Vilka problem har regeringen med nettodebitering?

Frågan om nettodebitering har diskuterats åtminstone ända sedan Lennart Söders nätanslutningsutredning som kom i februari 2008. I DN 23 juni 2011 fick vi veta att regeringen skulle tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering. I Miljöaktuellt 20 december skrev energiminister Anna-Karin Hatt en debattartikel i Miljöaktuellt. I en replik från 3 januari i år ger Anna-Karin Hatt en viss precisering vad regeringen ser som stötestenar:

  1. Vem ska kvitta den använda elen mot den producerade?
  2. Över vilken tidsperiod ska det ske?
  3. Hur ska skatt och moms hanteras?
  4. Hur ska elen prissättas?

Sverige är inte först i världen med att fundera på nettodebitering, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Danmark, Belgien, Holland och 43 stater i USA har nettodebitering. Dessutom erbjuder redan Utsikt, Mälarenergi och Elinorr olika former av nettodebitering.

Min favorit är Elinorrs modell med nettoavräkning. Enkelt och smidigt, som kan genomföras utan några administrativa komplikationer hos elbolagen.

I framtiden måste vår energiförsörjning baseras helt på förnyelsebara energikällor. Vi bör därför införa regler för nettodebitering som gör det möjligt att utnyttja alla tillgängliga tak- och fasadytor för solenergi. Om vi skulle utnyttja låt säga 25% av de byggnadsytor som har minst 70% av optimal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Fördelar med att producera solenergi på befintliga byggnader är exempelvis att

  • ingen ny mark exploateras för installation, nya vägar eller nya kraftledningsgator
  • produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
  • landskapsbilden påverkas inte
  • de är tysta, inget störande ljud genereras
  • egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning

Svaren på Anna-Karins Hatts frågor blir därför

  1. Max 43 kW (motsvarar 63 A säkring).
  2. Ett år. Enligt modell från Elinorr.
  3. Danmark, Belgien och Holland tillhör EU och har löst detta. Lär av dem!
  4. Enligt Elinorrs modell tar man med sig ett eventuellt överskott av kWh till nästkommande månad.
    Låt säga att man gör detta under ett kalenderår. Om man råkar få ett överskott under något år skulle man kunna få NordPool medelspotpris för året eller för månaderna juni-juli, då man producerar som mest överskott.

Det tog väl någon halvtimme att formulera detta. Hur lång tid ska det ta för regeringen?

 

2 svar på ”Vilka problem har regeringen med nettodebitering?

  1. Problemet är att medlemskap i TFF med intill visshet gränsande sannolikhet är ett obligatorium för att få styra detta land.

    Dvs det säger sig själv, det går trögt helt enkelt. 😉

  2. Hej!

    Om du redan inte skickat den så föreslår jag att du och alla vi andra också gör det så förstår dom nog vinken 😉

    Själv så “lagrar” jag en del av solelen i en Renault Clio Electrique -97 så det fosila bränslet får gärna fortsätta uppåt. 🙂
    inköpskostnad: 49000:-
    Skatt 365kr/år
    Bränsle kostnad 2kwh/mil
    Försäkring som en bensin Clio
    Räckvid med orginal batterierna 7mil (Rätt skötta håller de över 10000 mil)
    Om man konvertering till dagens batteri teknik,14mil

    Kolla gärna in Renaults nya Elbilsprogram
    http://www.renault-ze.com/sv-se/-1460.html

    eller de 200 andra modellerna som faktiskt redan idag finns
    http://www.greenhighway.nu/index.php/el-a-gasbilsguider

    Mvh!
    Lars E

Kommentarer är stängda.