperioder. 13 januari 2013.

Solcellernas effekt under en solig dag. Medelvärde under 5-minutersperioder. 13 januari 2013.

Ny förordning om statligt stöd till solceller släppt

Nu finns den uppdaterade Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller att läsa på riksdagens webb. Nyheterna träder i kraft 1 februari 2013.

Nyheterna för solcellssystem är

• Stödet sänks till högst 35% (från 45%).

• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 46 250 kr/kW, inklusive moms (tidigare 50 000 kr/kW).

• Högst 1,2 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 1,5 miljoner).

• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.

Jag tycker att stödet hade kunnat sänkas till åtminstone 30%, då hade stödet räckt till flera och man hade ökat marknaden från 164 miljoner för 2013 till 192 miljoner antaget att 57,5 miljoner av budgeten på 60 miljoner delas ut i stöd under 2013.

De stödberättigade kostnaderna hade kunnat sättas lägre, förstår inte varför man gjorde en sådan futtig sänkning. En sådan generös gräns kan bidra till att hålla prisnivåerna onödigt höga och kan locka oseriösa till fusk. Å andra sidan kan man undra om den som tar 46 250 kr/kW får några solcellsanläggningar sålda? En enkel standardanläggning kan utan ansträngning köpas för ungefär halva det priset.

En viktig fråga är om man tänkt sig att villkoren ska vara oförändrade under hela stödperioden. Om det är så man tänkt skulle både procentsatsen och de stödberättigade kostnader bli omotiverat höga i slutet av stödperioden.

En annan fråga är när de som ansöker om stöd nu får något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden. Om de står kvar vid sina ansökningar kan man därför inte räkna med att få stöd under 2013 om man söker nu och kanske inte ens under 2014, beroende på i vilket län man råkar bo.

Det gamla syftet ”att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 gigawattimmar under stödperioden.” är en relikt som står kvar oförändrad i förordningen sedan 2009. Det är idag en alltför låg siffra. Med de förändringar som gjorts i förordningen och med de installationer som kommer att göras utan investeringsstöd kommer man utan vidare att nå det dubbla under 2013.

Vi får dock, trots synpunkterna ovan, komma ihåg att det viktigaste för framtiden är att vi får ett bra arrangemang för nettodebitering eller motsvarande. Regeringens utredning om nettodebitering ska vara klar senast i juni i år. Det blir intressant att se vad den kommer fram till.

Sveriges största solcellsanläggning 442 kW – hur länge?

Vi kunde nyligen läsa i Ystads Allehanda och DN att den största solcellsanläggningen i Sverige tagits i drift utanför Simrishamn. Det står i en artikel att det är 1804 moduler och i den andra att modulerna är på 245 W styck så det blir 442 kW installerad i effekt om uppgifterna i artiklarna stämmer. Klart störst i Sverige. Med den angivna kostnaden på 8,5 miljoner kronor enligt Ystads Allehanda blir det 19 232 kr/kW. Det framgick inte om den angivna kostnaden var med eller utan moms.

Det finns även ett inslag i SVT. Där anges att man räknar med att producera 350 000 kWh/år, vilket skulle motsvara 792 kWh/kW och år. Detta är en alltför låg uppskattning. I Ystads Alllehanda anges dock 440 000 kWh/år vilket motsvarar 995 kWh/kW, vilket är mera korrekt för en anläggning som är optimalt orienterad och utan skuggning. Detta stycke revideras 10/1 eftersom jag missat angivelsen i Ystads Allehanda.

Det höga investeringsstödet på 3,35 miljoner kronor beror på att man delat upp anläggningen på mer än en fastighet. I nuvarande förordning för investeringsstöd till solceller, som började gälla 1 november 2011, är stödet maximerat till 1,5 miljoner kronor per fastighet om solcellssystemet byggs på mark och i den föregående förordningen var det max 2 miljoner kronor per fastighet. Vad det blir i den förordning som börjar gälla från 1 februari i år återstår att se.

Vi får väl se hur länge anläggningen utanför Simrishamn får vara störst i Sverige. Det finns planer på betydligt större anläggningar i Sverige. Följande info finns på hemsidan för Kraftpojkarna:

”Kraftpojkarna avser att bygga Sveriges första megawattpark längs E18 mellan Västerås och Enköping.

Parken beräknas att tas i drift under senare hälften av 2013. Förhandlingar sker nu med trafikverket, länsstyrelsen och berörda myndigheter för bygglovsförfarandet.”

Ny förordning om investeringsstöd till solceller låter vänta på sig

Det är segt nu…

Den 20 december gjorde Näringsdepartementet en pressrelease med rubriken “Klart med villkoren för investeringsstödet till solceller”. Klart och klart… De enda av de nya villkoren som angavs i pressreleasen var att investeringsstödet till solceller sänks till 35%, från nuvarande 45%, från och med 1 februari 2013.

Den nya förordningen är inte offentliggjord ännu och därmed vet vi inget om takbeloppet för de stödberättigade kostnaderna och maxbeloppet per anläggning. Vi vet inte heller om man tänker sig att ha samma villkor under hela perioden 2013-2016 eller om man tänker sig en succesiv nedtrappning. Det sistnämnda vore det rimliga, det är så man gör i exempelvis Tyskland med sina inmatningstarifferna. Vad Näringsdepartementet tycker återstår att se.

Undrans varför förordningen inte släpptes direkt efter pressreleasen om det nu var “klart” med villkoren?