Nettodebitering – Hur kommer den att utformas?

I kommentar skrevs ”Hej funderar vad för typ nettodebitering du tror det blir i slutändan.” Det är en i högsta grad aktuell och intressant fråga. Jag tycker att det är den viktigaste frågan i solcellsverige för närvarande.

Men det är lite svårt att sia om vad för typ av nettodebitering det blir. I regeringens nuvarande utredning är det väl ”bara” jurister, tekniska experter saknas? Det gör det extra svårt att sia om vilket förslag utredningen kommer att föreslå. Viktigt är att det blir ett system som är enkelt att administrera för elbolagen, så att inga onödiga kostnader uppstår, och som är lätt att förstå för elkunderna, så att man vet hur mycket den solel som matas in på nätet blir värd. Idag är det snårigt att förstå sig på vad överskottselen blir värd, med mycket stora variationer mellan olika elbolag. Det spelar också roll var man bor eftersom nätbolagen börjat köpa överskottsel. Det behövs ett mera enhetligt ersättningssystem för överskottsel inmatad till nätet än idag helt enkelt.

Bland de som testar nettodebitering för tillfället ger Elinorr och DinEl netto per år, medan Mälarenergi och Utsikt ger netto per månad. Personligen gillar jag den nettoavräkning som Elinorr använder.

I en Elforskstudie som jag, Andreas Molin, Joakim Widén och Björn Karlsson gjorde blev slutsatsen att om vi ska utnyttja våra byggnadsytor maximalt räcker det inte med nettodebitering per månad, det behövs en längre period. Rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” Elforsk 10-93 finns att ladda ner på solelprogrammets hemsida. Där behandlas flera av de frågor som nuvarande regeringsutredning ska studera.

Jag tycker att en väsentlig fördel med installationer på befintliga byggnader är att ingen ny mark exploateras. Om vi på allvar vill satsa på solenergi bör vi i första hand utnyttja befintliga byggnadsytor så långt det går. Om vi exempelvis skulle utnyttja 25% av de tak- och fasadytor som mottar minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Regelverket för småskalig elproduktion med solceller bör därför utformas så att sådan elproduktion stimuleras optimalt och görs möjlig utan allehanda administrativa avgifter och hinder.

Ett grundproblem är att Sverige saknar mål för solenergi och en strategi att nå detta mål. Vet regeringen mera i detalj vad man vill uppnå genom att införa nettodebitering? Det styr utformandet av reglerna för nettodebitering som jag ser det. En lämplig tankegång borde vara att reglerna ska utformas så att befintliga byggnadsytor kan utnyttjas optimalt. Nettodebitering per månad skulle bli en halvmesyr. Låt oss få se ett framsynt förslag som visar att regeringen satsar helhjärtat även på de mindre solelproducenterna, som hittills har hamnat i skymundan.

Kommittédirektivet för den pågående regeringsutredningen ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” finns att ladda ner på regeringens hemsida.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

3 svar på ”Nettodebitering – Hur kommer den att utformas?

  1. Hej Bengt. Jag ser också frågan om nettodebitering som central för att den småskaliga solelsproduktionen ska kunna byggas ut i Sverige. Kort sagt så leder nettodebitering på månads- eller årsbasis till att det redan nu blir lönsamt för husägare att investera i solceller.

    Men om vi ska producera 10-15 TWh solcellsel per år så får vi väl lite bekymmer i elsystemet? 10-15 TWh per år motsvarar en effekt på 10-15 GW. Elanvändningen är under sommarhalvåret ungefär lika stor. Lägg därtill några GW vindkraft som vi inte kan styra över, så får vi under soliga och blåsiga dagar ett överskott på el, och då har vi inte ens räknat med övriga kraftslag. En del av detta problem kan hanteras genom elexport och kanske korttidslagring från dag till natt. Vi kan även lösa det genom att sprida ut solceller över landet så att inte alla blir solbelysta samtidigt.

    Hur ser du på detta? Är det ett reellt problem? I mina ögon så verkar det som om det är den tydligaste begränsningen vi har av solcellskapaciteten i Sverige. Kan detta få konsekvenser för utformningen av ett lämpligt nettodebiteringssystem? Månadsvis nettodebitering kan vara ett bättre sätt att motverka överproduktion under sommarhalvåret, samtidigt som det ger goda incitament för husägare att redan nu investera i solcellssystem

    ps. Jag har inte läst din rapport ännu. Men ser fram emot att göra det vid tillfälle

  2. Hej Bengt!

    Hörde igår från en Dansk att Danmark under veckan slutat med nettodebitering då de nu förlorade 2 miljarder i skatt men har inte kunnat hitta om det stämmer.

    Vad vet du?

    • Danmark har sett över sitt nettodebiteringssystem och det har varit en rätt stor debatt i Danmark om detta. Regeringen införde det nya systemet den 20 november.

      Nettoavräkning finns kvar, men det blir per timme istället för per år som det varit tidigare. Köper man en solcellsanläggning under 2013 kommer man att få 1,30 DKK/kWh (1,50 SEK/kWh) för det överskott man matar in på nätet under tio år. Det är bra betalt! Priset för överskottet trappas ner succesivt för varje år för nytillkomna anläggningar till 2017, då det ska vara 0,60 DKK/kWh (0,69 SEK/kWh). Den el man använder själv kommer fortfarande att ha samma värde som priset på den köpta elen. Så jag tycker att danskarna kan vara nöjda även med det nya systemet, det är fortfarande lönsamt att installera solceller för en småhusägare.

      I Danmark är konsumenternas elpris i runda slängar 1 kr/kWh högre än i Sverige, beroende på att man har en mycket högre energiskatt. Grovt räknat borde man ha ca 1,5 kr/kWh i energiskatt om vi antar att de har samma elhandelspris som i Sverige. På vår senaste elräkning hade vi 36,25 öre/kWh i energiskatt, inklusive moms. Det är alltså en himmelsvid skillnad hur statens intäkter från energiskatt påverkas vid nettodebitering i Danmark respektive i Sverige. Dessutom har Danmark installerat ungefär tio gånger mer solceller än i Sverige i nuläget.

      I Sverige har vi ca 1 000 nätanslutna solcellsanläggningar. Antag att de i genomsnitt matar in 1 000 kWh överskott (ingen vet med säkerhet detta värde) till nätet så skulle svenska staten gå miste om ca 360 000 kr/år i intäkter från energiskatt (inklusive moms på den) om alla skulle nettodebiteras.

Kommentarer är stängda.