Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Nära majrekord

Det blev 445,26 kWh under maj, molnigheten efter lunch satte stopp för rekordförsök. Men det blev i alla fall den näst bästa månaden någonsin, sedan starten 28 oktober 2010. Bara maj ifjol med 449,87 kWh har varit bättre. Trea är juni ifjol med 444,79 kWh.

Parksmultron. Stora blad och utstående hår på blomskaften skiljer från smultron. Johannisberg, 26 maj 2012.

Hur mycket ger solceller per m2?

En fråga som dyker upp då och då är vilken effekt eller hur mycket energi solceller ger per kvadratmeter (m2). Jag har skrivit om det förut men här kommer en repris med lite uppdaterade data.

Effekt per m2

Man behöver veta att solcellsmoduler vid tillverkningen testas vid så kallade ”standard test conditions” (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcellstemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset.

Våra Sanyo HIT solcellsmoduler har en verkningsgrad på 17,3%. Det betyder att 17,3% av den instrålade solenergin blir elektricitet, resten blir värme. Vid STC blir solcellsmodulernas effekt då 17,3% x 1000 W/m2 = 173 W/m2. I praktiken har man dock nästan aldrig STC-förhållanden och därför ger modulerna heller nästan aldrig märkeffekten. Mera detaljer om detta finns i inlägg från 13 april.

Notera att solcellerna ger likström (DC). Effekten enligt ovan är solcellsmodulens DC-effekt. För att kunna använda solelen i huset behövs en växelriktare för att omvandla likströmmen till växelström (AC). Det ger vissa energiförluster och därför är växelriktarens levererade AC-effekt alltid lägre än modulernas DC-effekt.

Energi per m2

Jag har reviderat min tumregel till att hyggligt placerade solcellsanläggningar i Sverige ger ca 800-1100 kWh/kW och år under ett år med normal solinstrålning. Uppgraderingen till 1100 kWh/kW och år baseras på att under ett normalår ger en toppenbra solcellsanläggning 1000 kWh/kW i Stockholm (har uppmätts) och solinstrålningen i Visby är enligt SMHI:s mätningar 10% högre än i Stockholm. Därför bör en lika bra anläggning i Visby ge ca 1100 kWh/kW och år under ett år med normal solinstrålning. Solinstrålningen kan variera ca ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar. Under bästa möjlig solår skulle därmed Visby kunna skörda ca 1200 kWh/kW under ett år. Gotlänningar, hör av er med produktionssiffror för era solcellsanläggningar!

För att kunna utnyttja ovanstående tumregel för att få energi per m2 behöver man veta hur stor yta 1 kW märkeffekt kräver. Det räknar man ut om man vet modulverkningsgraden. Om vi antar 17,3% verkningsgrad vet vi enligt ovan att effekten är 173 W/m2 vid STC. Ytan för 1 kW (1000 W) blir därmed 1000/173 = 5,8 m2/kW. Bor man i Visby och har ett toppenläge bör man då kunna skörda 1100/5,8 = 190 kWh/m2 och år.

Om man skulle ha en modul av typen ”Concentrating PV” (CPV) med verkningsgrad på 25% skulle det bara krävas 4 m2/kW för att installera 1 kW märkeffekt. CPV kräver solföljare. CPV är dock inte gångbart i Sverige eftersom CPV kräver en hög andel direkt solinstrålning för att vara bättre än vanliga moduler på solföljare.

Får man tag på en SunPower kiselbaserad modul med 20,4% verkningsgrad blir ytan 4,9 m2/kW. Köper man världens bästa kommersiella CIGS-modul från Miasole med 13,1% verkningsgrad behövs 7,6 m2/kW. Klipper man till med en Konarka Power Plastic 1140 flexibel polymerbaserad modul är verkningsgraden blygsamma 1,67% och man får ta till 59,9 m2/kW för att få ihop till 1 kW.

Skördetabellen nedan visar med röda siffor hur mycket energi (kWh/m2 och år) man kan vänta sig vid olika utbyten per kW och år (anges med svarta siffor 800, 900, 1000 och 1100 kWh/kW och år).

Verkningsgrad

Det är inte alltid verkningsgraden anges i produktbladen. Så var exempelvis fallet för Konarkamodulen enligt ovan. Men har man dimensionerna och effekten kan man räkna ut verkningsgraden själv.   Konarkamodulen har enligt databladet ytan 2,407 m x 0,676 m = 1,63 m2.  Effekten är 27,3 W vilket gör 27,3/1,63 = 16,7 W/m2 vid STC. Vid STC har vi en instrålning på 1000 W/m2 och verkningsgraden blir då 16,7/1000 = 1,67%.

Yta i m2 per kW som funktion av solcellsmodulers verkningsgrad.

Myskmadra. Johannisberg, Västerås. 26 maj 2012.

Hälften av Tysklands el var solel i lördags

I lördags producerade Tysklands solceller 22 GW och det var nästan hälften av Tysklands elbehov mitt på dagen! Det är fakta som talar för sig själv…

Detta enligt the Guardian. Solar power generation world record set in Germany. 28 maj 2012. Ett tips från Mats Andersson, Energibanken, som det i ett nyhetsbrev.

Det bör påpekas att Tyskland har inte så värst mycket mer solinstrålning på årsbasis än vad vi har i Sverige. Norra halvan av Tyskland är ungefär som södra halvan av Sverige när det gäller solinstrålning.

Man kan också tänka på att nästan hela Tysklands nuvarande solcellspark har installerats under endast den senaste tioårsperiod och den installerad solcellseffekten på 24,8 GW i slutet av 2011 kunde producera 4.19% av Tysklands årliga elbehov. Bäst i Europa är Italien med 5.39%!

 

Vattenfalls priser för solcellspaket

Priserna för Vattenfalls nyckelfärdiga solcellspaket har nu släppts. Priserna för en standardinstallation framgår av följande tabell, där priserna är inklusive moms och installation för en komplett anläggning.

Effekt (W) Pris (kr) Pris (kr/kW)
1 470 45 000 30 612
1 960 55 000 28 061
2 940 70 000 23 810

Paketen säljs över hela Sverige. Man behöver inte vara nätkund hos Vattenfall och jag hittar inget om att man måste vara elhandelskund hos Vattenfall.

Om man är elhandelskund till Vattenfall betalar man ett lägre pris:

Effekt (W) Pris (kr) Pris (kr/kW)
1 470 40 500 27 551
1 960 49 500 25 255
2 940 63 000 21 429

Erbjudandet gäller alltså inte nätkunder till Vattenfall. Vi är nätkund till Vattenfall, men köper vår el av O2 ekonomisk förening (vi är delägare i vindkraftverket Svegström) och säljer vår överskottsel från solcellerna till Telge Energi. Det gör att vi inte kan köpa Vattenfalls solcellspaket till kundpriset.

Priserna för solcellspaketen är bra och betydligt lägre än de priser som andra elbolag erbjuder, som Fortum och Din El. Eftersom Vattenfall ger rabatt till deras kunder ser man väl detta som ett sätt att locka nya kunder.

Om man fått investeringsstöd blir priserna riktigt låga. Har man inte fått investeringsstöd man kan få ROT-avdrag för arbetet, om huset är minst fem år gammalt. Vattenfall anger 3 500 – 4 500 kr i möjligt ROT-avdrag för deras solcellspaket. Med ROT-avdrag kan man få en skattereduktion på 50% av arbetskostnaden. Skatteverket anger som exempel för ROT-arbeten för solpaneler att “inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.”

Solcellspaketen säljs och installeras av Direct Energy, som också installerat vår solcellsanläggning.

Månlåsbräken, numera rödlistad. Skälby 27 maj 2012.

Majrekord inom räckhåll, om inte…

18,72 kWh idag och totalt 396,85 kWh under maj. Fyra dagar kvar av maj, kan det bli det bättre än maj ifjol, som med 449,87 kWh ståtar med vårt bästa månadsvärde?

Det behövs 13,26 kWh per dag i snitt så knäcker vi rekordet! Men… det ser kärvt ut. Moln i morgon eftermiddag kan vi ta, sol hela dagen på tisdag är perfekt, men mulet onsdag-torsdag är inte bra. Å andra sidan, man ska aldrig ta ut väderprognoser som sanna innan de verkligen inträffat, så allting kan hända som det brukar heta, ha…

Rödkämpar som börjat blomma. Skälby 27 maj 2012.

Vattenfall börjar sälja solcellspaket

Richard Thygesen och Adam Hultqvist tipsade var för sig om att Vattenfall idag hade en pressrelease om att de börjar sälja nyckelfärdiga solcellspaket nästa vecka. Trodde att E.ON skulle hinna föra Vattenfall, men där högg jag i sten. Mycket kul att Vattenfall i Sverige ändrat sin åsikt och börjat tro på solceller…

Undrans vilket pris de kommer att lägga sig på? Naturligtvis måste de bräcka Fortum, där man får betala mellan 34 014 kr/kW och 40 748 kr/kW, inklusive moms och installation. Hos Din El i Göteborg får man betala mellan 41 042 kr/kW och 77 750 kr/kW, inklusive moms och installation.

Men den ekonomiska föreningen Solel i Sala&Heby betalade bara 16 400 kr/kW, inklusive moms och installation, för den anläggning som man håller på att eller nyligen har färdigställt. Det kan därför löna sig att jämföra olika leverantörer av solcellspaket, ta en titt under menyn ”Leverantörer” så hittar du ett antal att välja bland.

Undrar förresten vilken som kommer att leverera Vattenfalls solcellspaket? Ordnar man det på egen hand eller kommer man att köpa in paketen från någon underleverantör? Hoppas i sådana fall att det blir något svenskt företag så att det gagnar den svenska solcellsbranschen.

Vårtörel. Kolmsta 17 maj 2012.

2012 soligare än normalt för de flesta

Av SMHI:s mätstationer för global solinstrålning är lite överraskande Lund i topp efter årets fyra första månader. Tätt följd av Visby och överraskningen Växjö, som på årsbasis ligger långt ner bland SMHI:s mätstationer. Nästan alla orter har i år fått mera solinstrålning är normalt. Som synes är Sverige dock ett så stort land att det är stora skillnader mellan orterna. SMHI:s nät för mätning av solinstrålning är för övrigt så väldigt glest att det säkert finns platser som haft mer solinstrålning än nedanstående.

Tabellerna nedan visar dels den globala solinstrålningen per månad och summerat för januari-april i jämförelse med vad som förväntas under ett normalår under perioden 1961-1990, som SMHI använder som referensperiod. Svenska Högarna och Tarfala är nya stationer som saknar värden för denna period.

Solelproduktionen är i princip direkt proportionell mot solinstrålningen, men för vintermånaderna kan snötäckning av solcellsmodulerna minska solelproduktionen.

SMHI stationskarta solinstrålning. Kartan visar även orter som bara mäter solskenstid och de finns därför inte med i nedanstående tabeller.

Global solinstrålning Januari-April 2012. Data från SMHI.

Global solinstrålning jämfört med normalvärden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Ger maj månadsrekord?

Den bästa månaden sedan vi körde igång vår solcellsanläggning den 28 oktober 2010 var under maj ifjol. Då skördade vi fina 449,99 kWh. Hittills i år har det blivit 318,36 kWh under maj. Det skulle behövas 16,5 kWh per dag under åtta dagar i sträcka för att slå fjolårets rekord. Visserligen har vi snittat på 16,4 kWh per dag under de sju senaste dagarna, men det verkar lite osannolikt att det skulle bli åtta sådana soliga dagar till i rad. Fast de fyra närmaste dagarna ser fina ut enligt väderprognosen, vi håller tummarna…

Solelproduktion per dygn under maj 2012.

Träjon. Ekevitorp 19 maj 2012.

Vattenfall höjer nätavgifterna

Skrev 26 januari i år om ”Fasta avgifters andel av elpriset ökar oroväckande”. Från och med 1 april höjde Vattenfall sina nätpriser. Den fasta nätavgiften är nu 2 980 kr per år i område ”söder” om man har 16 A säkring och den rörliga nätöverföringsavgiften är 23,5 öre/kWh, inklusive moms. Det betyder att om man varje år köper 12 700 kWh består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Den fasta avgiften har ökat med 60% sedan 1 januari 2007 och den rörliga med 19% under samma period, vilket framgår av diagrammet här nedan.

Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är betydligt lägre än 12 700 kWh/år, blir nätavgiften i ändå högre grad en fast avgift som man inte kan påverka. Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang finns inte enligt prislistan. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Har man tidstariff betalar man 49 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 12,5 öre/kWh.

En hög och ökande fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Nätpriser 2007-2012 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Timmätning – ger inte nettovärde!

Med timmätning skulle man kunna tro att man får ett nettomätvärde för timmen och att detta värde skulle visa endera att man haft nettoinmatning till nätet av överskottsel under timmen eller att man haft nettouttag (köp) under timmen. MEN, så fungerar det inte hos i vart fall Vattenfall, som vi har som nätägare.

Elmätaren har olika register för in- och utmatning och det blir därför två mätvärden, som man valt att redovisa separat. Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att vi under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010. Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Om man för den inmatade elen ersätts med Nord Pool spotpris minus 4 öre (vanligast, erbjuds av exempelvis Vattenfall, E.ON och Fortum) kan det bli så att man en minut säljer överskottsel till detta pris, medan man under nästa minut köper tillbaka elen för ett mer än dubbelt så högt pris på 1,1-1,2 kr/kWh (aktuellt elhandelspris från Kundkraft 1-årsavtal antaget), inklusive den rörliga nätöverföringsavgiften som är 23,5 öre/kWh hos Vattenfall. Denna effekt kan tyckas lite märklig för solelproducenten…

Jag undrar om det fungerar likadant för alla solelproducenter som har timmätning? Hur fungerar det hos ditt bolag?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet