Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Månadsarkiv: oktober 2012

Inrapportering av driftdata till länsstyrelsen

Publicerat av

Om man har fått investeringsstöd ska man under tre år rapportera sin produktion till länsstyrelsen. Undrans hur många som glömmer bort det? Var in till länsstyrelsen i Västmanlands län för ett tag sedan för att lämna vår uppföljningsblankett. Det visade sig då att det numera är länsstyrelsen i Stockholms län som även sköter uppföljningen för Västmanlands län.

I anvisningarna för uppföljningsblanketten står att

“Driftuppföljning. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät. Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelse på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall…”

Upptäckte idag att Vattenfall har en informativ broschyr med titeln “Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kW“. Hittar tyvärr en groda där. Där står att en elmätare “Kan krävas om du ska få installationsbidrag.”. Det borde ha stått “Krävs…”

Det står på ansökningsblanketten till investeringsstödet att (min fetstilsmarkering) “Ett krav för att få statligt stöd för installation av solcellsanläggning är att produktionen ska följas upp och rapporteras årligen under minst tre års tid. Därför måste den el solcellsanläggningen producerar kunna registreras. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter solcellsanläggningens totala mängd producerad växelströmsel.” Vad jag kan se står inte kravet på elmätare i Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller. Däremot står det i STEMFS 2009:4 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller att (min fetstilsmarkering)

Särskilda villkor för stöd 6 §

Följande villkor måste vara uppfyllda för att stödet ska betalas ut:

– Sökande förbinder sig att lämna uppgifter för uppföljning av stödet under tre års tid

– För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät.

Uppgifter för uppföljning 7 §

Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på det formulär som fastställts av Statens energimyndighet och som framgår av bilaga 3. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och uppföljning ska därefter ske med ett års intervall.

Vattenaloe. Sjöboda 12 oktober 2012.

Vattenaloe. Sjöboda 12 oktober 2012.

Inmatningstarifferna i Tyskland minskar i värde

Publicerat av

Tyskland är det land i världen som har mest installerade solceller, i runda slängar 30 GW i dagsläget. Detta har kommit tillstånd på grund av de inmatningstariffer som garanterat en fast ersättning per producerad kWh under 20 år. Men hur många gånger har vi inte sett missuppfattningar om hur höga de tyska inmatningstarifferna är i Tyskland? Vad man missar är att kontinuerliga sänkningar görs av inmatningstarifferna. De är därför mycket lägre idag än när systemet startade 2004. Genom sänkningarna stimulerar man att systempriserna sänks.

En bra källa är German Energy Blog som skrev om de nya reglerna den 29 juni 2012. För den som vill se originaldokumentet från tyska ”Bundesrat” finns det också tillgängligt på webben. Beslutet i slutet av  juni gällde retroaktivt från 1 april. Man beslutade även att tarifferna skulle minskas med 1% per månad. Det betyder att från 1 oktober gäller följande inmatningstariffer under 20 år för nyinstallerade solcellsanläggningar. De fyra första raderna i tabellen gäller för installationer på byggnader eller som bullerplank (växlingskurs 1€=8,65 kr):

Anläggningsstorlek

Andel berättigad till inmatningstariff

Tariff (€/kWh)

Tariff (kr/kWh)
≤10 kW

100%

0,1836

1,59
10-40 kW

90%

0,1742

1,51
40 kW – 1 MW

90%

0,1553

1,34
1-10 MW

100%

0,1271

1,10
Fristående
Mindre än 10 MW

100%

0,1271

1,10

Eftersom inmatningstarifferna har ett fast belopp under 20 år gör inflationen att deras värde minskar med tiden. Vid en inflation på 2% motsvarar 1,59 kr bara 1,06 kr i dagens penningvärde under 20:e året (inflationen var 1,9% per år i Tyskland under åren 1992 till 2012). Det är också värt att notera att inmatningstarifferna är långt under elpriserna för hushållen i Tyskland. Hushållens elpris i Tyskland angavs i en rapport från Fraunhofer ISE tidigare i år till 0,253 Euro/kWh (2,19 kr/kWh) under 2011. Det är därför mera värdefullt för de tyska hushållen att använda den producerade solelen själv än att mata in solelen på nätet. Detta har väckt intresset för lösningar där man försöker öka andelen egenanvändning av den producerade solelen.

PS. Från 1 november och till och med januari 2013 sänks inmatningstarifferna med 2,5% per månad enligt German Energy blog.

Slokstarr. Sjöboda 12 oktober 2012.

Slokstarr. Sjöboda 12 oktober 2012.

198 kWh solel under september

Publicerat av

Det blev 198,32 kWh solel under september. I september ifjol blev det 241,11 kWh. 18% mindre i år än under september ifjol alltså. Urk…De nio sista dagarna i september i år hade alla lägre solelproduktion än ifjol.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn och timme under 2012 dels en jämförelse mellan september 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 12,54 kWh medan max stannade vid 12,19 kWh i år. Bästa timme i år gav 2,55 kWh vilket är nästa lika med fjolårets bästa septembertimme då det blev 2,57 kWh. Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Återkommer med lite mera detaljer när jag fått timdata för in- och utmatning från huset från Per Holmquist, Vattenfall.

Jubileum – Blogginlägg 400

Kan för övrigt nämna att detta är ett jubileumsinlägg, nummer 400 som jag skrivit på denna blogg. Dessutom har det blivit ungefär lika många kommentarer som respons på era kommentarer. Väldigt kul att det finns så många solvänner!

Solelproduktion per dygn under september 2012.

Solelproduktion per dygn under september 2012.

Solelproduktion per timme under september 2012.

Solelproduktion per timme under september 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2011 och september 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2011 och september 2012.

Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar

Publicerat av

Både igår och ikväll har jag försökt hämta hem timdata från Sunny Portalför att kunna ge lite produktionsstatistik för september. Men jag har stött på patrull. När jag klickar på ”Download” loggas jag ut och det står ”Your session has expired. Please login again.”. När jag loggar in igen och gör ett nytt försök att ladda ner data från diagram händer exakt samma sak. Det är sällan det är problem med Sunny Portal men nu bågnar deras servrar av alla användare. 97 650 solcellsanläggningar från hela världen är anslutna till Sunny Portal!! En uppdatering av SMA:s servrar pågår och beräknas vara klar 15 oktober. Förhoppningsvis blir mitt problem löst då. 10/10 svarade SMA Service Line: “We already have recognized the issue and are working on a solution. Meanwhile we ask you for some patience.”

Det är idag 44 solcellsanläggningar från Sverige som valt att göra data tillgängliga för sin solcellsanläggning via Sunny Portal. Vår anläggning heter Gäddeholm 73, Västerås. Det är anläggningsägaren som väljer vilka data man vill lägga ut. Jag har kryssat i allt jag kan hitta i inställningarna för vår sida på Sunny Portal, så där kan du hitta all driftinformation om vår solcellsanläggning.

Det är jättebra att så många svenska solcellsanläggningar lägger upp sina produktionsdata på Sunny Portal. Det ökar kunskapen om hur mycket svenska solcellsanläggningar producerar på olika platser i Sverige. Man kan se produktionsdata per timme (även kvart ska gå, men jag tycker det är praktiskt med timme), dygn, månad och år. Om man har sensorer för solinstrålning, modultemperatur och lufttemperatur kan även timdata för dessa läggas upp på Sunny Portal. I den Sunny webbox man har för datainsamlingen från växelriktare och eventuella sensorer kan man som anläggningsägare ställa in att data ska lagras var femte minut och anläggningsägaren kan senare ladda ner dessa data, men 5-minutersdata kan inte presenteras på Sunny Portal.

En annan källa för svenska produktionsdata är soldata.se, där finns 31 anläggningar. Flera är desamma som på Sunny Portal. På soldata.se kan man se dygns-, månads- och årsproduktion och bilder på anläggningarna. SolData är ett samarbete mellan SolEl-programmet, Energibanken och Greenbyte i syfte att uppmärksamma elproduktion från solceller.

Den största databasen över svenska solcellsanläggningar finns på SolEl-programmets hemsida solcell.nu. Uppbyggnaden av denna databas har gjorts av Mats Andersson och Johan Paradis Ärlebäck (möjligen har även Linus Palmblad varit med?), Energibanken, på uppdrag och bekostnad av SolEl-programmet. Där finns bilder och allmän information om anläggningarna. Däremot är det mycket få anläggningar som uppdaterar sina produktionsdata i denna databas.

Solarlog är en sida som visar driftdata från solcellsanläggningar i EU.  Där kan man se detaljerade dagliga produktionskurvor. När man tittar på deras lista visas inga svenska solcellsanläggningar men Andreas Molin har tipsat mig om en anläggning i Jönköping som använder Solarlog. Man får leta under Danmark för att hitta den.

PS 23/10. Fick veta att det finns en svensk solcellsanläggning på PVoutput, som främst har data från solcellsanläggningar i Australien.

Svartbräken. Norra Björnön. 6 oktober 2012.

Svartbräken. Norra Björnön. 6 oktober 2012.

Ytterligare erfarenheter av LED-lampor

Publicerat av

Skrev i onsdags om de första försöken att ersatta våra inomhuslampor med LED-lampor. Igår köpte jag ytterligare sex G4 LED-lampor (färgtemperatur 3000 K) på Clas Ohlsson för 53 kr styck (gällde vid köp av tre eller flera lampor) och satte i spotlights i fönstren. Ljuset blir lite vitare och känns därmed lite kallare än det något gulaktiga ljuset från de gamla lamporna. Transformatorn för 12V-lamporna klarade av den låga effekten, läste att det ibland kan bli problem med att transformatorerna har för hög starteffekt och att lamporna därmed inte tänds.

I onsdags testade jag även en dimbar LED-lampa med GU10-sockel i ena badrummet (ca 3000 K, Ra 80, 170 lumen). Det blev så bra att jag igår bytte fem dimbara spotlights med GU10-sockel i kökstaket till LED-lampor. De kostade 133 kr styck hos Clas Ohlsson om man köpte tre eller flera lampor. De gamla hade en effekt på 50 W, med LED räckte 4 W, så istället för en maximal effekt på 250 W i köket drar taklamporna nu max 20 W! Det var skrämmande att notera att vid tre av sex (50%!) bytta GU10-lamporna hade elkablar innanför innertaket legat mot lamporna och blivit så varma att den vita kabelisoleringen hade svartbrända fläckar. Hemskt! Hur kan man göra sådana installationer? Jag bara undrar…

Dimmern i köket fungerade utan problem och ljusstyrkan är fullt jämförbar med den från våra gamla spotlights. En skillnad var att LED-lamporna tänds med en liten fördröjning efter det att man tryckt på strömbrytaren. Det märks även här att ljuset bli något vitare vilket upplevs lite kallare, man vänjer sig förmodligen vid det. När det gäller GU10-lamporna tar det 6000 timmar innan man ekonomiskt går med plus på LED-lamporna med de priser jag använde vid beräkningen (133 kr för LED och 19,50 kr för halogen). Om vi använder kökslamporna i genomsnitt två-tre timmar per dag innebär det en energibesparing på så pass mycket som 168-252 kWh per år enbart på dessa fem lampor.

I kväll kommer Maria hem. Ska bli intressant att se om hon kommer att märka någon skillnad på ljuset i köket. Jag låter bli att säga något i förväg för att hon inte på förhand ska vara inställd på att något är annorlunda med ljuset i köket. Sade dock igår att jag höll på att bygga om lite hemma, men hon får leta själv efter vad som hänt, :-).

I och med de 13 lampbyten till LED-lampor vi gjort hittills minskar vi effektbehovet från 370 Watt till 34,5 Watt. Häftigt att det kan göra så stor skillnad med en sådan simpel åtgärd som att byta några lampor! Det kommer att bli flera köp av LED-lampor!

Det fina är att det här kan vi tillsammans göra i alla Sveriges 4,5 miljoner bostäder (lägenheter och småhus). Vi kommer att minska både energi- och effektbehov för Sverige och för övrigt i hela Europa.

PS. I IEA:s skrift “Lights Labour’s Lost” från 2006 anges att hela 19% av världens elanvändning går till belysning!

Nickskära. Trådarängarna, Gäddeholm. 30 september 2012.

Nickskära. Trådarängarna, Gäddeholm. 30 september 2012.

Urk…

Publicerat av

Skulle ladda ner loggade 5-minutersdata från webboxen till solcellsanläggningen i kväll. Dessa data lagras på ett SD minneskort i boxen. I mitt fall hade jag vid starten av vårt system i slutet av oktober 2010 tagit vad jag hade tillhands och det blev då ett 128 MB microSD-kort i SD-adapter som åkte in webboxen.

Loggade in på webboxen och skulle ladda ner data till datorn för de senaste månaderna. Normalt brukar sex månader bakåt finnas lagrat på kortet. Men nu fanns det dels filer bara från fyra månader (juli-oktober), dels gick det inte att läsa filerna från juli-augusti och i septemberfilen fanns bara data från 15 september. Tog ur minneskortet ur webboxen och försökte läsa det i datorn, men kortet var oläsbart och datorn ville formatera kortet. Insikten började komma att de loggade värden efter 25 juni, då jag senaste lagrade ner datafilerna på min dator, nog var förlorade för alltid. Då säger man urk…

Ett litet halmstrå är att data möjligen kan finnas lagrade hos SMA, i Sunny Portal. Där kan värden för timmar, dygn, månad och år visas och laddas ner när jag är inloggad på Sunny Portal. Möjligen är det så att även 5-minutersvärdena laddas upp på Sunny Portal för analyser av SMA. Jag hoppas…

Sensorproblem och störningar i datainsamlingssystem är nog en av de vanligare orsakerna till driftstörningar i solcellsanläggningar. Det behöver inte innebära någon förlorad elproduktion men kan vara nog så irriterande. Växelriktare är för övrigt den enskilda komponent i en solcellsanläggning som ger störst andel av händelser med produktionsförlust enligt internationell statistik. I Sverige är det väl tveksamt om några närmare studier angående orsaker till produktionsförluster i solcellsanläggningar har gjorts. Känner du till någon sådan studie får du gärna ge tips!

Kan bidra till felstatistisken med att en SMA växelriktare av modell Sunny Boy 1100E havererade i somras i en 3 kW solcellsanläggning som togs i drift i maj 2005 hos ABB Corporate Research.

Hästsvans. Ja, växten heter så. Trådarängarna, Västerås. 30 september 2012.

Hästsvans. Ja, växten heter så. Trådarängarna, Västerås. 30 september 2012.

Tankar om egen elanvändning – Köp LED-lampor!

Publicerat av

Jag tror att egenproducenter av solel blir mera medvetna om sin egen elanvändning.

Gjorde en sväng idag på Clas Ohlsson och inhandlade ett par LED-lampor. Den ena var med G4-sockel (färgtemperatur 3000 K enligt texten på förpackningen), sådana där små rackare som vi har i spotlights. I många spotlights… När jag räknade ikväll blev det 39 stycken! Vi har sådana lampor i så gott som alla fönster i huset, dessutom är det i badrumsskåpen och under köksskåpen. 24 av dem används längre tid dagligen (fönstren och under köksskåpen), 13 stycken används dagligen kort tid (badrummen och sovrumsfönstret) och två sitter i fönster där vi sällan eller nästan aldrig har fönsterlampan tänd.

LED-lampa med G4-sockel. Källa Clas Ohlsson.

LED-lampa med G4-sockel. Källa Clas Ohlsson.

De lampor vi haft tills nu är på 10 Watt (12 Volt). Lampan från Clas Ohlsson var på 1,5 W (12 V). Den kostade 59 kr. Om man köper tre stycken eller fler skulle de kosta 53 kr. Om jag istället skulle ha köpt 2-pack halogen 10 W hade de kostat 12,5 kr/styck. LED-lamporna är alltså betydligt dyrare i inköp. MEN, de använder betydligt mindre med el och de ska hålla betydligt längre vilket gör att de i längden blir billigare. Livslängden är 20 000 timmar för LED-lampan enligt förpackningen, mot ”upp till” 2 000 timmar för halogenlampan.

Efter en del pillande hade jag tagit bort den trasiga halogenlampan och fått den nya LED-lampan på plats i de små hålen. De pyttesmå pinnarna i G4-lamporna är inte helt lätta att få på plats. LED-lampan är platt och har större yta. Jag böjde till pinnarna för att den skulle vara lättare att få plats och böjde sedan tillbaka pinnarna när monteringen var klar. LED-lampan har ett vitare och lite starkare sken än våra gamla halogenlampor som har ett gulare och något svagare sken. Detta var lätt att konstatera när de satt bredvid varandra. LED-lampans nio lysdioder sticker lite mera i ögonen när man tittar in i lampan, men hur ofta tittar man in i en lampa i överkant av ett fönster? Som helhet verkar det helt OK så här långt. Fast detta har skett i lönndom när Maria är bortrest får jag väl erkänna. Vi får se vad stilexperten tycker när hon kommer hem…

Om vi antar att drifttiderna på 20 000 respektive 2 000 timmar stämmer och ett rörligt elpris på 1,1 kr/kWh (elhandelspris 1-årigt avtal enligt Kundkrafts hemsida + elöverföring) kommer lampinköp och lampdrift ha kostat lika mycket för de båda lamporna efter 3 000 drifttimmar om man köper LED-lamporna för 53 kr styck och halogenlamporna för 12,5 kr/styck, se nedanstående diagram. Våra 24 mest använda spotlights går säkert 3 timmar per dag i genomsnitt under året. Efter bara 2,7 år skulle då LED-lampan vara billigare i drift! Ha, :-), det är en överhängande risk att Maria kommer att få fler än en överraskning när hon kommer hem. Huum, om jag byter alla lampor i fönstren, då märker hon kanske ingenting?

Med dessa LED-lampor skulle vi spara 9,3 kWh/år per styck eller 223 kWh/år om vi skulle byta alla 24 lampor som vi använder längre tid dagligen. Det skulle innebära en årlig besparing av köpt el på knappt 2% i vårt hus. Jag tror inte att våra spotlights i fönstren bidrar till minskat värmebehov under vintern. Rumstermostaterna till golvvärmen sitter flera meter ifrån fönstren och på lägre höjd, lampvärmen stiger uppåt och därför tror jag inte att rumstermostaterna reagerar annorlunda med lägre lampeffekt i fönstren.

Dessutom kommer vår nyinsatta LED-lampa att hålla i sådär 18 år innan den behöver bytas. Sköönt…

På utsidan av huset har vi haft tre LED-lampor i knappt fyra år. En gick sönder nästan omedelbart, men vi fick en ny utan kostnad. Sedan dess har de fungerat klanderfritt.

Slutsats

Köp LED-lampor!

PS. I IEA:s skrift “Lights Labour’s Lost” från 2006 anges att hela 19% av världens elanvändning går till belysning!

Kostnad LED- och halogenlampa vid elpris 1,1 kr/kWh som funktion av drifttiden.

Kostnad LED- och halogenlampa vid elpris 1,1 kr/kWh som funktion av drifttiden.

Energibesparing per år för LED-lampor 1,5 W jämfört med halogenlampor 10 W, vid olika drifttider per dag.

Energibesparing per år för LED-lampor 1,5 W jämfört med halogenlampor 10 W, vid olika drifttider per dag.

IKEA börjar sälja solcellspaket i England

Publicerat av

Det var flera år sedan som IKEA lanserade sin vision om att börja sälja solcellspaket. Nu kommer man att köra igång, enligt en nyhet i Business Wire 7 september. I den information som ges på webben daterad 11 september från ”solar energy portal” anges att ett rabatterat erbjudande har skickats ut till ett urval av kunder i IKEA Family ”loyalty programme” i ett pilotprojekt i IKEA:s butik i Milton Keynes, som ligger 7 mil nordväst om London. Erbjudandet gäller i denna butik och i inga andra butiker i Storbritannien. Det framgår inte vilka prisnivåer det rör sig om, hur många de utvalda kunderna är, vilken period erbjudandet kommer att gälla eller några tekniska detaljer om paketet. På hemsidan för IKEA i Milton Keynes hittade jag ingen information om erbjudandet.

I Sverige krävs en behörig installatör för den elektriska installationen. Man kan alltså inte installera en solcellsanläggning helt själv om man ska följa svenska lagar. I IKEA:s erbjudande i England kan man köpa ett servicepaket med besiktning på plats, installation och garanti. Det liknar därför de erbjudande som några svenska elbolag har, där underleverantörer till elbolagen sköter om installationen.

Modulerna i IKEA:s erbjudande är tunnfilmsmoduler av CIGS-typ från kinesiska Hanergy som i juni 2012 köpte dotterbolaget Solibro av tyska Q-cells, som i sin tur hade köpt svenska Solibro från Uppsala, där Hanergys CIGS-solceller ursprungligen utvecklades av svenska forskare. CIGS står för grundämnena koppar, indium, gallium och selen. Den kemiska formeln är CuIn1-xGaxSe2.

Varför England?

Undrans varför IKEA valde just England för sitt erbjudande? När man ska utvärdera lönsamhet för en solcellsinvestering behöver man veta priserna för solcellsystem (okänt i detta fall), möjlig solelproduktion, elpriset för köpt el och eventuella stöd som finns för solelproduktion.

England är inte känt för att vara det soligaste landet i Europa. Solelproduktionen i London är som i södra halvan av Sverige.

Hushållens elpriser anges i Eurostats statisk till 0.143 €/kWh (1,21 kr/kWh med dagens växlingskurs) under andra halvåret 2011, vilket är i samma storleksordning som det rörliga elpriset i Sverige, inklusive elhandel och nätöverföring. De brittiska elpriserna är därmed på den undre halvan i EU. Ur den synvinkeln hade Danmark varit ett naturligare val, som har EU:s högsta elpriser (0,291 €/kWh = 2,47 kr/kWh andra halvåret 2011).

Storbritannien har inmatningstariffer för solelproduktion. När man började med inmatningstariffer i april 2010 var de väldigt förmånliga, men de är nu betydligt lägre. Hittade info om inmatningstarifferna hos brittiska regeringens OFGEM (Office of Gas and Electricity Markets). Reglerna för inmatningstariffer är omfattande!! Det var så mycket att läsa att jag får ta det i ett separat inlägg. Som mest kan man från 1 augusti 2012 få 16 pence/kWh = 1,70 kr/kWh under 20 år.

Varför IKEA?

Som jag ser det är detta ett mycket smart drag av Hanergy. Genom att sälja via IKEA får man tillgång till en världsomspännande distributionskedja, utan att behöva gå via grossister. Detta borde Hanergy, IKEA och IKEA:s kunder tjäna på ekonomiskt.

En anledning till att folk i Sverige vindlar med ögonen när man ser IKEA och solceller är att IKEA har ett rykte om sig i Sverige att ha låga priser. Det behöver inte nödvändigtvis vara så över hela världen. Det återstår att se när priserna släpps hur bra erbjudandet är. Det blir också spännande att se om IKEA kommer att lansera erbjudandet i flera butiker i Storbritannien och i flera länder.

Man kan möjligen dra en parallell till likaledes populära Clas Ohlsson, som säljer små solcellsmoduler och stativ till dem. För en 80 W kiselbaserad polykristallin ”solpanel” med för kiselmoduler förhållandevis låga 12,8% i verkningsgrad får man betala 2 199 kr och ett stativ för en modul kostar 399 kr vilket gör att modul + stativ kostar 31 237,5 kr/kW. Dessa moduler är tänkta att användas för att ladda batterier i fritidshus etc som inte är nätanslutna. Då tillkommer batterier, laddningsregulator, kablage och säkringar. Hos Vattenfall kan man köpa kompletta solcellspaket med växelriktare, monteringsprofiler, kablar, brytare etc för nätanslutning inklusive installation för 21 429 – 30 612 kr/kW, det vill säga billigare än hos Clas Ohlsson.

Rosenpilört. Trådarängarna, Gäddeholm. 30 september 2012.

Rosenpilört. Trådarängarna, Gäddeholm. 30 september 2012.