260 kWh solel under mars

Det blev 260,71 kWh solel under mars. I mars ifjol blev det 292,32 kWh. 11% mindre i år än under mars ifjol alltså.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn under 2012 dels en jämförelse mellan mars 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 14,8 kWh medan max stannade vid 13,26 kWh i år.

Solelproduktion per dygn under mars 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2011 och mars 2012.

Det var 1-2 cm nysnö i morse. Snön smälte under dagen och våra våriris lät sig inte bekommas av de få plusgraderna.

Våriris. 31 mars 2012.

251 kWh solel hittills under mars

Det blev 251,17 kWh solel hittills under mars. I mars ifjol blev det 292,32 kWh. 14% mindre i år än ifjol alltså hittills. Det kan finnas tre orsaker till det.

  1. Mindre solinstrålning i år än ifjol. Störst effekt.
  2. Sannolikt varmare i mars i år än ifjol. Högre temperatur på solceller ger lägre verkningsgrad och därmed mindre energi från solcellsmodulerna. En grad högre celltemperatur ger 0,3% lägre toppeffekt enligt databladet för våra moduler.
  3. Smutsiga moduler. Det har inte regnat (eller snöat) mycket i mars. Jag gjorde därför ren modulerna med vatten och fönstertrasa på skaft på kvällen den 23 mars.

PS. Var lite snabb att avsluta mars, det är en dag kvar…

Vilka problem har regeringen med nettodebitering?

Frågan om nettodebitering har diskuterats åtminstone ända sedan Lennart Söders nätanslutningsutredning som kom i februari 2008. I DN 23 juni 2011 fick vi veta att regeringen skulle tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering. I Miljöaktuellt 20 december skrev energiminister Anna-Karin Hatt en debattartikel i Miljöaktuellt. I en replik från 3 januari i år ger Anna-Karin Hatt en viss precisering vad regeringen ser som stötestenar:

  1. Vem ska kvitta den använda elen mot den producerade?
  2. Över vilken tidsperiod ska det ske?
  3. Hur ska skatt och moms hanteras?
  4. Hur ska elen prissättas?

Sverige är inte först i världen med att fundera på nettodebitering, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Danmark, Belgien, Holland och 43 stater i USA har nettodebitering. Dessutom erbjuder redan Utsikt, Mälarenergi och Elinorr olika former av nettodebitering.

Min favorit är Elinorrs modell med nettoavräkning. Enkelt och smidigt, som kan genomföras utan några administrativa komplikationer hos elbolagen.

I framtiden måste vår energiförsörjning baseras helt på förnyelsebara energikällor. Vi bör därför införa regler för nettodebitering som gör det möjligt att utnyttja alla tillgängliga tak- och fasadytor för solenergi. Om vi skulle utnyttja låt säga 25% av de byggnadsytor som har minst 70% av optimal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Fördelar med att producera solenergi på befintliga byggnader är exempelvis att

  • ingen ny mark exploateras för installation, nya vägar eller nya kraftledningsgator
  • produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
  • landskapsbilden påverkas inte
  • de är tysta, inget störande ljud genereras
  • egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning

Svaren på Anna-Karins Hatts frågor blir därför

  1. Max 43 kW (motsvarar 63 A säkring).
  2. Ett år. Enligt modell från Elinorr.
  3. Danmark, Belgien och Holland tillhör EU och har löst detta. Lär av dem!
  4. Enligt Elinorrs modell tar man med sig ett eventuellt överskott av kWh till nästkommande månad.
    Låt säga att man gör detta under ett kalenderår. Om man råkar få ett överskott under något år skulle man kunna få NordPool medelspotpris för året eller för månaderna juni-juli, då man producerar som mest överskott.

Det tog väl någon halvtimme att formulera detta. Hur lång tid ska det ta för regeringen?

 

USA världsledande i nettodebitering

Belgien har nettodebitering upp till 10 kW växelströmseffekt. Danmark har nettodebitering per år upp till 6 kW moduleffekt. Holland har nettodebitering upp till 5000 kWh (produceras av en solcellsanläggning på 5,6 kW om årsproduktionen är 900 kWh/kW).

Detta är dock intet mot USA, som är världsledande när det gäller nettodebitering. 43 stater plus Washington DC och Puerto Rico har en ”net metering policy”. De detaljerade villkoren skiljer från stat till stat. Framför allt kan den tillåtna anläggningsstorleken variera.

Storlek för solcellssystem

I New Mexico är gränsen 80 MW (80 000 kW)!! Lägst effektgräns har Alaska, Delaware, New York, West Virginia och Wyoming med 25 kW, som alltså är betydligt högre än gränserna i Belgien, Danmark och Holland.

I exempelvis Colorado och Arizona har man ingen effektgräns utan där är gränsen 120% respektive 125% av den normala årliga konsumtionen av el.

Avräkningsperiod

Om man under en månad har överskott tillåter många stater att man tar med sig detta överskott till nästa månad i form av kWh, endera i all oändlighet eller under en 12 månader lång period. Detta är samma metod som tillämpas av Elinorr .

Elcertifikat

Ägaren får elcertifikat (”Renewable Energy Certificates” = REC) för varje producerad MWh. Det finns i vissa stater även speciella elcertifikat för solel (”Solar renewable energy certificates” = SREC). Man kan handla med solelcertifikat på SREC Trade.  De historiska priserna för SREC varierar friskt mellan $10 (Pennsylvania) och $540 (Massachusetts).

Andra villkor

Elbolagen får inte ta ut några extra avgifter för kunder med nettodebitering. Elbolagen får inte heller tvinga kunder med nettodebitering att byta till en annan tariff.

I beskrivningen står att ”Net metering is a popular and administratively simple policy option for U.S. states.” Ja, just det, populärt och enkelt… Hur svårt kan det vara för regeringen att komma till skott i denna fråga i Sverige?

Mera läsning

Mycket mera läsning finns på den faktaspäckade DSIRE (Database for State Incentives for Renewables & Efficiency), exempelvis:

DSIRE Home. Klickbar karta där man kan se villkoren för varje stat. ”Net metering” hittar man under ”Rules, Regulations & Policies”

Net metering. Beskrivande text.

Net metering policies. Karta i Powerpoint med tillåtna anläggningsstorlekar, som kan variera beroende på produktionssätt, därav de olika värdena för vissa stater.

 

Nettoavräkning i Danmark

Här är en något reviderad repris av en text som jag skrev som en del av ett inlägg i 15 februari 2011. Texten blev lite dold där och tänkte att det kunde passa i samband med nyligen gjorda inlägg om nettodebitering i Belgien och Holland.

Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Man behöver bara fylla i en ensidig ansökan “Anmodning om nettoafregning” om man vill ha nettoavräkning. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

För den som vill sätta sig in i alla detaljer finns dokumentet “Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter” på 37 sidor. I kapitel 8 känner vi igen att Danmark liksom de svenska bolagen som erbjuder nettodebitering och nettoavräkning för ett resonemang om “lån” av el till nätet (efter dansk förebild?) :

“Man kan sige, at egenproducenten “låner” det kollektive elforsyningsnet i løbet af afregningsperioden til opbevaring af elektricitet i de tilfælde, hvor egenproducenten har overskudsproduktion, som på et andet tidspunkt i løbet af afregningsperioden bruges til at dække eget elforbrug.”

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

§ 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettoavräkning i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettoavräkning sedan 1998, vilket visar att det är genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns hos våra politiker.

PS 2012-08-23
Tillfrågade Peter Ahm, Danmark, som skrivit deras IEA PVPS lägesrapport för solceller i Danmark om varför man valt 6 kW som en gräns. Peter svarade:

“The reason for a 6 kW cap was, that the production for a typical Danish PV roof-top system would equal the annual ectricity consumption of a typical household; and for non-commercial buildings 6 kW/100 sq m of area would correspond to the typical annual electricity consumption in schools, nurseries etc. This way no one should be tempted to misuse the net metering scheme establishing very high electricity consumption.”

Frågade även om nettoavräkning inneburit några problem gentemot EU-direktiv. Svaret blev:

“The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes”.

PS 2014-08-18. Sedan 20 november 2012 har Danmark nettoavräkning per timme.

Nettodebitering i Holland också

Pratade med Wilfried van Sark, Universiteit Utrecht, igår kväll. Han är en av deltagarna på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ) mötet här i Bryssel.

Wilfried berättade att man har nettodebitering i Holland också. För tillfället är det ett tak på 5 000 kWh, men det har höjts från en tidigare lägre nivå och en höjning till 10 000 kWh diskuteras. En intressant modell att sätta ett energitak istället för ett effekttak som Danmark och Belgien har gjort.

Att även Holland har nettodebitering är ny info för oss svenskar. Att Danmark och Belgien har nettodebitering visste vi sedan tidigare. I Sverige tycker Skatteverket att det skulle strida mot EU:s direktiv att inför nettodebitering i Sverige. Det argumentet känns inte speciellt gångbart med tanke på att man åtminstone i ovanstående tre länder i EU har möjlighet till nettodebitering i lite olika former.

PS. 28 augusti 2012 träffade jag en kille från den holländska branschorganisationen PV Holland. Han bekräftade gränsen på 5 000 kWh. En komplettering var att det finns en gräns för maxstorlek på 15 kW.

Belgien har nettodebitering för solcellsanläggningar

Är på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Bryssel måndag-onsdag. Som inledning fick vi idag höra hur solcellsystem stöds i Belgien.

  • Elcertifikat. Ett lägsta pris är garanterat och detta pris är högre för el framställd med solceller än för annan el. Priset är ca 300 Euro/MWh = ca 2,7 kr/kWh! Nivån är alltså ungefär en tiopotens högre än för svenska elcertifikat. Produktionsvärden rapporteras en gång per år, detta efterlyser jag i Sverige också för mindre system.
  • Nettomätning (“net metering”) tillämpas för system upp till 10 kW växelströmseffekt från växelriktaren (alltså inte toppeffekt för modulerna som man brukar använda). Nettomätning ger nettodebitering. På årsbasis ska man vara nettokonsument av el.
    Aschim Woyte som gjorde presentationen sade att mätaren gick baklänges. Undras om det stämmer? I svenska elmätare är det olika räkneverk beroende på om strömmen går till eller från en konsument och dessa räkneverk kan bara gå framåt, de kan ej backa. I Sverige pratar vi istället om nettoavräkning eller nettodebitering.
  • Investeringsstöd. Till och med 2011 fick privata system 40% av investeringskostnaden  och företag fick 5% i skattereduktion. Från med 1 januari i år har man tagit bort detta stöd.  Det kan jag förstå. Kombination av elcertifikat och nettomätning ger fullt tillräckligt stöd.

Nettoavräkning från Elinorr en utmärkt lösning!

Thorsten Handler, Bergs Tingslags Elektriska AB, har lanserat ett förslag till en utmärkt lösning av problematiken med överskottsproduktion av el från små elproducenter. Metoden för hantering av överskottet av el, som inte kan användas direkt av producenten, bygger på nettoavräkning med följande enkla förutsättningar:

  • Konsumtionens mätarställning minus överskottsproduktionens mätarställning ger en framräknad mätarställning.
  • Den framräknade mätarställningen är aldrig mindre än föregående framräknade mätarställning, det vill säga den framräknade mätarställningen ”backar” aldrig.
  • Elbolagen köper inte ett överskott under en månad utan lagrar den till senare användning. Om det blir ett månadsöverskott en månad lagras det till nästkommande månad(er).
  • Den framräknade mätarställning går ut till marknadens alla aktörer.

Här är ett exempel, med fiktiva värden från ett föredrag Thorsten höll vid ett seminarium i Umeå den 29 november 2011 där jag lagt till kolumnen ”lagring” och förtydligat två av kolumnrubrikernas namn.

Nettoavräkning enligt förslag från Elinorr.

Nettoavräkning enligt förslag från Elinorr.

De fördelar som anges med förslaget är

  • Egenproducenten blir oberoende av konfigureringen i mätsystemen hos landets olika elnätsbolag.
  • Alla avräkningssystem klarar detta.
  • Alla debiteringssystem klarar detta.
  • Det blir ingen liten rest av kilowattimmar vid månadsskiftet som kan bli fallet vid nettodebitering och som blir svårhanterad i systemet.
  • Enkelt att kontrollera om anläggningen är nettokonsument.
  • Förlusterna balanserar (med det menades att de minskade överföringsförluster som inmatad överskottsel ger upphov till balanseras av de ökade överföringsförlusterna när man tar tillbaka den lånade elen).
  • Nätbolagen vill behålla nätkunderna.

Elinorr

Enligt uppgift från Thorsten Handler erbjuder merparten av bolagen i Elinorr denna form av nettoavräkning.

Elinorr består av sexton elnätsbolag, med 230 000 kunder och 2 500 mil elnät i södra och mellersta Norrland. Elinorr är den fjärde största aktören i Sveriges elbransch.De bolag som ingår är AB Kramfors Energiverk, Bergs Tingslags Elektriska AB, Elektra Nät AB, Gävle Energi AB, Hamra Besparingsskog, Hofors Elverk AB, Härjeåns Nät AB, Härnösand Elnät AB, Jämtkraft Elnät AB, Ljusdal Elnät AB, Sandviken Energi Nät AB, Sundsvall Elnät AB, Söderhamn Elnät AB, Åkab Nät och Skog AB, Årsunda Kraft och Belysningsförening och Övik Energi Nät AB.

 

Nettodebitering – debattartikel i Ny Teknik idag

I dagens Ny Teknik skriver Kjell Jansson, VD Svensk Energi, och Johan Ehrenberg, VD Egen El, en debattartikel med rubriken ”Ta bort avgifterna för alla som gör egen el”.

Rubriksättaren missade det väsentligaste i artikeln. Det som har störst betydelse för solelproducenterna är att man föreslår nettodebitering per månad. Som visats i Elforskrapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” (Molin, Widén, Stridh och Karlsson) är månadsvis nettodebitering visserligen ett stort steg framåt jämfört med dagsläget, men det gör tyvärr att alla tillgängliga takytor inte kommer att kunna utnyttjas för solelproduktion. För detta skulle behövas en längre period för nettodebitering och småhusägarna förväntar sig därför att våra politiker är mera offensiva och framsynta när det gäller periodlängden.

Det är ingen nyhet att Svensk Energi förespråkar nettodebitering, men det är ändå bra att frågan tas upp igen eftersom det för närvarande är den viktigaste frågan för de små solelproducenterna och eftersom det inte händer något praktiskt i denna fråga. Enligt ett uttalande från Näringsdepartementet 28 november ifjol skulle det ta minst ytterligare ett år innan nettodebitering skulle kunna bli verklighet. Det är svårt att förstå vad denna senfärdighet beror på. Avsaknaden av nettodebitering hämmar utvecklingen för småskalig solel i Sverige.

Det andra förslaget i Ny Tekniks debattartikel är att man inte ska behöva betala för ett inmatningsabonnemang, som behövs för att kunna mata in överskottsel till nätet, om man är nettoproducent av el under ett år. Idag slipper man betala inmatningsabonnemang bara om man är nettokonsument av el under ett år. Detta förslag berör bara de som har lågt behov av köpt el under ett år, i praktiken de som har fjärrvärme eller biobränsle för uppvärmning. Andelen villor med fjärrvärme och biobränsle är relativt lågt och därför berörs de flesta villägare inte av detta förslag. År 2010 värmdes 230 000 (12%) småhus med enbart fjärrvärme och 204 000 (11%) med enbart biobränsle enligt ”Energistatistik för småhus 2010” från Energimyndigheten. De 518 000 (27%) småhus som värms med enbart el får så hög elanvändning att de med en solcellsanläggning dimensionerad för nettodebitering per månad (= solelproduktion under juni eller juli lika som behovet av köpt el under någon av dessa månader) är väldigt långt ifrån att bli en nettoproducent av solel.

”Nyfiken och kunnig”

Media ligger på…

Upptäckte idag att artikeln för Gröna Draken (se sidan 10-11) har publicerats i nummer 1 – 2012 på webben. Har dock inte fått Gröna Draken i brevlådan ännu. För övrigt har de skrivit flera andra artiklar om solenergi i detta nummer, vilket var trevligt. Gröna Draken har ca 132 000 i upplaga, så soltemat borde få hygglig synlighet.