Medelpriset för solcellsystem under 15 000 kr/kW i Tyskland!

1776 Euro/kW, inklusive installation men exklusive moms, kostade ett komplett takmonterat solcellsystem på max 100 kW i Tyskland under andra kvartalet 2012 enligt statistik från den tyska branschorganisationen Bundesverband Solarwirtschaft (BSW Solar), se nedanstående diagram som visar prisutvecklingen i Tyskland sedan 2006. Med en kurs på 8,35 kr/Euro (Dagens Industri idag) blir det 14 830 kr/kW exklusive moms och 17 647 kr/kW inklusive tysk moms på 19%. Priserna har minskat med 27% under senaste året och 39% under de två senaste åren i Tyskland! Man kan inte annat än häpna över prisutvecklingen.

Vad det innebär i pris per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser är produktionskostnaden per kWh för solel i Tyskland, utan något stöd!, långt under priset för köpt el för en vanlig elkonsument i Tyskland… Konsumenternas elpris i Tyskland var 0,253 Euro/kWh (2,11 kr/kWh vid kurs på 8,35 kr/Euro) under 2011. Se även inlägg från 7 juni där rapport från Fraunhofer ISE också konstaterat att produktionskostnaden för solel är billigare än köpel för en konsument i Tyskland.

Detta betyder att inmatningstarifferna snart har spelat ut sin roll i Tyskland. Det blir lönsamt att installera solceller även utan stöd för en elkonsument. Men det återstår att finna en lämplig lösning på hur ersättning för överskottselen ska regleras. En fråga som diskuteras i Europa är vad som ska ta vid efter inmatningstarifferna. Mitt tips är nettodebitering…

Steget efter nettodebitering som jag ser framför mig blir eget ellager, för att undvika inmatning på nätet, men det ligger (betydligt?) längre fram i tiden.

Sverige ligger långt efter Tyskland när det gäller utnyttjande av solceller. Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den himmelsvida skillnaden mellan hur många solcellsystem som installerats i Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme).

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland. inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga takmonterade solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Till Berlin för möte i PV-GRID

Jag är i kväll på väg till det andra mötet i projektet PV-GRID inom EU:s IEE (Intelligent Energy Europe). Projektets fulla titel är “Reducing barriers hampering large-scale integration of PV electricity into the distribution grid”. 21 partners från 17 EU-länder deltar i projektet. Sverige är det enda av de nordiska länderna som deltar.

Under september-november ska intervjuer göras med ett antal olika aktörer angående administrativa barriärer för introduktion av solceller i större skala i Sverige. Om du har några exempel på administrativa problem som leder till att solcellsinstallationer försenas får du gärna skriva en kommentar till detta inlägg. Det kan exempelvis vara administrativa saker som tar längre tid än förväntat (bygglov, besked om investeringsstöd, byte av elmätare, godkännande av växelriktare från nätbolaget, godkännande för elcertifikat etc.) eller administrativa processer som är krångliga att förstå sig på (behövs bygglov eller inte, hur det går till att få elcertifikat etc.).

Projektet hade en föregångare i PV LEGAL Reduction of Bureaucratic Barriers for succesful PV deployment in the EU. Där finns bland annat en databas för varje av de 12 länder som var med i det projektet.

Springkorn. Sagån, 17 augusti 2012.

Springkorn. Sagån, 17 augusti 2012.

Mera solel under augusti i år än augusti ifjol?

När det är fem dagar kvar på augusti månad har vi hittills skördat 274,75kWh under augusti. I augusti ifjol blev det 334,11 kWh. För att nå fjolårets augustiproduktion behövs i genomsnitt 11,89 kWh per dag under resten av månaden, vilket är över snittet på 10,57 kWh hittills under augusti. Men med bra väder de närmaste dagarna ska detta vara fullt möjligt!

När man tittar på SVT:s prognos ser det fint ut, så när som på ett regnväder som kommer in på torsdag, men om det kommer på kvällen eller natten till oss gör det ingen skada för solelproduktionen, 🙂 .

Får se när vi behöver köra igång golvvärmen. Än så länge klarar vi oss en tid framåt, vilket är bra för energianvändningen.

Lila ögontröst. Badelundaåsen, 24 augusti 2012.

Lila ögontröst. Badelundaåsen, 24 augusti 2012.

Telge energis solavtal bättre än "Changers"

I en kommentar skrevs

”Jag undrar om du har hört talas om ett tyskt start-upföretag som heter Changers (www.changers.com)? Om inte, så rekommenderar jag att du kikar på deras hemsida. De säljer ett paket med solceller och ett batteri för att ladda upp små elektroniska apparater såsom exempelvis en Iphone eller Ipad. Batteriet registrerar hur mycket energi som har laddats med solcellen och genom att sedan koppla in batteriet till din dator och ladda upp laddningsresultatet på deras community får du “changers credit” som du sedan kan handla för på deras market place. Jag skulle gärna vilja veta vad du tycker om idén.”

Tack för tipset! Ett annorlunda grepp på solenergi, så jag tyckte det var värt att skriva en liten recension. Huum… Vid en första anblick skulle man kunna tro att det är en bra grej. Men, låt oss göra en analys.

Changers Starter Kit ger dig en solcell med 4 W effekt. Om du har den optimalt placerad med hänsyn till solinstrålningen året runt skulle du i runda slängar producera 4 kWh/år i Sverige. Men då kan man inte bära den med sig… För maximal solelproduktion bör den vara utomhus, riktad mot söder och med ca 30-50 graders lutning. Har man den inomhus förlorar man en del av solinstrålningen på grund av reflektion i fönsterytorna.

Om vi är snälla och sätter en livslängd på 25 år (då den bärbara elektroniken säkert ser annorlunda ut än idag) skulle solelproduktionen under livslängden bli 100 kWh. Priset för ett “Starter kit” är €119 Euro = 989 kr. Du betalar därmed i runda slängar 10 kr/kWh för den producerade solelen.

Då har jag inte tagit någon hänsyn till de ”Changers Credits” som man kan få en per producerad Wh, eftersom jag vid en snabb genomgång inte kunde hitta vad de var värda.

Då tycker jag att ett bättre alternativ är att köpa solel via Telge Energis solavtal, vilket ger solel till ett mycket lägre pris och gynnar svenska företag, om man nu inte har möjlighet att sätta upp egna solceller hemmavid.

Orkidén knärot. Näs, 28 juli 2012.

Orkidén knärot. Näs, 28 juli 2012.

Klicka på bilden för att se den i större skala.

Energiforskningen måste stärkas tycker C

Som av en slump efter gårdagens inlägg om att jag börjar som gästforskare på MdH inom solcellsystem en dag i veckan från och med denna vecka fanns i SvD idag artikeln ”Energiforskningen måste stärkas”, författad av vår energiminister Anna-Karin Hatt.

I slutet av artikeln står ”Därför vill Centerpartiet, som en av sina viktigaste prioriteringar inför regeringens budgetförhandlingar som snart påbörjas, se fortsatt starka satsningar på svensk energiforskning.” Vad innebär det? Hade varit bra om C hade kvantifierat sina önskemål, nu känns det rätt luddigt vad man egentligen vill.

Hatt skriver om International Energy Agency att ”Deras slutsats är att de globala satsningarna på energiforskning måste mångdubblas de närmaste åren.” Om det är något Hatt stödjer när det gäller svensk energiforskning blir vi glada för det!

Hatt uppger att staten satsar 1,3 miljarder årligen på energiforskning. Är det mycket eller lite, om vi ska ”rädda världen”? Tja, ställer man det till elmarknadens omsättning är det inte speciellt mycket… I årsrapporten 2011 för Nord Pool uppges att den svenska omsättningen på denna elbörs under 2010 var 64,77 miljarder norska kronor 2010 och 49,15 miljarder norska kronor 2011, vilket blir ca 76 respektive ca 58 miljarder svenska kronor. Tolkat från ett diagram är det knappt hälften av Sveriges elanvändning som omsätts på Nord Pool.

Tallört. Gäddeholm, 24 juli 2012.

Tallört. Gäddeholm, 24 juli 2012.

Ny personlig era börjar i veckan

I oktober har jag spenderat 24 år på ABB, Corporate Research. Jag är därmed ett med möblemanget, ha… Men, i förra veckan blev ett gästforskaravtal mellan Mälardalens Högskola (MdH) och ABB underskrivet vilket betyder att jag kommer att vara en dag i veckan på Mälardalens Högskola och där forska inom solcellsystem. Tanken är att ansöka om adjungerad professur på MdH, men det var snabbare att få till ett gästforskaravtal så det blev så till en början. Huum… snabbare? Tror att vi började med avtalet i december eller så ifjol. Nåja, nu är det äntligen klart.

Jag kommer att vara hos Björn Karlsson, professor i Energiteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Björn är med sitt långa förflutna inom solenergiområdet, främst solvärme, en välkänd profil.

Det är generellt bra att få ett ökat utbyte mellan industri och forskning. Sverige är ett relativt litet land och det gäller att utnyttja våra begränsade resurser på bästa sätt. Forskning inom solcellsområdet i Sverige har varit väldigt inriktad på utveckling av nya solcellstekniker, knappt någon forskning finns på kiselbaserade solceller som 2011 hade 87,9% av världsproduktionen (enligt artikeln ”Enter the dragon” i tidskriften Photon International, no. 3, 2012).

Många har nog rätt länge väntat på ett genombrott för tunnfilmsteknologin. Men andelen av världsproduktionen minskade både 2010 och 2011 och med en marknadsandel på 11,3% 2011 för tunnfilmssolceller var den lägre än 1999 då marknadsandelen var 13%. En anledning till denna utveckling är att kiselbaserade solcellsmoduler sjunkit dramatiskt i pris under senare år, vilket gjort konkurrensen tuffare för alla andra solcellsteknologier. En annan anledning är tunnfilmsteknologins lägre verkningsgrad som blir en belastning eftersom kostnader för mark, kablage, monteringsstruktur och arbete blir högre än för kiselteknologin. Speciellt eftersom kostnadsandelen för modulerna i en solcellsanläggning har sjunkit under de senaste åren, vilket gör att priserna för modulerna har fått en mindre betydelse för totalpriset. Jag har sett siffror där modulkostnaden varit 35% för Europeiska större anläggningar med kiselbaserade moduler 2011 och en prognos på att den kan sjunka till så lågt som 20% år 2015. Det är svårt att se hur någon annan solcellsteknologi ska kunna besegra kiselteknologin under de närmaste åren.

Eftersom resterande komponenter i anläggningen, utöver modulerna, och installationskostnaden svarar för en allt större andel av kostnaden i en solcellsanläggning behövs därför ökade forskningsinsatser inom dessa områden för att sänka produktionskostnaderna för solel.

Marknadsandel för olika solcellteknologier 1999-2011. Data från Photon Magazine 3-2012.

Marknadsandel för olika solcellteknologier 1999-2011. Data från Photon Magazine 3-2012.

Knippnejlika Badelunda, Västerås. Ny lokal upptäckt i år. Rödlistad som starkt hotad. 17 augusti 2012.

Knippnejlika Badelunda, Västerås. Ny lokal upptäckt i år. Rödlistad som starkt hotad. 17 augusti 2012.

Klicka på bilden för att se den i större skala.

Val av energisystem för huset?

Hade besök hemma av journalisten Catrine Johansson, Promedia, igår. Promedia består av 14 lokaltidningar från  Motala i söder till Avesta i norr, med en upplaga på 200 000 på de prenumererade tidningarna enligt deras hemsida. De ska göra en temabilaga om energi och miljö och de ska skriva om olika typer av uppvärmningssätt.

Vårt hus byggdes 2006 med start i slutet av april och vi fick därför bestämma husets energisystem under 2005. Då var solcellsystem betydligt dyrare och inte lika attraktiva som idag. Valet föll därför på solfångare, vattenmantlad braskamin, elpatron i ackumulatortank, golvvärme på båda våningarna och vi hade till en början bara 300 W solceller. Eftersom vindläget bedömdes som mindre bra på tomten köpte vi andelar i O2 ekonomisk förening, så vi blev delägare i ett vindkraftverk utanför Sveg. Vi köpte 14 andelar om vardera 1000 kWh/år. I slutet av oktober 2010 körde vi igång en ny solcellsanläggning på 3,36 kW.

Skulle vi ha valt samma energisystem som 2005 om vi byggt huset idag? Njae… Vi skulle undersöka användning av bergvärmepump, inga solfångare, hela södertaket fyllt med solceller och styrning av solelöverskott till elpatron i ackumulatortanken. Det skulle bli ett dyrare system på grund av bergvärmepumpen, men elköpen skulle minska rejält (7000 kWh/år?) och vi skulle därför inte ha behövt köpa lika många vindandelar (5000 kr/styck).

Under 2011 matade vi in 53% av vår solel till nätet. Utan solfångare skulle solelöverskottet kunna styras till elpatron i ackumulatortanken istället och andelen som skulle matas in på nätet skulle därmed bli mycket mindre. Därmed skulle vi slippa problematiken med att beräkna hur stort värdet är av elöverskottet, som idag är snårigt och där marknaden ändrats enormt mycket bara sedan oktober 2010 då vi körde igång vår nya solcellsanläggning, vilket gör det svårbedömt på sikt. Om nu inte politikerna kommer till skott med att erbjuda nettodebitering…

Frågan om nettodebitering har av svårbegripliga skäl blivit en lång och seg långbänk, där politisk handlingskraft tyvärr lyst med sin frånvaro. Frågan har debatterats åtminstone sedan februari 2008, då Lennart Söders nätanslutningsutredning publicerades. Nuvarande regeringsutredning ska vara klar först juni 2013 och det betyder väl att nettodebitering skulle kunna bli laglig först från 2014. Däremot har flera elbolag varit betydligt alertare och redan infört nettodebitering, se under köpare solel.

PS. Braskaminen skulle vi behålla. Det är trevligt att kunna göra en brasa. Möjligen skulle vi överväga om den skulle vara vattenmantlad eller inte. Med en sådan värmer vi även varmvatten, det blir då inte lika tvärvarmt i huset vid eldning. Å andra sidan kunde vi inte använda den vid gångna vinterns 37 timmar långa strömavbrott eftersom cirkulationspumpen kräver el och vårt lilla reservelsystem falererade.

Rosenmalva Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Rosenmalva. Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Stora rödpennan framme…

Råkade hittade ett pressmeddelande från Mölndals Energi daterat 25 juni i år: ”2012 Ett år med solelproduktion”. Det är mycket positivt att elbolagen testar solcellsystem eftersom vi kan förvänta oss en stark växande marknad för solceller även i Sverige i framtiden. Mölndals Energi inhandlade en anläggning på 2 kW för 81 000 kr. Om det var med eller utan moms framgår inte, antar här att det var med moms. Man förväntades sig ca 2000 kWh solel under första året och så här skrev man.

”Totalt 1600 kWh ren solel har tillverkats. Om man räknar med 20 års livslängd och underhålls och kringkostnader på 9000:- så blir produktionskostnaden 281 öre/kWh. Att jämföra med årkontrakten 2013-2017 för el på kraftbörsen Nordpool som just nu är ca 40 öre/kWh. Så man får nog se andra värden än rent ekonomiska utifrån våra erfarenheter som solel-producent under ett år.”

Det fick mig att leta fram stora rödpennan. Här är mina kommentarer:

1

Varför blev utbytet bara 800 kWh/kW? Jag har fått rapporter om ca 1000 kWh/kW eller mer från Lund, Bua kyrka (Varberg) och Stockholm under fjolåret, för anläggningar som har inget eller litet problem med skuggning under någon del av dagen eller året. Får man bara 800 kWh/kW i Mölndal måste man ställa sig en kritisk fråga. Varför? Finns skuggningsproblem? Avviker orienteringen mycket från söderläge? Var det något tekniskt fel? Var det en sommar med ständigt regn?

Jag brukar säga att hyggligt placerade solceller ger 800-1100 kWh/kW i Sverige, men ligger man i den lägre delen av detta område är det mycket troligt att man har skuggningsproblem om man bor i södra halvan av Sverige. Trots våra egna skuggningsproblem morgon och kväll fick vi 863 kWh/kW ifjol.

2

Priset för anläggningen på 2 kW var 40.500 kr/kW. Idag kan man få solcellsanläggningar betydligt billigare än så. Se exempelvis Vattenfalls erbjudande, 21 429 – 23 810 kr/kW, inklusive moms och installation, beroende på om man är elhandelskund hos Vattenfall eller inte. Det betyder nästan en halvering av priset och därmed också nästan en halvering av produktionskostnaden för solelen.

3

Ersätter vi köpt el med egenproducerad solel blir värdet för solelen betydligt högre än Nord Pool spotpris. Jag och andra privatpersoner betalar förutom ett elhandelspris även energiskatt, elcertifikatavgift, elöverföring och moms på den köpta elen. Har man ett 1-årigt elavtal kostar det för närvarande ca 90 öre/kWh enligt Kundkrafts upphandling för zon 3. Dessutom tillkommer elöverföring, 23,5 öre/kWh, för oss som har Vattenfall som nätägare. Man hamnar då på 1,13 kr/kWh i totalt rörligt elpris och det är i första hand detta pris som ska jämföras med produktionskostnaden för solel.

Har man ett överskott som matas in på nätet varierar värdet på detta mycket beroende på vilket avtal man har, se “Köpare solel“.

4

Man har räknat med en livslängd på 20 år. Med tanke på att modultillverkare lämnar 80% effektgaranti efter 20-25 år bör vi förvänta oss att solcellerna fungerar om inte på topp så i alla fall bra även efter 20-25 år. Jag brukar räkna på 30 års livslängd och det ger 33% lägre produktionskostnad per kWh än om man räknar med 20 år.

5

Det produktionspris man räknar fram för solel blir ett i stort sett fast pris under anläggningens livslängd. Det pris vi betalar för köpt el är däremot inte fast. Det ändrar sig från år till år, eller till och med från timme till timme om prissättningen i framtiden kommer att baseras på Nord Pools timpriser. Vilket pris får vi betala för köpt el om 10 eller 20-30 år? Blir det lägre eller högre än idag? Vad tror du? Detta påverkar förstås en lönsamhetsberäkning. Ingen kan tyvärr med säkerhet besvara frågan om vilket elpris vi har om 20-30 år skulle jag vilja påstå.

Däremot vet vi att solen kommer att stråla mot jorden så länge det finns mänskligt liv…

Den som vill ha ett annat exempel på en beräkning av produktionskostnaden för solel i Sverige kan exempelvis studera “Kostnad solel“.

Renar på Murfjället. 31 juli 2012.

Renar på Murfjället. 31 juli 2012.

14,4 TWh solel i Tyskland första halvåret 2012

Enligt en pressrelease från BDEW (Der Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft (BDEW) producerades fantastiska 14,4 TWh solel i Tyskland under första halvåret 2012. Det var en ökning med hela 47% från första halvåret 2011, då 9,8 TWh producerades.

Solel svarade under första halvåret 2012 för fina 5,3% av Tysklands “bruttoförbrukning” av el, en ökning från 3,6% föregående år.

I bruttoförbrukning antar jag att överföringsförluster i transmissions- och distributionsnätet ingår. Enligt Energimyndighetens Energiläget 2011 var den svenska totala elanvändningen inklusive distributionsförluster 2010 närmare 147 TWh. Det anges att den slutliga elanvändningen var 132 TWh, vilket ger ca 15 TWh = ca 10% i överföringsförluster i det svenska elnätet under 2010.

För solcellsanläggningar blir överföringsförlusterna betydligt lägre. Man dimensionerar kabelförluster till högst 1% när solcellsanläggningar sitter på samma byggnad som där elanvändningen sker. Men det finns i Tyskland även en del större markbaserade anläggningar där elen måste transporteras en bit till användarna och där blir överföringsförlusterna lite större.

Tyskland har under senaste årtiondet varit ett föregångsland när det gäller solenergi. Det intressanta i sammanhanget är att solinstrålningen i Tyskland bara är något högre än i Sverige. Jämför man södra halvan av Sverige och norra halvan av Tyskland är det små skillnader, se nedanstående figurer.

Däremot är en det en gigantiskt stor skillnad i solelproduktion mellan länderna. Tyskland producerar i runda slängar 2000 gånger mer solel än Sverige och 200 gånger mer om man räknar per innevånare. Med tanke på att vi till och med årsskiftet i Sverige bara hade installerat 15,7 MW som ger ca 14 GWh/år antaget en medelproduktion på 900 kWh/kW är vi i Sverige bara i allra första början av en solig era…

Källor

Årlig genomsnitt global solinstrålning i Sverige under perioden 1961-1990 (kWh/m2). Källa SMHI.

Årlig genomsnitt global solinstrålning i Sverige under perioden 1961-1990 (kWh/m2). Källa SMHI.

Mer solel under juli i år än ifjol!

Jag har haft semester, men solcellerna har jobbat på. Det är bara att skörda…

Under juli gav våra solceller 405 kWh, vilket är klart mer än juli ifjol då det blev 367 kWh. Juni i år var däremot med 396 kWh sämre än fjolårets 442 kWh. Bästa månad i år liksom ifjol var maj med 445 kWh vilket var väldigt nära fjolårets maj, som med 450 kWh är vår rekordmånad sedan vi körde igång solcellsanläggningen den 28 oktober 2010.

Under januari-juli skördade vi 1982 kWh, vilket är 5% mindre än fjolårets 2091 kWh. Man ska dock ha i minnet att 2011 var soligare än normalt. Ifjol var solinstrålningen 5,4% högre än normalvärdet för åren 1961-1990 i Stockholm (närmast mätstation som SMHI har) . Enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen och därmed även solelproduktionen variera ca ±10% mellan olika år så man får förvänta sig lite variationer mellan olika år.

Diagrammet och tabellen här nedan visar solelproduktionen per månad hemma hos oss.

Jämförelse solel 2011 och 2012

Jämförelse solel 2011 och 2012

Månad 2010 (kWh) 2011 (kWh) 2012 (kWh)
Jan 48,09 50,31
Feb 129,93 116,86
Mar 292,32 260,71
Apr 362,20 307,98
Maj 449,87 445,26
Jun 441,79 396,32
Jul 367,05 405,05
Aug 334,11
Sep 241,11
Okt 138,75
Nov 52,71 58,79
Dec 18,87 34,64
Jan-Jul 2091,25 1982,49

 

Klippveronika, Murfjället. En av mina favoritblommor, trots sin litenhet. 1 augusti 2012.

Klippveronika, Murfjället. En av mina favoritblommor, trots sin litenhet. 1 augusti 2012.