Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt

Med hjälp av en lista över de 1107 ansökningar om investeringsstöd för solcellsanläggningar som beviljats från och med 1 juli 2009  till och med 19 oktober 2012 som jag fått från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten, har jag gjort lite iakttagelser.

Idag blir det om installerad effekt. Jag har tagit med de 582 solcellsanläggningar som hade fått stödet utbetalt och som därmed säkert är färdiga. Eftersom den installerade effekten kan skilja sig från den man ansökt om uteslöt jag de ytterligare 525 som beviljats stöd men som inte fått stödet utbetalt ännu.  Notera att de 110 utbetalningar som gjordes för solcellsanläggningar på offentliga byggnader under perioden maj 2005 till och med 31 december 2008 ej finns med i denna statistik.

Första diagrammet nedan visar installerad effekt per anläggning där datum i diagrammet anger när utbetalningen av stödet gjorts. Man inser snart att det finns felaktigheter i de lämnade uppgifterna. Den största anläggningen anges vara på 200 kW i Degerfors till en kostnad av 340 000 kr, med en modulyta på 74,25 m2 och uppskattad årsproduktion på 10 MWh. De tre sistnämnda uppgifterna pekar på att den installerade effekten är runt 10 kW. Man skulle önska att länsstyrelserna gjorde en rimlighetsbedömning av de lämnade uppgifterna, så att vi slipper sådana här uppenbara fel i statistiken. Den näst största anläggningen anges till 131 kW och där verkar det vara rimliga uppgifter.

Tabellen visar att de flesta installerade solcellsanläggningar är relativt små. Medianvärdet är 4,2 kW vilket visar att de flesta anläggningar installeras på småhus. I andra diagrammet med annan y-skala ser man att medelvärdet för den installerade effekten per anläggning har minskat med tiden. Det betyder att småhusägarna var lite långsammare i starten av denna stödperiod men att allt fler har kommit in med tiden. Det är väl dessutom troligare att flera mindre solcellsanläggningar än större som installerats utan investeringsstöd, men för dessa anläggningar finns ingen statistik.

142 stycken (24%) är större än 10 kW, se det tredje diagrammet. De flesta av dessa är rimligen installerade på större byggnader än småhus eller på mark, med tanke på den yta på ca 70 m2 eller mer som krävs för att installera mer än 10 kW.

I kommande inlägg kommer flera iakttagelser!

Angiven installerad effekt (kW)
Max 200 (fel) – Största är 131
Min 0,24
Medel 11,6
Median 4,2
Summa 6 749
Antal anläggningar 582 stycken  (varav 17 hybrider för el och värme)
Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19. Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

11 reaktion på “Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt

  1. Du skriver (och visar i digrammet):
    “I andra diagrammet med annan y-skala ser man att medelvärdet för den installerade effekten har minskat med tiden.”
    Detta är ju matematiskt rätt, men vad jag kan se ur digrammet blir det ändå lite missvisande.
    Vad jag ser är att antalet installerade anläggningarna med högre kW effekt verkar vara tämligen konstant över tiden du visar, medan de med lägre effekt har installerats i alltmer ökande omfattning. Och visst, det ger ju den slutsatsen du ger i medelvädet för anläggningseffekt för de enskilda anläggningarna, men bör ju då betonas att det är just anläggningseffekt (bara effekt missleder lätt tankarna till total installerad effekt).
    Ett i mitt tycke mer intressant värde vore ju att visa hur månadsvärdet ökat över tid för installerad total anläggningseffekt per månad, när man nu vill visa statistik för solcellsinstallationer i Sverige.
    Båda medelvärdeslinjerna / siffrorna kan naturligtvis vara intressanta att ha med, bara man gör tydligt vad medelvärdesdigramlinjerna står för.
    Som det är nu med ett digram där y-axeln är benämnd “Installerad effekt (kW)” och man presenteras en linje som minskar med tiden, så vilseleds man lätt att tro att det totalt installeras mindre och mindre solcellseleffekt i Sverige.
    Hälsar
    / Bosse

    • Resonemanget jag förde gällde installerad effekt per anläggning, jag har nu förtydligat det i texten. Denna information hittar man inte någon annanstans vad jag vet. Jag tycker det är jätteintressant att veta hur stora anläggningar som installeras.

      Att det installeras flera mindre nu än i början på stödperiod beror på att bland annat kommunerna var redo att lägga in sina ansökningar så snart det nya investeringsstödet började 1 juli 2009. De hade ju haft knappt tre år på sig att ”träna” under den period det fanns stöd för offentliga byggnader. De privata småhusägarna var därför inte lika erfarna och kom därför på efterkälken i början av stödperioden.

      Skulle ha kunnat lägga in ett diagram med kumulativt installerad effekt också. Var dock tveksam till det på grund av att här finns bara statistiken för investeringsstöd för innevarande stödperiod, vilket skulle bli lite av en halvmesyr om man vill veta den totalt installerade solcellseffekten i Sverige. Det gjordes även installationer under stödperioden 2005-2008, det finns de som installerar utan stöd och det installeras fristående från elnätet (sommarstugor etc). Det skulle därmed inte bli en heltäckande statistik.

      När det gäller kumulativt installerad effekt i Sverige har Johan Lindahl, Uppsala Universitet, lagt ner ett stort och bra arbete på att göra en sammanställning inom IEA PVPS Task 1, som är de mest officiella siffror som finns i Sverige. Ta gärna in titt på det gästinlägg Johan skrev den 16 juni .

      • Tack för din förklaring!
        Är intressant att du tar fram sådan info som man inte hittar någon annan stans!
        Missuppfatta mig inte, jag sätter också stort värde på din webbsida här och all den intressanta information och data du bjuder oss på.
        Vänligen / Bosse

  2. Hej
    Jag är så glad att det finns människor som du, Bengt. Som med energi och kunnande drar igång något, inte bara pratar.
    Det behövs många många fler som du här i Sverige.
    Tack för ditt engagemang.

  3. Pingback: Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad | Bengts villablogg

  4. Pingback: Statistik över solcells-installationer i Sverige – 3. Pris | Bengts villablogg

  5. Pingback: Solceller – svar på vanliga frågor | Bengts villablogg

  6. Hej Bengt, Patrik här har varit intresserad av solenergi länge tänkte nu ta tag i detta ,bor i villa har nyligen byggt ut hudet och samtidigt sökt byggnads lov för solpaneler på taket som är beviljat, min fråga är nu till dig som verkar vara insatt i detta ämne ,vad jag ska sattsa på för anläggning .
    1.on grid eller offgrid
    2.Hur stor, tänkte mig ca 2000W
    3.Monocrystalin eller Poly.
    4. Mer att tänka på de e bra med lite att tänka på före en efter.

    Mvh Patrik.

    • 1. Om ditt hus är nätanslutet är det lämpligt att solcellsanläggningen är det också. Överskottet matas då med automatik in på nätet.
      2. Svårt att säga. Beror på hur stor elanvändning ditt hus har och vad regeringens pågående utredning om nettodebitering kommer fram till. Den ska vara klar 14 juni. Störst värde har den solel som ersätter köpt el. Överskott som matas in till nätet har vanligen ett lägre värde, exempelvis Nord Pool spotpris, och därför vill man undvika ett större överskott som matas in på nätet. Om det skulle bli tillåtet med exempelvis nettodebitering per månad kan det vara lämpligt att dimensionera solcellsanläggningen så att solelproduktionen under en sommarmånad är som elanvändningen under månaden.
      3. Spelar ingen större roll. Monokristallint kisel har lite högre verkningsgrad = solelproduktionen blir högre på en given yta. Kan spela roll om den tillgängliga ytan är begränsad, annars har det ingen större betydelse. Monokristallint kisel är lite dyrare, men skillnaderna är inte så stora numera. För en given systemstorlek blir dock kostnaderna lite lägre för arbete, kablar etc med en högre verkningsgrad, vilket spelar roll för större anläggningar. Så man bör inte bara jämföra modulpriserna, man bör titta på totalpriset för en nyckelfärdig anläggning.
      4. Se Solceller – Snabbguide och anbudsformulär.

  7. Pingback: Solceller – svar på vanliga frågor | Bengts nya villablogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *