Varför ska man köpa solceller??

I en kommentar skrevs:

Med dagens pris på ca 1kr/Kwh så skulle jag “spara” 1000kr/år med en egen solcellsanläggning enligt ovan. Det betyder att på 20 års tid så har jag hämtat hem min investering. Men efter 20 år är väl anläggning också mer eller mindre förbrukad?

Var i ligger då vinsten med att göra en så stor investering nu? Eller missar jag något här?

Det korta svaret är, se ”Kostnad solel”.

Det läängre svaret kommer följer här nedan.

Solcellsmodulerna håller definitivt längre än 20 år. I vart fall gällde det de moduler som producerades för 20 år sedan. Det är förstås svårt att förutsäga en livslängd på de solcellsmoduler som produceras idag. Jag brukar räkna på 30 år. Om anläggningen är avskriven tidigare än 30 år får man alltså gratis el under den resterande delen av livslängden.

Vad som kan hända med modulerna är att effekten sjunker något med tiden. Jag känner bara till en svensk långtidsstudie av degradering i svenska väderförhållanden. Den kom man fram till att den uppmätta avvikelsen på 2% efter 25 år (ger snitt 0,08%/år) i drift för 19 av de 20 modulerna från Bullerö låg inom mätnoggrannheten. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt är det svårt att uttala sig om utifrån endast en studie. Jag brukar därför anta en degradering på 0,5%/år som baseras på en sammanställning gjord av NREL i USA över många internationella studier där medianvärdet var 0,5%/år, men enskilda värden varierade mellan 0% och 2%/år.  Det som talar för ett lägre värde i Sverige är en lägre lufttemperatur som ger en lägre solcelltemperatur som enligt vissa teorier ger en längre livslängd.

Varje kWh man slipper köpa blir värd lika mycket som det rörliga priset för elhandel och elöverföring. Många glömmer bort elöverföringen. Den fasta abonnemangsavgiften kan man tyvärr inte påverka. Enligt Kundkraft 1-årsavtal ligger elhandelspriset nu på 89,5 öre/kWh i zon 3 (94,8 öre/kWh i zon 4 och och 86,2 öre/kWh i zon 1-2). Till detta ska läggas elöverföringsavgiften. Vi har Vattenfall och betalar 23,5 öre/kWh i elöverföring. Det betyder att det rörliga elpriset skulle bli 1,13 kr/kWh i zon 3 med Vattenfall som nätägare i detta fiktiva exempel. Det gäller idag och i tider med lågt spotpris på Nord Pool.

MEN, hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden? Kommer elpriset att i dagens penningvärde vara oförändrat om 10, 20 och 30 år? En ledtråd kan vara att titta lika långt tillbaka i tiden. Vad har hänt sedan dess? Moms på el (tillkom 1990), elcertifikatavgift (tillkom 2003) och energiskatt (ny reform 1993) har alla bidragit till att höja elpriserna för oss vanliga konsumenter. Spotpriserna på el har dessutom ökat rejält under det senaste årtiondet. Elpriset har därmed ökat betydligt mer än inflationen under de senaste 20 åren. Hur elpriset är om 30 år kan ingen förutspå, men det verkar troligare att elpriset fortsätter att öka snarare än att elpriset sjunker.

Ökad utbyggnad av överföringskapaciteten mellan olika europeiska länder talar för att elpriserna kommer att bli mera lika i Europa. I Tyskland betalade man 2,28 kr/kWh under 2011 (antaget en kurs på 9,00 kr/Euro). Som nämnts i inlägg från 7 juni är produktionspriset för solel i Tyskland redan idag lägre än konsumenternas elpris i Tyskland 2011. Det gäller för hela Tyskland och även för mindre anläggningar med max 10 kW märkeffekt enligt en rapport från Fraunhofer ISE som kom i maj 2012. Med fortsatt sjunkande priser på solcellssystem kommer detta prisgap att förstärkas varje kommande år även om elpriset skulle stå stilla.

Solcellsanläggningens investering betalar man nästan helt vid inköp, frånsett eventuellt framtida byte av växelriktare. De årliga driftkostnaderna för en villaanläggning är under normal drift noll, rengöring behövs normalt inte i svenskt klimat.  Det produktionspris man räknar fram blir därmed i stort sett ett fast pris i dagens penningvärde under anläggningens livslängd.

Om vi ska ställa om till helt förnyelsebar energiproduktion måste något göras. Alla kan bidra till denna omställning genom att spara energi och producera egen el om man är husägare. En vanlig åkomma i dagens samhälle är att tycka att någon annan ska göra något, men här går det faktiskt att göra något själv! Varje enskild åtgärd kan tyckas liten i sammanhanget men om vi alla skulle dra åt samma håll skulle det göra skillnad. Om vi bara utnyttjade en fjärdedel av tak- och fasadytor med minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år, vilket är 8-11% av 2011 års slutliga energianvändning. Och då har vi inte exploaterat en enda kvadratmeter ny mark!!

Om det vore någon stake i Boverkets byggregler (BBR) och våra ambitioner att uppfylla EU:s direktiv på nära nollenergibyggnader 2020 för nya byggnader, borde egen solenergiproduktion (värme och el) mycket tydligare premieras. Det är inget märkvärdigt att bygga ett hus som under ett år producerar lika mycket energi som det använder, även i Sverige, om man utnyttjar solenergin fullt ut.

Ett enkelt sätt att premiera småskalig elproduktion vore att åtminstone tillåta nettodebitering. Denna fråga rör sig tyvärr framåt med samma hastighet som en sengångare. Det har varit en del munväder från regeringen men hittills har det bara resulterat i att de efter drygt ett års betänketid, när inget hände, tillsatt en andra utredning om nettodebitering (efter det att en första utredning om nettodebitering pågått ungefär ett år), som jag tolkar som ointresse eller möjligen okunnighet från regeringens sida. Jag har myntat att solenergin är borta med vinden, eftersom vi så ensidigt fokuserat på vind av de ”nya” energislagen.

Få husägare har för övrigt möjlighet att kunna sätta upp ett vindkraftverk på sin tomt. 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter, det blir därmed bara mycket små vindsnurror som man kan sätta upp. Utbytet är dessutom rätt oförutsägbart eftersom de lokala vindförhållandena kan variera så mycket. Jag tror att många blivit besvikna på elproduktionen från små vindsnurror, på grund av att vindförhållandena i allmänhet är dåliga för vindkraftverk i tätorter och att man därför för det mesta kommer att producera långt under märkeffekten. Jag tror därmed att elproduktionspriset för små vindkraftverk idag blir högre än för el från solcellsanläggningar för en normal husägare.

Solceller är måhända ingen mjölkko för plånboken, men det gör gott i själen och samvetet med egen solel…

All time high för solcellerna!

Lite obemärkt smög det in ett dagsrekord för vår solcellsanläggning under midsommaraftonen (22 juni). Lysande 20,74 kWh blev det och det gamla rekordet från 26 maj 2011 på 20,32 förpassades därmed till historieböckerna. Det nya rekordet var därmed en rejäl putsning av det gamla. Lite rippel på effektkurvan i diagrammet nedan visar att det finns lite mera att ta, så 21 kWh kan kanske passeras någon gång i framtiden. Ifjol passerades 20 kWh endast under en dag, men i år har det hänt under två dagar. 20,19 kWh halades in den 7 juni.

Däremot blir juni månads solelproduktion i år (ca 332 kWh hittills) fjärran från fjolårets 441,79 kWh. Kan finnas ett samband med de regnrekord som enligt TV-nyheterna i kväll noterats i Stockholm och Sörmland för juni månad…

Solelproduktion 22 juni 2012.

Fingerborgsblomma Herrgårdsängen, Gäddeholm 23 juni 2012.

Ska man fylla taket med solceller?

En fråga som dök upp bland kommentarerna var “Är det bättre att lägga till och fylla hela sitt tak med solpaneler eller skall man anpassa storleken till sitt eget behov i första hand?”

En nog så knepig fråga att ge råd om… Som villaägare får man ett relativt stort överskott på grund av man dagtid under sommarhalvåret producerar betydligt mer än vad man behöver i sitt eget hus. Denna överskottsel matas på in på nätet, för oss 53% av vår solelproduktion under 2011, och det är värdet på denna el som avgör hur man dimensionerar sin anläggning.

Värdet på överskottselen varierar idag kraftigt beroende på vilket avtal man lyckats få med en elhandlare eller en nätägare. Om man säljer elen till E.ON, Fortum eller Vattenfall får man Nord Pool spotpris per timme minus 4 öre/kWh (Revidering 23/6: som framgår av kommentar nedan har Fortum nyligen ändrat sina villkor. Avdraget är nu för “direkta rörliga hanteringskostnader” som i dagsläget är 0,205 öre/kWh). Detta pris är betydligt lägre än vad man betalar när man köper tillbaka elen och betydligt lägre än produktionspriset för solel i Sverige. Det är därför inte lönt att dimensionera sin solcellsanläggning så att den ger ett stort överskott och därmed blir det en liten anläggning på 0,5 kW eller så.

Om man däremot bor i Dalarna eller ”rätta” delar av Skåne och kan få 1 kr/kWh för sin överskottsel då kan man gott fylla taket med solceller.

Några bolag har dessutom börjat med nettodebitering, där man kvittar köpt och producerad el. Enligt Skatteverket är dock nettodebitering inte laglig idag.

Nettodebitering – borta med vinden

Man bör dessutom veta att en utredning om möjlighet till nettodebitering pågår och om det i framtiden (2014?) blir tillåtet med nettodebitering är det troligt att alla nuvarande köpavtalsformer för små elproducenter kommer att försvinna och ersättas av nettodebitering. En fråga är över vilken tidperiod nettodebitering kommer att bli möjligt, som kommer att avgöra dimensioneringen.

Vill man maximalt stimulera småskalig elproduktion ska man tillåta årsvis nettodebitering. Då kan man utnyttja våra takytor maximalt genom att fylla dem med solceller. Jag ser en stor fördel i att sätta solceller på våra hustak i och med att man då inte exploaterar någon ny mark. Om det bara blir månadsvis nettodebitering kommer det inte att vara ekonomiskt intressant att utnyttja alla takytor. Då skulle man dimensionera sin anläggning så att det matchar sitt hus elbehov under månaderna juni-juli, för att undvika ett stort överskott som skulle ha ett lågt värde (eller inget värde?, oklart vad som kommer att gälla om nettodebitering blir av). Anläggningsstorlekarna skulle då bli i storleksordningen några kW för en normal villa.

Har man en större fastighet där man kan använda all producerad solel själv utan att mata in något överskott på nätet då kan man satsa på större solcellsanläggningar. Ica Maxi på Erikslund här i Västerås har en 40 kW solcellsanläggning. Elbehovet i form av belysning, kyldiskar etc matchar solelproduktion bra och all producerad solel kan användas i byggnaden. Då blir värdet för all el lika med köppriset för el och därmed lättare att förutsäga även några år framåt, vilket idag är omöjligt att förutse hur det kommer att se ut om ett par år för en villaägare, vilket beror på att regeringen varit osedvanligt senfärdig med att utreda frågan om nettodebitering. Den utredning som tillsatts tidigare i år ska vara klar i juni 2013. Därefter ska något slags beslut fattas av regering och riksdag och först därefter vet vi vilka ekonomiska villkor som kommer att gälla…

Om man tänker på mer än klöver i plånboken

Då fyller man taket med solceller… Har man inte fjärrvärme  kan man lämna plats för några solfångare, för att täcka sommarens behov av tappvarmvatten.

Rödklöver, hemma på tomten. 16 juni 2012.

 

Prisutvecklingen går snabbt i solcellsbranschen

Utvecklingen går så snabbt i solcellsbranschen att ett problem är att folk har föråldrade kunskaper som inte gäller längre, som kan leda till felaktiga bedömningar. I samband med att jag skrev om solceller för en studie KTH gjort åt Elektra (redovisades hos Elforsk igår) tittade jag i Elforsk rapport 11:26 ”El från nya och framtida anläggningar 2011. Sammanfattande rapport” utgiven i maj 2011. Där har man räknat på produktionskostnad för olika kraftslag, bland annat med solceller. Denna rapport är dock redan hopplöst förlegad när det gäller solceller. Man antog ett pris på 50 000 kr/kW för 2010, för en solcellsanläggning på 50 kW. Hittar inte någon angivelse om det är med eller utan moms, misstänker att det är exklusive moms. Tydligen tog man ingen hänsyn till att Sala-Heby installerade en 77,5 kW solcellsanläggning för 35 600 kr/kW sommaren 2010.

När man förutspådde prisutvecklingen till 2020-2025 blev det riktigt uppåt väggarna fel. Man har räknat på ett pris av 20 000 kr/kW (exklusive moms förmodligen), enligt tabell 5-8. Som har framgått av tidigare inlägg har dessa priser redan nåtts och passerats redan i år! Exempelvis var priset för Sala-Hebys 34 kW installation i Ösby 16 400 kr/kW, inklusive moms och installation. Billigaste erbjudandet idag har Sala Heby Energi AB i samarbete med Knivsta kommun och omställninggrupperna i Knivsta och Sigtuna. Ser att man uppdaterat prisinformation och att man kan köpa solcellspaket större än 4 kW för 13 000 kr/kW, inklusive moms och installation (frakt tillkommer utanför Sala, Heby, Knivsta och Sigtuna kommuner). Ootroligt pris!

Använd därför inte ovanstående Elforskrapports prognoser för att bedöma solcellers potential i Sverige det närmaste årtiondet.

Sens moral. Ta reda på färskast möjliga fakta när du bedömer och diskuterar solceller. På ett år hinner det hända väldigt mycket… Som natt och dag, :-):

Natt och dag, förvildad hemma på tomten. 16 juni 2012.

3,90 kr/kWh för solelen i Japan!

Förnyelsebar energi svarade för 1,6% av Japans energiförsörjning 2011. Kärnkraftverken är stängda. Vad gör man? Jo, man börjar betala 3,90 kr/kWh (42 yen/kWh) garanterat under 20 år för solel. Borde vara världens bästa erbjudande för solel för tillfället.  Räkna därför med en rejäl boom för solceller i Japan! De kommer därmed att segla upp som ett bland de främsta länderna i världen när det gäller solelproduktion.

Solcellerna på vårt tak är förresten från Japan, Sanyo HIT-240HDE4.

Källa: Solar Boom Heads to Japan Creating $9.6 Billion Market. 18 juni 2012.

Gökblomster, hemma på tomten. 16 juni 2012.

Solar Design lägger ner

I ett mail till sina kunder, leverantörer och partners meddelade Solar Design i Vilshult igår att man beslutat att lägga ner verksamheten för gott. Solar Design var specialiserat på byggnadsintegrerade solcellsanläggningar och kunde tillverka moduler efter kundens önskemål . Anledningen till beslutet uppges i mailet vara att bankerna inte är beredda att investera i en tillverkning av solcellspaneler (i Sverige).

Därmed försvann en av Sveriges tillverkare av solcellsmoduler. Kvarstår gör Eco Supplies Solar AB (Gällivare), Arctic Solar AB (Gällivare), Latitude Solar AB (Porjus) och Swemodule AB (Glava). Alla tillverkar kristallina kiselbaserade solcellsmoduler, liksom Solar Design gjorde. Vi sörjer med Solar Design och håller tummarna för de resterande.

Konkurrensen från asiatiska tillverkare, där fyra av de fem största under 2011 fanns i Kina, är dock tuff. Under 2011 var den svenska modultillverkningen drygt 40 MW vilket var betydligt lägre än under 2010 då den var ca 180 MW, se diagrammet här nedan från IEA PVPS-rapporten “National Survey Report of PV power applications in Sweden 2011“. Det berodde till största delen på att den i Sverige genom tiderna största modultillverkaren REC Scanmodule i Glava i slutet av 2010 upphörde med tillverkning i Sverige, då de flyttade till Singapore. Men det blev heller ingen produktionsökning från någon av de övriga tillverkarna under 2011, enligt de data Johan Lindahl samlade in för IEA PVPS-rapporten, trots att världsmarknaden ökade med 77% från 16,8 GW under 2010 till 29,7 GW under 2011 enligt EPIA:s “Global Market Outlook for Photovoltaics under 2016”, pubicerad i maj i år. Ett tecken på de hårda tiderna för de svenska företagen är att Ecosuplies Solar  varslade 29 personer och att Arctic Solar varslade 12 personer under december 2011.

Utveckling av solcellsmodulproduktionen i Sverige. Källa: National Survey Report of PV power applications in Sweden 2011.

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Folks, ikväll har vi en spännande nyhet. Det följande inlägget är nämligen författat av gästbloggare Johan Lindahl!

Johan är doktorand vid Ångström Solar Center vid Uppsala Universitet där han bedriver forskning kring kadmiumfria buffertlager i tunnfilmssolceller av typen CIGS. Han är också sedan 2010 på uppdrag av Energimyndigheten Sveriges representant i IEA-PVPS Task 1 och därmed ansvarig för att samla in och sammanställa information om den svenska solcellsmarknaden för IEA-PVPS räkning.

IEA-PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) är ett av de samverkande internationella avtal för forskning och utveckling som är etablerade inom IEA och som sedan 1993 har genomfört en rad gemensamma projekt inom solcellstillämpningar.

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Johan Lindahl

Varje år sammanställs en rapport om den svenska solcellsbranschen inom ramen för Sveriges medlemskap i IEA-PVPS. Årsrapporten sammanfattar de flesta aspekter av den svenska solcellsbranschen, som till exempel den sammanlagda installerade effekten, produktion, prisutveckling, de olika stödsystemen och vilken forskning som bedrivs inom området. 2011 år rapport blev i dagarna klar och finns nu tillgänglig för gratis nerladdning på IEA-PVPS hemsida.

Tidigare har dessa rapporter gått många förbi och jag är därför tacksam att genom detta gästinlägg (i Sveriges troligen mest lästa solcellsblogg, med drygt 10 000 besök under maj) få möjligheten och sprida en del av den information som varje år sammanställs.

Enligt mina uppgifter installerades det 4,3 MW solcellskapacitet i Sverige under 2011, vilket är en ökning med ungefär 60 % jämfört med 2010. Av dessa 4,3 MW kopplades ungefär 3,6 MW upp på nätet medan de resterande 0,7 MW bestod av ej nätanslutna system. Sverige hade därmed vid årsskiftet en sammanlagd solcellskapacitet på 15,8 MW. Dessa 15,8 MW står för ungefär 0,01 % av Sveriges totala elproduktion i dagsläget. Sverige har historiskt sett haft en liten men stabil marknad för ej nätanslutna system och det var först när det första solcellsstödet infördes som antalet nätuppkopplade system började öka. I figur 1 syns tydligt hur den svenska solcellsmarknaden har utvecklats och hur viktigt solcellsstödet har varit fram tills nu.

En stor anledning till den ökade installationstakten i Sverige är såklart också de kraftigt sjunkande systempriserna. Prisutvecklingen i Sverige har gått väldigt snabbt och priserna har nästan halverats på två år, vilket syns tydligt i figur 2. Den snabba prisreducering som pågår gör att de typiska priserna för 2011 som presenteras i rapporten redan nu, ett halvår senare, är inaktuella.

Den växande marknaden har inneburit att antalet installatörer och försäljare har ökat. Under bara 2011 och början av 2012 har ett 20-tal nya aktörer tillkommit. Dock lyckades inte den ökande sysselsättningen inom den delen av branschen kompensera för de förlorade arbetstillfällena inom produktionsindustrin som hade ett tufft år 2011. Sammanlagt minskade antalet solcellsrelaterade jobb i Sverige från 740 under 2010 till 460 under 2011. Den största anledningen till denna minskning var REC:s beslut att lägga ner sin fabrik i Glava och att flytta modulproduktionen till Singapore. Det nystartade företaget SweModule, som tagit över delar av REC ScanModul:s fabrik, hade vid 2011 årets slut omkring 30 anställda, vilket är betydligt färre än de 330 som tidigare jobbade i fabriken.

REC:s beslut att flytta deras produktion till Asien påverkade såklart även den sammanlagda modulproduktionen i Sverige. Jag har inte komplett statistik då ett företag inte velat lämna ut deras produktionssiffra, men de övriga producenterna tillverkade moduler med en sammanlagd effekt av 40,5 MW under 2011. Det vill säga nästan 10 gånger mer än vad som installerades i Sverige under 2011. Produktionsutvecklingen kan ses i figur 3.

Annars var 2011, i alla fall för mig, året då energibolagen hoppade på solcellståget. Från att det var svårt att hitta någon köpare av överskottsel under 2010 introducerade flera olika energibolag olika erbjudanden under 2011. Denna trend har som bekant fortsatt under 2012 då nya ersättningsmodeller har lanserats och några energibolag har nu även börjat sälja solcellspaket.

Sammantaget känns det som om den svenska solcellsbranschen är på frammarsch. Installationstakten ökar, priserna sjunker och elbolagen är nu med på tåget. Det kommer att bli spännande att följa denna utveckling och jag ser fram emot att snart stolt och rakryggad kunna presentera den svenska solcellsbranschens utveckling under våra interna IEA-PVPS möten.

Figur 1. Den svenska solcellsmarknadens utveckling.

Figur 2. Prisutveckling för solcellssystem i Sverige.

Figur 3. Utveckling av solcellsmodulproduktionen i Sverige.

Produktionskostnaden för solel nu lägre än konsumentelpriset i hela Tyskland!

Fraunhofer ISE har helt nyligen släppt rapporten ”Studie Stromgestehungskoten erneuerbare energien. Version 30 Mai 2012”.  Det är en mycket intressant läsning. Där har man studerat hur mycket det kostar att producera el med hjälp av bland annat solceller.

Resultaten kan sammanfattas som att produktionskostnaden för solel i Tyskland är lägre än vad konsumenterna betalar för sina köpta el. Detta oavsett var i Tyskland man bor och det gäller även för små anläggningar med max 10 kW installerad effekt. OTROLIGT!

Produktionskostnaden är beräknad som ”Levelized Cost of Electricity” (LCOE) där man tar hänsyn till såväl investeringen, drift och underhåll samt kapitalkostnader under en solcellsanläggnings hela livslängd. Denna kostnad fördelar man på den producerade energin under livslängden, där man räknar med en viss degradering per år.

För en liten solcellsanläggning på mindre än 10 kW anges solelkostnaden till 0.137-0.165 €/kWh (1,23-1,45 kr/kWh vid en kurs på 9,00 kr per Euro) i södra Tyskland, med en produktion på 1100 kWh/kW vilket är vad en bra placerad solcellsanläggning Visby kan ge. I norra Tyskland blir solelkostnaden 0.167-0.203 (1,50-1,83 kr/kWh), med en produktion på 900 kWh/kW vilket en bra placerad solcellsanläggning kan producera i merparten av Sverige. För stora anläggningar på minst 1 MW blir produktionskostnaden lägre, se tabellen nedan där det även framgår vilka antaganden man gjort.

När det gäller investeringskostnader har man antagit 1 700 – 2 200 Euro/kW (15 300 – 19 800 kr/kW) för de små och 1 500 – 1 700 Euro/kW (13 500 – 15 300 kr/kW) för de stora. Jag kan inte hitta om priserna är med eller utan tysk moms (19 %). Jag skulle tro att de är utan moms med tanke på att branschorganisationen BMW solar anger ett snittpris under första kvartalet 2012 för en nyckelfärdig anläggning på max 100 kW till 1 969 Euro/kW (17 700 kr/kW) exklusive moms. I sådana fall matchas de antagna systempriserna av nyligen gjorda erbjudanden från både Knivsta kommun och Vattenfall för solcellssystem på 3-4 kW.

Konsumenternas elpris i Tyskland anges till 0.253 Euro/kWh (2,28 kr/kWh) under 2011. Det är därmed ingen tvekan om att produktionskostnaden för solel i Tyskland är lägre än konsumentelpriset.

Det som skiljer mot Tyskland är att vårt elpris är lägre, i vart fall om man tittar på det rörliga elpriset för en villaägare. Värdet av användning av egenproducerad solel blir lika med det rörliga elpriset, de fasta abonnemangskostnaderna påverkas inte. Det svenska rörliga elpriset är ungefär hälften av det angivna tyska elpriset. När jag i ett tidigare inlägg tittade på Vattenfalls tyska elpriser noterade jag att de fasta kostnaderna för en elkonsument är betydligt lägre i Tyskland än i Sverige. Varför är det inte så i Sverige också? Vill vi gynna energibesparing och egenproducerad el maximalt bör de fasta kostnaderna minimeras eller varför inte tas bort helt?

Solcellsanläggning ≤10 kW

Solcellsanläggning

>1 MW

Livslängd (år)

25

25

Genomsnittlig vägd kapitalkostnad   (WACC = Weighted average cost of capital)

4.4%

5.1%

Årlig driftkostnad (kr/kW)

270

270

Årlig ökning i driftkostnad

2%

2%

Årlig degradering i produktionen

0.2%

0.2%

Investering (kr/W)

15,3-19,8

13,5-15,3

LCOE, vid 1100 kWh/kW (kr/kWh)

1,23-1,45

ca1,08-ca1,22 *

LCOE, vid 900 kWh/kW (kr/kWh)

1,50-1,83

1,37-1,50

* Min uppskattning från två diagram eftersom man verkar ha skrivit fel i texten.

Hasselgrodd från fjolårets potatisland. 6 juni 2012.

Hanergy köper Q.Cells dotterbolag Solibro

Fick ett spännande tips från Ulf Åman, Solect Power. Hanergy Holding Group Limited köper Q.Cells dotterbolag Solibro, inklusive Solibro Research i Uppsala enligt pressmeddelande från Q.Cells igår. Det var snabba ryck!  Bara för två månader sedan, 3 april, meddelades att Q.Cells var bankrutt. En lättnad att Solibro och speciellt Solibro Research i Uppsala blir kvar. Enligt pressreleasen ska man öka produktionen av CIGS-moduler i tyska Thalheim till 100 MW. Det är dock en bit kvar till världstoppen. Under 2011 behövde man producera mer än 500 MW för att komma med på 20 i topp listan över världens största solcellstillverkare enligt tidskriften Photon International nummer 3-2012.

Marknaden för tunnfilmssolceller har blivit betydligt tuffare i takt med att kinesiska kiselmodultillverkat sänkt priserna. Enligt Photon hade kiselsolceller 87,9% av solcellsmarknaden under 2011. Tunnfilmsolcellerna marknadsandel minskade under både 2010 och 2011 och var 2011 lägre än 1999, se diagrammet här nedan. Ett ljus i mörkret var att CIGS under 2011 ökade sin marknadsandel från 1,6% till 2,4%.

Marknadsandel för olika solcellsteknologier. Data från Photon International 3-2012.

Det som ligger tunnfilmsteknologierna i fatet är lägre verkningsgrad än för moduler baserade på kristallint kisel. Det gör att installationskostnaden ökar eftersom det krävs större tak- eller markyta, flera moduler för en given effekt (påverkar frakt, hantering och sortering), mera profiler för fastsättning av modulerna, flera kopplingsskåp (med brytare, strömsensorer, överspänningsskydd), mera kablar och mera arbetstid för installationsarbetet samt sannolikt lite högre driftkostnader på grund av att det är flera komponenter i systemet. I takt med att modulkostnadens andel för en solcellsinstallation minskar ökar betydelsen av hög verkningsgrad för att hålla nere kostnaderna för resten av solcellssystemet. En utmaning för tunnfilmsteknologierna är därför att höja modulverkningsgraden.

På lång sikt har kisel en fördel i att det är det näst vanligaste ämnet i jordskorpan näst efter  syre (bundet i olika oxider) och det är därför ingen bristvara. Indium och tellur är mindre vanliga vilket med tiden kan ge prisökningar. Kadmium är mycket giftigt och bör undvikas.  EU:s RoHS-direktiv listar kadmium som ett ämne vars användning ska begränsas, CdTe i solcellsmoduler är dock ett undantag för närvarande. Vid Uppsala Universitet pågår forskning att finna alternativa grundämnen i CIGS-solceller.

Nyheterna duggar tätt. 1 juni meddelade Konarka att man var bankrutt. Konarka var en ledande tillverkare av organiska (polymer) tunnfilmssolceller (OPV). Konarka var ett av få OPV-företag som hade kommit så långt att man kunde erbjuda OPV-moduler; “Power Plastic“. Ska man tro att det dyker upp en kinesisk köpare här också??

 

Nya lägstapriser för solcellspaket

Fick tips av Hans Nyhlén, Sala-Heby Energi, om ett initiativ av Sala-Heby Energi, Knivsta kommun och omställningsgruppen i Sigtuna. Man har gjort en upphandling av nyckelfärdiga solcellspaket som gett häpnadsväckande låga priser.

Med hjälp av uppgifter på Knivsta kommuns energiblogg (från 29 maj) gjorde jag nedanstående tabell. Priserna är inklusive moms och med SMA växelriktare enligt Hans. Modulerna är gissningsvis från Kina. Jag räknar med att man inte räknat in ROT-avdrag. I bloggen nämns inget om vilka som får köpa solcellspaketen, måste man bo i Knivsta kommun? Saknar även tekniska detaljer om paketen eller för vilka typer av installationer paketpriset gäller.

Effekt (kW)

Pris exklusive montage (kr)

Pris inklusive montage (kr)

Pris inklusive montage (kr/kW)

Montage (kr)

Montage (kr/kW)

1

17 946

19 946

19 946

2 000

2 000

2

27 500

30 000

15 000

2 500

1 250

4

49 750

53 250

13 312

3 500

875

Om man köper ett nyckelfärdigt solcellspaket på 4 kW betalar man bara 13 312 kr/kW. Den tidigare kända billigaste nyckelfärdiga anläggningen var en på 38 kW som upphandlades för ekonomiska föreningen Solel i Sala&Heby tidigare i år till ett pris av ca 16 400 kr/kW. I Knivsta är priset alltså 19% lägre och det för en betydligt mindre anläggning som vanligen brukar ha ett högre pris per kW än en större.

Med det angivna priset för ett 4 kW paket blir produktionskostnaden 1,11 kr/kWh vid en kalkylränta på 5% enligt min beräkningsmodell, som finns beskriven under Produktionskostnad solel. Det är ungefär vad det rörliga elpriset är idag. Den beräknade produktionskostnaden för solelen är ett i stort sett fast pris under 30? år, medan elpriset sannolikt är högre om 30 år än idag. Med detta paketpris är alltså solelen även en ekonomiskt bra affär på sikt, under förutsättning att vi får nettodebitering (eller motsvarande) som ger en välbestämd nivå på ersättningen för överskottsel som matas in på nätet. Och detta utan något investeringsstöd…

Upphandling av solcellspaketen vanns av Swedish Centre med Kjell Bengtsson, Enköping, som kontaktperson. Jag kände inte till bolaget sedan tidigare. Deras hemsida säger att bolaget är baserat i Baghdad, medan allabolag.se anger Enköping som adress och att det bildades i oktober 2011. Antal företag i branschen ökar…

Är det något skrivfel när det gäller montagepriset? Kan man verkligen installera 1 kW solcellsanläggning för 2000 kr och för 500 kr/kW utöver den första kilowatten med någon vinst för installationsföretaget? När vi anlitade en behörig elektriker i höstas kostade han 562,5 kr per timme, inklusive moms, och dessutom kostade det 500 kr för ”servicebil” för resan till oss. Hittade just att Fortum anger att installationen kostar 13 000 kr för deras 3 kW paket, vilket är 10 000 kr mer än för ovanstående paket om det funnits ett 3 kW paket.

Det ska bli intressant att höra hur det går i Knivsta.

PS. Den 11 september fanns ingen information kvar längre på Knivsta kommuns energiblogg. Enligt andrahandsinformation jag hört verkar den tilltänkta leverantören ha dragit sig ur det hela.

Jämförelse mellan olika elbolags paketpriser

I diagrammet nedan har jag sammanställt fyra elbolags olika solcellspaketpriser. I alla fall rör det sig om nyckelfärdiga paket, inklusive installation och moms. Det är roligt att soceller har sådan medvind, men samtidigt blir jag förundrad över de stora prisskillnaderna. Din El:s erbjudande är det äldsta, övriga har alla kommit under maj månad.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Man bör ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

  • Är transportkostnad medräknad.
  • Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
  • Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
  • Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
  • Vilka garantier ingår.
  • Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel).
  • Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
  • Köper elbolaget överskottselen och i sådana fall till vilket pris.
  • Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.

Rödnarv. Johannisbergs herrgård. 26 maj 2012.