Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Värde solel – 2. Elhandelspris

Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el. Priset för köpt el för ett hushåll består av en rörlig del och en fast del. Den egenproducerade solel som används direkt i huset och ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset för den köpta elen, där elhandelspriset är en del av detta pris.

Elhandelspriset kan variera beroende på avtal, elhandelsbolag, prisområde och hur mycket el man använder. Det är fritt fram att välja vilka elhandelsbolag man vill och det finns ca 120 stycken att välja på. Det är därför omöjligt att kortfattat ge en heltäckande bild av elhandelsprisets variation.

Det finns flera olika webbtjänster som ger elpriser. En sådan är Energimarknads-inspektionens Elpriskollen. Med hjälp av postnummer, elanvändning per år, typ av avtal (fast 1 år, rörligt löpande eller rörligt 1 år) och val av typ av faktura kunde jag snabbt få fram olika prisalternativ. Det skilde bara 7 öre/kWh mellan de nästan 90 företag som visades när jag valde rörligt löpande för vårt postnummerområde. I detta pris ingår inte bara elhandelspriset utan även energiskatt och elcertifikatavgift. Det var otydligt om eventuella fasta avgifter var medräknade. Under frågor och svar om jämförelsepris står ”Om avtalet har en årsavgift visas den här.” Menar man då att avgiften är inräknad i jämförelsepriset eller menar man att om det finns en fast årsavgift så visas avgiftens storlek?

Hos Kundkraft kan man som medlem delta i en omvänd auktion, där det elhandelsbolag som lämnat det lägsta priset vinner auktionen och får elavtal till deltagarna i auktionen. I avtalsvillkoren ingår att ”Elleverantören äger inte rätt att ta ut avgift för års-, uppläggnings-, eller faktureringsavgifter.” Man slipper alltså de fasta avgifterna. Vi använde Kundkraft i vårt förra hus och det fungerade bra tycker jag. Vi fick avtal med ett nytt elhandelsbolag vid varje auktion, men det var aldrig några problem med bytena av bolag.

Sedan den 1 oktober i år har man som kund möjlighet att välja timdebitering. Elhandelspriset följer då priset på Nord Pool spotmarknad. Till spotpriset tillkommer ett påslag som elhandelsbolaget gör. Exempelvis gör Vattenfall ett påslag på 2,5 öre/kWh, inklusive moms. Hos Fortum är påslaget 2,13 öre/kWh  om använder mer än 10 000 kWh/år, annars 3,63 öre/kWh. E.ON har ett påslag på 4,38 öre/kWh. När man har timdebitering betalar man energiskatt, elcertifikatavgift, nätavgifter, fasta avgifter och moms som vanligt, dessa poster påverkas inte av Nord Pool spotpris.

När det gäller Nord Pool spotpris är det värt att notera att det högsta timpriset under ett dygn vanligen inträffar ungefär mitt på dagen sommartid, när solcellerna producerar som bäst. Under maj-augusti i år (då Stockholmstrakten under ett normalår får 64% av solinstrålningen) var maxpriset mellan kl. 10 och kl. 14 för 64% av dagarna. Minpriset inträffade aldrig mellan dessa klockslag under denna period. Se diagrammen nedan. Det finns anledning att i framtiden återkomma till variationerna av Nord Pool spotpris lite mera i detalj.

I diagram här nedan visas Nord Pool spotpris timme under en slumpmässigt vald vecka i sommar. Det blev 11-17 juni och där ser man tydligt att spotpriset under vardagar är högst dagtid, vilket passar bra för solelproduktionen och de som får ersättning för överskottsel som matas in till nätet enligt Nord Pool spotpris. Under helgen (16-17 juni) fanns inte denna tydliga prisprofil.

Tidigare inlägg i serien

Värde solel – 1. Fem delar

Timme med maxpris på Nordpool 20120101-20121129. Kl 0-1 är timme 1 o.s.v.

Timme med maxpris på Nordpool 20120101-20121129. Kl 0-1 är timme 1 o.s.v.

Timme med minpris på Nordpool 20120101-20121129. Kl 0-1 är timme 1 o.s.v.

Timme med minpris på Nordpool 20120101-20121129. Kl 0-1 är timme 1 o.s.v.

Nord Pool spotpris per timme 20120611-20120617.

Nord Pool spotpris per timme 20120611-20120617.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Den ultimata julklappen!?

Folks, julen närmar sig. Du letar desperat efter något som dina kära inte har sedan tidigare. Detta är definitivt den ultimata julklappen i sådana lägen.

Granngården har en fröautomat ”Ånnsjön” med solceller!! Är man medlem hos Granngården får man denna vecka 100 kr i rabatt på det normalpriset, som är 379 kr.

När det blir mörkt är tanken att fröautomaten ska ge stämningsbelysning.

Huum… Vi har visserligen redan fem fröautomater för solrosfrö, hampafrö, jordnötter och talg utanför vår matplats. Men denna fröautomat är helt enkelt oemotståndlig. Jag hänger på låset på Granngården i morgon och Maria kommer att få sig en överraskning i jul. Hehe…

Fröautomat Ånnsjön med solceller. Källa: Granngården.

Fröautomat Ånnsjön med solceller. Källa: Granngården.

Värde solel – 1. Fem delar

Att bedöma värdet av den solel man producerar är långt ifrån trivialt, som den kommande serien inlägg kommer att visa. Jag delar upp det på flera inlägg, eftersom det skulle bli alltför långt att skriva allt i ett inlägg. Jag samlar det hela under meny Värde solel, som kommer att uppdateras vartefter nya inlägg görs.

Det ekonomiska värdet av den solel man producerar kan bestå av fem delar:

  1. Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el.
  2. Lagstadgad ersättning från nätbolaget för ”nätnytta” av överskott av solel som matas in till nätet.
  3. Ersättning för såld överskott av solel som matas in till nätet.
  4. Ersättning för elcertifikat.
  5. Ersättning för ursprungsgarantier.

Producerar man inget överskott som matas in till nätet är det endast punkt 1, 4 och 5 som gäller.

1. SOLEL SOM ERSÄTTER KÖPT EL

Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el. Priset för köpt el för ett hushåll består av en rörlig del och en fast del. Den egenproducerade solel som används direkt i huset och ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset för den köpta elen.

Rörlig del

Den rörliga delen av elpriset debiteras per kWh, eller i enstaka fall per kW, och består av

  • Elhandelspris. Bestäms av elhandelsbolaget. Man kan fritt välja elhandelsbolag. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige enligt Energimarknadsinspektionens hemsida.
  • Elcertifikatavgift. Bestäms av elhandelsbolaget och är numera oftast inbakat i elhandelspriset, men i vårt fall specificeras denna avgift separat så vi kan se hur stor denna avgift är.
  • Energiskatt. Enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi, Kapitel 11. Bestäms av regeringen. Debiteras av elhandelsbolaget.
  • Elöverföringsavgift. Bestäms av nätbolaget som har monopol, man kan inte välja nätbolag. Energimarknadsinspektionen är en tillsynsmyndighet som på uppdrag av regeringen granskar om nätavgifterna är skäliga och beslutar om intäktsramar för nätföretagen. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige enligt Energimarknadsinspektionens hemsida.
  • Moms, på alla ovanstående poster. Man betalar alltså även moms på energiskatten.

Fast del

En fast abonnemangsavgift per år betalas till nätbolaget och oftast även till elhandelsbolaget. Denna avgift påverkas inte av hur mycket el man använder under året.

I kommande inlägg börjar granskningen av de olika rörliga delarna.

Skrynkellav (vänster) och svampen kantöra på död klibbalgren. Dyudden 24 november 2012.

Skrynkellav (vänster) och svampen kantöra på död klibbalgren. Dyudden 24 november 2012.

Vad kostar solceller i Tyskland?

Här är en uppföljare till inläggen Statistik över solcellsinstallationer i Sverige – 3. Pris och Vad kostar solceller i Danmark?

I Tyskland finns bra statistik för priser på solcellsanläggningar från den tyska branschorganisationen Bundesverband Solarwirtschaft (BSW Solar). I den senaste rapporten har de ändrat systemstorleken till max 10 kW istället för tidigare max 100 kW. Priserna avser nyckelfärdiga anläggningar.

I genomsnitt 1 751 Euro/kW, exklusive moms, kostade ett komplett solcellsystem på 10 kW i Tyskland i början av fjärde kvartalet 2012. Med en kurs på 8,62 kr/Euro (Dagens Industri idag) blir det 15 094 kr/kW exklusive moms och 17 961 kr/kW inklusive tysk moms på 19%. Priserna har minskat med 20% under senaste året och 38% under de två senaste åren i Tyskland! Man kan inte annat än fascineras över att den snabba prisutvecklingen fortsätter. Nedanstående diagram visar prisutvecklingen i Tyskland sedan 2006, inklusive moms och med en växlingskurs på 8,62 kr/Euro.

Vad det innebär i produktionskostnad per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser är produktionskostnaden per kWh för solel i Tyskland, utan något stöd!, långt under priset för köpt el för en vanlig elkonsument i Tyskland. Konsumenternas elpris i Tyskland var 0,253 Euro/kWh (2,18 kr/kWh vid kurs på 8,62 kr/Euro) under 2011. Se även inlägg från 7 juni där rapport från Fraunhofer ISE också konstaterat att produktionskostnaden för solel är billigare än köpel för en konsument i Tyskland.

Detta betyder att inmatningstarifferna snart har spelat ut sin roll i Tyskland. Det blir lönsamt att installera solceller även utan stöd för en elkonsument. Men det återstår att finna en lämplig lösning på hur ersättning för överskottselen ska regleras. En fråga som diskuteras i Europa är vad som ska ta vid efter inmatningstarifferna.

Sverige ligger långt efter Tyskland när det gäller utnyttjande av solceller. I Tyskland hade man till och med augusti installerat 1,22 miljoner solcellsanläggningar med en total effekt på 30,05 GW. I Sverige är det ungefär ett tusental nätanslutna solcellsanläggningar och räknar vi även med de ej nätanslutna solcellsanläggningarna har vi sammanlagd effekt på ca 20 MW i Sverige. Räknat per innevånare har Tyskland 365 W installerat och Sverige 2 W.

Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den himmelsvida skillnaden mellan hur många solcellsystem som installerats i Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme)…

Prisutveckling för nyckelfärdiga 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Vad kostar solceller i Danmark?

Med tanke på förra bloggen den 13 november om de priser som betalats för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd här i Sverige kan det vara intressant att jämföra med priser i andra länder. Här är en jämförelse med vår granne Danmark.

Enligt ett ”Faktaark” från Energistyrelsen i Danmark 6 november 2012 var medelpriset 18 000 kr/kW i september 2012. Med en kurs på 1,16 SEK/DKK blir det 20 880 kr/kW. Det framgår tyvärr inte om priset är med eller utan moms, jag antar här att det är med moms.  Är man kund hos Vattenfall kan man köpa ett nyckelfärdigt paket på 2,94 kW för 21 429 kr/kW. Är man inte kund hos Vattenfall kostar paketet 23 810 kr/kW. Vi är alltså egentligen inte så långt efter Danmark, även om statistiken för de utbetalde investeringsstöden i Sverige visade att genomsnittspriset var nästan 12 000 kr/kW högre än i Danmark.

I början av 2012 hade Danmark ca 10 MW fördelat på 3 000 solcellsanläggningar. I Sverige hade vi vid årsskiftet 15,8 MW installerat, varav knappt 10 MW nätanslutet. För knappt ett år sedan var det alltså ungefär dött lopp mellan Sverige och Danmark om man jämför nätanslutna solcellsanläggningar. Fram till 6 november 2012 hade man registrerat ca 40 000 anläggningar i Danmark med en total effekt på ca 185 MW. Wow, vilken utveckling!!

Här i Sverige tuffar vi väl på med kanske något högre takt än ifjol men Danmark har dragit ifrån oss med hästlängder. Danmark håller på att se över sitt stödsystem så vi får väl se hur det utvecklar sig under 2013. Danmark har EU:s högsta elpris för konsumenter så även utan stöd blir produktionskostnaden för solel lägre än för hushållens pris för köpt el.

I kommande inlägg blir det en jämförelse med Tyskland, världsmästare i installerad solcellseffekt…

Registrerad solcellseffekt i Danmark. Källa: Energistyrelsen i Danmark. J.nr. 3401/1001-4896. 6 november 2012.

Registrerad solcellseffekt i Danmark. Källa: Energistyrelsen i Danmark. J.nr. 3401/1001-4896. 6 november 2012.

 

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 3. Pris

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. Tidigare inlägg:

1. Effekt.

2. Modulverkningsgrad.

Denna gång är de 17 hybridanläggningar (el+värme) som hade fått stödet utbetalt utsorterade. Det blir därför 565 rena solcellsanläggningar. Medianpriset blev 49 692 kr/kW för solcellsanläggningarna.

Två anläggningar anger ett pris på under 10 000 kr/kW, men det beror på felaktigt angivna värden. I det ena fallet har man angivet en installerad effekt på 200 kW, som med ledning av modulyta och pris borde vara ca 10 kW. I det andra fallet har man angivet samma yta som installerad effekt.

Den dyraste anläggningen på 420 W och en yta på 3,95 m2 i Västervik, Kalmar län, fick man betala 78 776 kr för vilket gör 187 562 kr/kW. Priset fördelade sig på 28 325 för modulerna, 27 251 kr för övrigt material, 17 500 kr för övrigt arbete och 5 700 kr för projektering. Den nästa dyraste var på 0,4 kW och 4 m2 i Göteborg, som med ett pris på 71 344 kr slutade på 178 360 kr/kW. Undrans hur de kunde bli så makalöst dyra?

Om man tittar på prisutvecklingen enligt diagrammet nedan ser man hur dramatisk prisutvecklingen har varit. Från ett medelpris på drygt 80 000 kr/kW i slutet av 2009 har medelpriset sjunkit till ca 31 750 kr/kW (rev 2013-02-17 från tidigare angivna 32 500 kr, enligt trendlinje i diagrammet) i början av oktober 2012. Man ser också att det finns ett 30-tal anläggningar med ett pris under 20 000 kr/kW. Det kan därför löna sig att fråga mer än en tilltänkt leverantör.

Jämför vad du får

Tittar man på listan av systemleverantörer finns nu ett 40-tal svenska företag som levererar färdiga system. När man jämför priser bör man ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

  • Är transportkostnad medräknad.
  • Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
  • Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
  • Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
  • Vilka garantier ingår.
  • Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel och kan behövas vid eventuella garantifrågor). I Elforsk rapport 11:79 ”Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsanläggningar” författad av Johan Paradis Ärlebäck finns en del saker att tänka på vid besiktning av en färdig anläggning.
  • Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
  • Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.
  • Hur lång tid tar innan installationen är färdig. Speciellt viktigt om man fått investeringsstöd och måste vara klar 31 december i år.

Slutsats

Enligt nuvarande förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller  får de stödberättigade kostnaderna uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms.

I den nya förordningen som är på gång inför 2013 kan det vara lämpligt att sänka denna nivå, exempelvis till 30 000 kr/kW inklusive moms, med tanke på den prisutveckling som varit.

Även dagens procentsats på maximalt 45% i investeringsstöd bör sänkas rejält. Jag tycker även att maxbeloppet på 1,5 miljoner kronor i stöd per system bör sänkas. Ett stort system blockerar stödet för många små system.

Det finns ca 200 miljoner sökt som står i kö för investeringsstöd. Skulle man behålla villkoren i nuvarande förordning skulle därmed nästan hela det budgeterade beloppet på 210 miljoner för 2013-2016 redan vara intecknat. Med lägre procentsats, lägre takpris och lägre maxbelopp per system räcker stödpengarna till flera solcellsanläggningar. Vi vill se solceller på varje hus i framtiden!

Angivet pris solcellssystem (kr/kW)

Angivet pris hybridsystem (kr/kW)

Max

187 562

214 022

Min

1 700 (fel)

47 499

Medel

51 655

101 574

Median

49 692

93 827

Antal anläggningar

565 stycken

17 stycken

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Är det lönt att beräkna lönsamhet för solel i Sverige?

Reviderade inlägget något den 10 november.

Idag publicerade Ny Teknik artikeln ”Så lönsam är solelen”. Tre personer hade ombetts räkna på detta. David Larsson, Direct Energy, hade gjort en bra beräkning tycker jag. När det gäller de övrigas beräkning av avkastning på kapital saknar jag vilka antaganden de har gjort om kapitalkostnaderna. Som de har räknat har de medvetet eller omedvetet antigit en kalkylränta på 0%.

Jag antog en kalkylränta på 5% i mina beräkningar, vilket å andra sidan är väl högt för en privatperson om man tänker på vad realräntan skulle bli för ett lån. Med 5% kalkylränta blir kapitalkostnaden 2 750 kr per år i Fortums exempel, vilket skulle ge en negativ avkastning (förlust) med den antagna intäkten på 2 500 kr per år. I Björn Karlssons fall skulle kapitalkostnaden bli 1 650 kr per år, vilket är mindre än den antagna intäkten på 3 000 kr per år, vilket med andra ord säger att investeringen skulle gå med vinst. Dock saknas i dessa exempel hänsyn tagen till kostnader för drift och underhåll, effekten av degradering av solcellsmodulerna och möjligheten till intäkter från elcertifikat.

När det gäller solcellsanläggningar på småhus är en svårighet hur man värderar den producerade solelen och här har de tre personerna i Ny Tekniska artikel resonerat olika. Den solel som används direkt i huset får samma värde som den köpta elen. MEN, när det gäller värdet för överskottselen finns det idag stora variationer. De stora bolagen betalar Nord Pool spotpris med eller utan ett avdrag (typiskt 4 öre/kWh). Nettodebitering är olaglig enligt Skatteverket. Vissa elbolag har trots det startat med nettodebitering, men det är idag relativt få solelproducenter som har sådana avtal. Björn och David har antagit att all den producerade elen kan nettodebiteras och därmed får samma värde som den köpta elen. David har dessutom nämnt en ersättning nätbolaget ger för ”nätnytta”, men den ersättningen får man bara för överskottselen. Per har räknat med att 20% av den producerade elen blir överskott som matas in på nätet, men har glömt att ta med nätbolagets ersättning för nätnytta. Hur stor andel som matas in på nätet kan varierar mycket beroende på storlek på anläggning och typ av hus. Vi har med vår 3,36 kW solcellsanläggning under 2011-2012 matat in 52-53% av vår solelproduktion till nätet. Vi har även solfångare så våra värden för inmatning borde vara representativa för hus med fjärrvärme.

Alla de olikheter som finns i de tre personers räknesätt tycker jag visar hur omogen solcellsmarknaden är i Sverige. Det finns tyvärr inget gemensamt synsätt på hur man ska räkna på ekonomin och det är lätt att förstå att personer som inte är insatta i dessa frågeställningar kan bli smått förvirrade av de vitt skilda resultat som presenteras i olika sammanhang. .

En vedertagen metod att professionellt räkna på produktionskostnaden för el är ”Levelised Cost of Electricity” (LCOE), där de totala kostnaderna för kapital, drift och underhåll samt bränslekostnad (0 för solel) fördelas per producerad kWh under anläggningens livslängd. När man tittar på energiproduktion ska för solel hänsyn tas till degradering av solcellsmodulerna med tiden.

När man beräknar produktionskostnaden finns många olika antaganden som kan göras. I Ny Tekniks artikel är bara tre set representerade, som trots det ger vitt skilda resultat. En lämpligare metod att redovisa produktionskostnaden tycker jag är diagram med exempelvis parametrarna kalkylränta och investeringskostnad, där man kan representera hundratals set av dessa två parametrar och där läsaren själv kan välja relevanta parameterset.

En viktig sak att komma ihåg är att den produktionskostnad som beräknas med LCOE-metoden är ett fast pris under anläggnings livslängd, låt säga 30 år. När man ska räkna på lönsamheten i en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset under hela livslängden. Det kan ingen göra med någon precision under en 30 år lång period. Även här borde man därför göra ett diagram med olika antaganden om utvecklingen av det rörliga elpriset. Vid tillfälle får jag göra det.

Mitt sätt att beräkna produktionskostnaden finns under fliken ”Kostnad solel”. Senast uppdateringen gjordes i februari i år, så det kan behövas en finputsning. Skulle exempelvis vilja uppgradera det antagna elcertifikatpriset, men det hinner jag inte göra i kväll. Uppdateringar gjordes 8, 10 och 11 november, så nu är den sida mera “up to date” och jag tror den ger en god bild över vilka saker man bör ta hänsyn till när man ska beräkna produktionskostnaden för solel.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. I förrgår var inlägget 1. Effekt.

En fråga som ofta återkommer är hur stor yta en solcellsanläggning behöver. Förutom den installerade effekten beror ytan också på solcellsmodulernas verkningsgrad. Med mera effektivare moduler blir ytan mindre för en given effekt. Har man ont om plats ska man därför satsa på hög modulverkningsgrad, om man vill få ut så mycket energi som möjligt, men man får räkna med att modulpriset ökar en del med ökad verkningsgrad. Om verkningsgraden är exempelvis 15% blir modulytan 1/0,15 = 6,7 m2/kW. Våra Sanyo Hit moduler har 17,3% verkningsgrad vilket ger modulytan 5,8 m2/kW.

I Energimyndighetens insamlade statistik anges installerad effekt och modulyta. I diagrammen nedan visas angivet antal kvadratmeter (m2) per installerad kW och även ett beräknat värde för angiven modulverkningsgrad. Värdet m2/kW beror på modulverkningsgraden enligt exempeln ovan. Alla värden under 5 m2/kW är säkert felaktiga, eftersom det skulle betyda att man har en modulverkningsgrad högre än 20% och några sådana tror jag inte är installerade i Sverige. De bästa kommersiella icke-koncentrerande modulerna är från Sun Power och de har 20,4% verkningsgrad. Utvecklingen går framåt och under 2013 förväntas Sun Power lansera kiselbaserade moduler med 21,2% verkningsgrad enligt ett föredrag på konferensen PVSEC i Frankfurt i september.

En snabb koll visar att 12 av de lägsta värden för m2/kW sannolikt är felaktiga, där man troligen angett installerad effekt korrekt (priset per kW verkar OK) men att modulytan angivits felaktigt. När det gäller de höga värden för m2/kW kan man även där undra om de stämmer. 19,6 m2/kW skulle betyda bara 5,1% modulverkningsgrad. Troligen har man angett total tak- eller markyta för installationen istället för modulyta för detta system på 71,5 kW som installerats på platt tak eller på mark.

Nästa inlägg i statistikserien blir pris. En riktig rysare…

Yta per installerad effekt   (m2/kW)
Max 19,6 (fel?)
Min 0,37 (fel)
Medel 7,6 (motsvarar 13,2% modulverkningsgrad)
Median 7,2 (motsvarar 13,8% modulverkningsgrad)
Antal solcellsanläggningar 582 stycken (varav 17 hybrider för el och värme)
Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.