Regeringen har ”beslutat att tillsätta en utredning” om nettodebitering!

Richard Thygesen, doktorand på MdH, tipsade om en debattartikel införd i dagens Expressen. I denna debattartikel gör finansminister Anders Borg och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt det märkliga uttalandet ”Som ett led i att öka den förnybara energiproduktionen har regeringen därför beslutat att tillsätta en utredning om så kallad nettodebitering … Utredningen har i uppdrag att lämna ett fungerande förslag till regeringen innan sommaren 2013.” Enligt direktiv som kom 2 maj ska redovisning göras senast 14 juni 2013.

Det hela är märkligt, eller ska man kalla det en parodi, eftersom

  • Maud Olofsson i debattartikel i DN 23 juni 2011 skrev att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.”
  • Anna-Karin Hatt skrev följande i debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011: ”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet för att se över de återstående frågetecknen kring nettodebiteringen och min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.”
  • Enligt uppgift från Richard sade Anna-Karin Hatt samma sak som i debattartikel i Miljöaktuellt på den nationella konferensen Energiutblick i mars 2012.

De frågetecken Borg och Hatt tar upp vad gäller nettodebitering är inga nyheter, utan det är samma saker som framförts tidigare. EU-regelverket nämns igen. Har ingen upplyst dem om att Danmark, Belgien och Holland redan har nettodebitering och därmed har löst denna fråga? Regeringen har inte kommit länge i sitt tänkande än februari 2011 då remisstiden för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering gick ut. Det beror rimligen på att man inte arbetat med frågan. Man kan undra hur det kan komma sig, med tanke på ovanstående uttalanden.

OM regeringen lovar vad de säger denna gång, det vill säga att ett förslag ska finnas innan sommaren 2013 är det troligt att nettodebitering inte blir möjlig förrän 1 januari 2014 eftersom man sannolikt måste ändra i någon förordning och/eller lag, vilket tar sin tid.

Tills vidare får vi hålla till godo med de elföretag som tröttnat på regeringens handlingsförlamning i denna fråga och redan infört nettodebitering, se under menyn Köpare solel.

Källor

Expressen. Vind och solkraft måste bli lönsamt. 2012-04-30.

Anna Karin Hatt, blogg. Det ska vara lätt att göra skillnad – för
miljön och den egna plånboken
. 2012-04-30.

Regeringskansliet. Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el. Dir. 2012:39. 2012-05-02.

Backsippa i fin blom. Ekevi. 2012-04-30.

Årsbästa för solcellerna

17,55 kWh idag är med råge bästa solelproduktionen under en dag i år. 28 april ifjol var bästa aprildagen 2011 med 18,25 kWh, alltså 4% bättre ifjol. Som man ser på kurvan var det en del molnighet på eftermiddagen idag, som minskade solelproduktionen något.

Solelproduktion 28 april 2012.

Vitsippa Johannisbergs naturreservat. 2012-04-28.

Ingen utredning om nettodebitering pågår hos Näringsdepartementet

Fick idag höra av en person som pratat med Magnus Blümer, tjänsteman på Näringsdepartmentet, att man ännu inte formulerat något direktiv för en utredning om nettodebitering. Det finns heller ingen utsedd utredare och ingen deadline. Det var 10 månader sedan det framgick att regeringen skulle tillsätta en ny utredning om nettodebitering, men sedan dess har det alltså stått stilla.

Tycker att det är magstarkt att energiminister Anna-Karin Hatt skrev i en debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011 att man jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. I själva verket pågår alltså inget arbete alls ens idag, fyra månader senare. Det är en sak att journalister kan missuppfatta saker vid en intervju men i detta fall var det Anna-Karin Hatt som själv undertecknat debattartikeln.

Det är alltså precis så illa som jag befarade i inlägg 16 april och anat i tidigare inlägg. Skandal!

Vad göra? Skriv eller ring till Magnus Blümer och Anna-Karin Hatt på Näringsdepartementet och fråga hur det går med utredningen… Man kan även ta kontakt med sina lokala riksdagspolitiker och förklara dilemmat.

 

 

Vill du bräcka grannen med en värstingmodul?

Klappa till med en E20/333 modul från Sunpower! Det är en modul på 333 W med 20,4% modulverkningsgrad, som kommer att göra grannen knäsvag.

SolarPlaza har en tio i topp lista för kommersiella moduler med högst verkningsgrad, för en- och polykristallina kiselbaserade moduler samt för CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). I tabellen nedan har jag dessutom lagt till CdTe (kadmiumtellurid)-moduler och organiska (polymer) moduler som just börjat komma på marknaden. De organiska modulerna har en lång väg att gå för att närma sig övriga teknikers verkningsgrad och livslängd.

Är det viktigt med hög modulverkningsgrad?

Det finns flera aspekter på detta spörsmål.

  • Har man en begränsad yta kommer man att producera mera solel på denna yta om man har moduler med hög verkningsgrad.
    När IEA PVPS hade sitt möte Task 13 möte i Israel i oktober ifjol fick vi höra att 60% av landet är öken. Man kan då tycka att det inte skulle vara något problem att finna platser att installera solcellsanläggningar, men en av våra värdar hävdade att tillgång till land för solcellsinstallationer var en fråga även där.
  • Med högre verkningsgrad behövs mindre arbete för installationen, färre kablar, färre profiler till modulerna etc. Det ”övriga”, utöver modulerna, blir alltså billigare.
  • Om man funderar i aspekter som hur mycket materialresurser man förbrukar är det också fördelaktigt med högre verkningsgrad. Under 2011 installerade i grova slängar 150 miljoner!!! solcellsmoduler i världen. Siffran nämndes vid en IEA workshop i Uppsala förra veckan. Ett överslag visar att siffran är rimlig: 27,7 GW installerades ifjol vilket gör 185 W per modul, vilket verkar någorlunda riktigt.Om vi för enkelhetens skull antar att det behövs 1 meter kabel för koppla ihop två moduler blir det 15 000 mil kabel enbart för att koppla ihop modulerna. Skulle man ha installerat moduler med 1% bättre verkningsgrad skulle man alltså ha sparat 150 mil kabel för att installera samma effekt. Med tanke på att även koppar kan bli en bristmetall i framtiden finns det anledning att begränsa kabelåtgången…

Källor

SolarPlaza. Top 10 World’s Most Efficient Solar PV Modules.

Optics.org. First Solar halts expansion amid PV uncertainty.

Konarka. Tech Sheet Sheets and Brochures.

EPIA (European Photovoltaic Industry Association). Market Report 2011.

Luktviol, Johannisbergs herrgård. 20120422.

Klen sol i april

April ifjol gav lysande (he) 362,2 kWh. Hittills i april i år har det blivit 202,42 kWh. Hua…

Diagrammet visar en jämförelse per dygn mellan april ifjol och i år.

Jämförelse av solelproduktion under april 2011 och 2012.

Smånunneört, Johannisbergs herrgård. 20120422.

Gullkrös, Johannisbergs herrgård. 20120422.

Regeringsförslag om nettodebitering dröjer till nästa år!

I radioprogrammet Plånboken i P1 den 11 april intervjuades Hannes Carl Borg, politisk sakkunnig åt energiminister Anna-Karin Hatt (efter 6.07 minuter i länken, efter 38.50 från starten av programmet). Han säger att en av de viktigaste åtgärderna för att hjälpa privatpersoner är att man tittar på nettodebitering. Men samma visa som vanligt, med skattetekniska problem och skatteregler inom EU som berörs, som måste utredas. Han säger att man hoppas kunna lägga ett konkret förslag om detta under nästa år, 2013!

Detta rimmar illa med Anna-Karin Hatts uttalande i Miljöaktuellt den 20 december 2011 att Näringsdepartementet jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. Man kan ju fråga sig om man över huvud taget har jobbat med frågan sedan det i DN den 23 juni 2011 framgick att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas”. Nog borde frågan ha hunnit utredas under de nästan 10 månader som gått. Speciellt med tanke på att nettodebitering redan finns i Danmark, Belgien och Holland, som jag skrivit om i inlägg den 19-22 mars i år.

Det är en rejäl besvikelse att det går så långsamt för regeringen i frågan om nettodebitering. Det har under flera år varit den i särklass viktigaste frågan för de husägare som vill installera solceller hemmavid. Den solel som ersätter köpt el får samma värde som den köpta elen. Värdet av överskottselen kan dock variera mellan 4 öre/kWh och 3,20 kr/kWh beroende på hur aktiv man varit att finna elhandlare som vill köpa överskottselen, var man råkar bo (vilken nätägare man har) och om man ansökt om tilldelning av elcertifikat eller inte samt att värdet dessutom kan variera med tiden om man har en koppling till Nord Pool spotpris eller får elcertifikat, vars pris varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Detta skapar väldigt osäkra villkor för de som vill investera i solceller och ger därmed också osäkra villkor för de företag som vill satsa på att leverera tjänster och komponenter för solcellsinstalltioner, där det blir svårt att bedöma marknadsutvecklingen och hur mycket man ska våga satsa.

Nog kan man ana varför Sverige är sämts i EU på planer för solenergi.

 

Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?

Vi har 14 stycken 240 W moduler. Köper man en 240 W är det rätt naturligt att tro att de ska ge just 240 W. I själva verket ger en modul i stort sett aldrig den effekt som de är märkta med! Hur kan det komma sig?

Märkeffekt

Vid tillverkningen av modulerna görs en kontrollmätning inomhus (“flash test”). Dessa testvärden gäller vid “Standard Test Conditions” (STC):

  • solinstrålning på 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan
  • solcelltemperatur 25°C
  • “Air mass” 1,5 (AM 1.5) spektrum

Verkliga förhållanden

Under verkliga förhållanden utomhus har man normalt sett inte STC-förhållanden. Här är några av de viktigaste faktorerna som kan ge avvikelser från modulerna märkeffekt:

  • Solinstrålningen är vanligen lägre än 1000 W/m2 mot modulytan. Solinstrålningen varierar under dagen och beroende på molnighet. Den ström som genereras i solcellerna är proportionell mot solinstrålningen. Effekten minskar linjärt med minskande solinstrålning vid konstant celltemperatur.
  • Solcellernas temperatur är vanligen högre än 25°C vid maximal instrålning (ca 1000 W/m2). Sommartid kan solcellstemperaturen utan vidare bli 50°C. Det krävs låg omgivningstemperatur om celltemperaturen ska vara 25°C eller lägre.
    En nackdel med hög solcellstemperatur är att verkningsgraden minskar med ökande temperatur. I databladen anges en temperaturkoefficient som talar om hur stor minskningen är. Ett normalt värde är -0,45%/°C (median för 4000 olika moduler). Våra moduler har -0,3%/°C och är därmed bland de 10% bästa modulerna.
    Om solcellstemperaturen är låt säga 25°C högre än STC-temperaturen blir toppeffekten för våra solcellsmoduler därmed 7,5% lägre än vid STC-temperaturen och 11,2% lägre för en modul med normalt värde på temperaturkoefficienten.
  • Smuts på modulytan kan absorbera en del av solinstrålningen.
  • Degradering av modulerna kan med tiden minska verkningsgraden och därmed ge en lägre effekt.
  • Solinstrålningens infallsvinkel är normalt inte vinkelrät mot modulerna. Med minskande infallsvinkel ökar reflektionsförlusterna i modulernas glasyta.
  • Modulernas effekt kan avvika från märkeffekten även vid STC-förhållanden. De flesta producenter levererar moduler som har något högre effekt än märkeffekten, vilket är positivt.

När modulerna sitter seriekopplade i en så kallad sträng måste samma ström gå genom alla moduler i strängen. Det betyder att modulen med lägsta prestanda kommer att bestämma hela strängens prestanda. Om man råkar ha fått en dålig modul eller om det med tiden blir fel på en modul i en sträng kommer det att negativt påverka hela strängens effekt. Detta kan bildlikt jämföras med att man har en vattenslang med olika dimensioner. Det är den del av slangen som har lägst diameter som bestämmer hur stort vattenflöde man kan få genom slangen.

Modulernas märkeffekt gäller dessutom för likström. I huset används växelström. Man förlorar några procent i växelriktaren vid omvandling från likström till och växelström och i kablarna får man resistiva förluster, som bör vara mindre än 1% om kablarna är tillräckligt dimensionerade.

Det blev en lång inledning till min egentliga fundering. När jag för en tid sedan tittade på effekten från våra solcellsmoduler tyckte jag att den var lägre än förväntat. Mer om detta i kommande inlägg.

Solceller i smart 3D layout

Forskare vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) har utvärderat olika 3-dimensionella montage av solcellsmoduler. Man har visat att man kan få ut 2-20 gånger mer energi på en given markyta, när man testat olika byggsätt i form av kuber eller torn. Man behöver visserligen mera modulyta för att producera en given energi, men det finns också fördelar om den tillgängliga ytan är begränsad och dessutom kan man få en mycket jämnare elproduktion under en dag. Om man tittar på kurvan ”Cube experiment” i figuren i artikeln nedan är det fascinerade hur jämn produktionen blir under dagen, om det är en solig dag. Med en jämnare produktion under dagen minskar behovet av energilager eller styrning av elanvändningen, vilket kan kompensera för den ökade modulkostnaden. Klart intressant för framtiden när modulkostnaden kommer att sjunka!

Litet solcellstorn från MIT. Källa: MIT News.

Källor

MIT news. A new dimension for solar energy.2012-03-27.

Solar energy generation in three dimensions. Energy & Environmental Science 2012.

 

 

Solpåverkad temperatursensor

Att mäta saker och ting med olika sensorer ger information, men det finns också möjligheter att sensorerna kan ge problem som kräver service eller att man får mätfel. Som jag skrivit om tidigare upptäckte jag i september ifjol att vi fick problem med mätningarna av solinstrålning, modultemperatur och modultemperatur. Det berodde sannolikt på att två kablar till sensorboxens RS485 Power Injector hade råkat bli omkastade vid installationen hösten 2010.

När jag såg placeringen av den nya sensorn för utomhustemperatur efter monteringen 16 januari i år slog det mig att den skulle kunna påverkas av solen under tidig morgon. Mycket riktigt är också så fallet. Om man tittar på nedanstående temperaturkurva från 5 april ser man att från 06:45 och ungefär en timme framåt är sensorn tydligt påverkad av solinstrålningen.

Jag får försöka att hitta en annan placering. Kan nog sätta den på baksidan av utskjutande takstol vid takfoten, där skyddas den av takstolen från öster och från väster har vi en skogsdunge som skuggar, så det bör gå bra.

Uppmätt lufttemperatur 5 april 2012.

Uppmätt lufttemperatur 5 april 2012.

Backtrav, ca 5 cm hög. Gäddeholm 9 april 2012.

Extra effekt när solen passerade molnkant

En klar och kall förmiddag gav hopp om nytt årsbästa men molnighet seglade in och gjorde att det stannade vid 12,8 kWh, mot 14,74 kWh igår och 14,64 kWh i förrgår. Bästa 5-minutersperiod gav i genomsnitt 2934 W under den perioden, att jämföra med 2775 W igår och 2888  W i förrgår. Det var 5 grader lägre modultemperatur idag än igår vid den maximala effekten. Med en temperaturkoefficient på 0,3%/C för våra moduler borde det ge 1,5% (42 W) högre toppeffekt idag än igår, eftersom modulverkningsgraden ökar med sjunkande temperatur, om man antar att det var lika klart idag som igår (inget dis). Eftersom det skilde 159 W i toppeffekt mellan idag och igår förklarar den lägre modultemperaturen idag bara en del av skillnaden. Den högre toppeffekten idag har alltså ytterligare en orsak.

Det är ett känt fenomen att reflektion i moln vid varierad molnighet kortvarigt kan ge en högre effekt än vid molnfritt väder. Jag följde momentanvärdena från växelriktaren under en del av dagen och jag kunde då se att den maximala AC-effekten var 3004 W, alltså 70 W högre än snittvärdet för bästa 5-minutersperioden när solen var intill kanten av ett mindre moln. Sju minuter senare var effekten 1700 W och tio minuter senare 950 W. De toppar man ser i diagrammet nedan för dagens effektkurva bör bero på tillfällig extra effekt på grund av solens reflektion i molnkanter under korta stunder.

Jämförelse av solcellernas effekt 3-5 april 2012.

Vårlök i Engelska Parken, Gäddeholm. 5 april 2012.