Regeringen minskar investeringsstödet till solceller

I debattartikeln ”Grönt ljus för fler solceller” i Expressen idag skriver energiminister Anna-Karin Hatt att man 2013-2016 kommer att satsa 210 miljoner på fortsatt investeringsstöd till solceller. 210 miljoner under fyra år innebär 52,5 miljoner kr per år i genomsnitt. I år var budgeten till investeringsstödet 60 miljoner kronor vilket innebär att regeringen minskar investeringsstödet till solceller! Det som är bra att man anger villkoren för fyra år framåt, men satsningen är trots allt blygsam i det stora hela.

Ett frågetecken är hur reglerna för investeringsstödet kommer att utformas under dessa fyra år. Det är rimligt att andelen som ges i investeringsstöd (45% idag) och att det maximala beloppet minskas (1,5 miljoner idag), med tanke på att priserna för solcellsanläggningar sjunker *. Idag kan man paradoxalt nog säga att investeringsstödet är en viss bromskloss för utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden. Alla som vill får inte investeringsstöd och de som inte får stöd avvaktar för det mesta med sin investering. Den danska modellen med ett avdrag på inkomstskatten innebär inte samma begränsande effekt, men det skulle bli svårare för regeringen att förutspå kostnaden av ett sådant stöd.

Den viktiga pusselbiten nettodebitering fattas fortfarande och den är inte i nära sikte eftersom regeringens utredning förväntas bli klar först i juni 2013. Långsiktigt är möjligheten till nettodebitering mycket viktigare än investeringsstödet. Hatt upprepar att regeringen har som ”ambition … att utforma ett system för så kallad nettodebitering”. Varför använder hon ett så försiktigt ord som ambition kan man undra? Hatt skriver att nettodebitering bland annat innebär att ”elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet”. Detta är väl en missuppfattning, eller en otydlig skrivning, som inte har något med nettodebitering att göra? Den rätten har man redan idag om man uppfyller nätägarens villkor, dock finns ingen garanterad rätt till ersättning för den el man matar in på nätet frånsett nätägarens energiersättning (kallas så av Vattenfall, heter olika hos olika nätbolag).

I sista stycket gör Hatt en koppling till fotosyntesen och att ta till vara mer av solens energi ”som växter”. Förstår inte denna koppling. Har Hatt blandat ihop begreppen? Växter producerar socker och syre med fotosyntes. Solceller producerar el med fotoelektrisk effekt (photovoltaic effect på engelska och därav det engelska namnet photovoltaics för solceller).

Om man jämför hur mycket solenergi växter kan lagra är det för övrigt en bråkdel av hur effektiva solcellsystem är. Energiskog kan lagra ca 5-7 kWh/m2 och år i Sverige (källa: boken Miljöfysik av Mats Areskoug) och systemverkningsgraden innan vi har användbar energi blir lägre än så. Ett solcellsystem i Sverige ger ca 100-150 kWh/m2 och år i användbar växelström i Sverige, beroende på solcellernas verkningsgrad och var man bor i Sverige.

* PS 18 september.

I artikel i Ny Teknik den 17 september står att

-Vi föreslår inga nya ändringar vad gäller reglerna för stödet. De blir desamma som gäller i dag, säger Christian Ljungblad, politiskt sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet.

Det tycker jag är förvånande, speciellt om det ska vara oförändrade regler under hela perioden 2013-2016. I stödsystemet med inmatningstariffer som är mycket vanligt i Europa sänker man succesivt stödet för att stimulera prissänkningar för de levererade solcellsanläggningarna.

PS 18 oktober. Såg i en debattartikel i Expressen att Anna-Karin Hatt skriver att stödet blir 60 miljoner 2013 och 50 miljoner per år 2014-2016.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

6 reaktion på “Regeringen minskar investeringsstödet till solceller

  1. Hoppades att minister Hatt kanske hänvisade till artificiell fotosyntes, för att skapa vätgas ur vatten med hjälp av solenergi. Detta är en bit bort i tiden men kan vara en intressant tillämpning, men det verkar som du har rätt att hon blandar ihop begreppen.

    • Artificiell fotosyntes är långt ifrån att bli kommersiell och har den egentligen någon chans mot solceller?

      Verkningsgraden för framställning av vätgas genom spjälkning av vatten med artificiell fotosyntes kommer knappast att nå solcellmodulers verkningsgrad och vilken livslängd kan man nå för de använda materialen? Såg i en färsk skrift från brittiska http://www.rsc.org att man har 10% verkningsgrad som ett första mål för artificiell fotosyntes (man är långt därifrån idag vad jag förstår) och det kan jämföras med en reguljär kommersiell kiselbaserad solcellsmodul som har omkring 15% verkningsgrad idag (de allra bästa kommersiella har drygt 20% verkningsgrad, våra har 17.3%).

      Okomprimerad vätgas är skrymmande (2,8 kWh/m3, vår ackumulatortank på 0,75 m3 rymmer 65 kWh hetvatten vid 75 graders temperaturhöjning), vilket medför att vätgasen behöver komprimeras = energiförlust innan den kan lagras. Vätgasen ska sedan användas i exempelvis en bränslecell (där utveckling behövs för att öka livslängden om de ska användas i stationära tillämpningar och för att få ner produktionskostnaderna), med låt säga 50% elverkningsgrad och resten blir värme, där endast en del av värmen kan tillvaratas på ett enkelt sätt. Hur har man tänkt sig att denna produktionskostnad per kWh ska kunna bli lägre än för solcellsel räknat över en period på låt säga 30 år (uppskattad livslängd för solceller)?

  2. Pingback: Energi i veckan - vecka 38, 2012 - Hållbart samhälle

  3. Pingback: Ny förordning om statligt stöd till solceller släppt | Bengts villablogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *