Har ni lagt märke till att SolEl-programmet lagt ut några actionrullar om solceller på sin webb. Där finns bland annat “Goda råd om solel” under rubriken Solel för privatpersoner, med undertecknad som deltagare i filmen.
Här finns även filmerna “Solel för bostadsrättsföreningar och lokaler”, “Solel för arkitekter”, “Solel för elföretag” och “Allmänt om solceller”. Bänka er framför datorn en halvtimme med en påse popcorn och njut av dessa filmer…
Folks, här kommer förvinterns utlovade bomb 2, som visar sig vara en dubbelbomb. Detta enligt en pressrelease från Telge Energi idag.
Som solelproducent kan man sälja sin solel till Telge Energi. Man får för närvarande 1,50 kr/kWh under fem år för överskottsel från solcellsanläggningar om man beviljats statligt investeringsstöd eller 2,50 kr/kWh under fem år om man inte fått något investeringsstöd.
Från 1 januari 2012 säljer vi vår överskottsel till Telge Energi. Det var ett erbjudande av typen som man inte tackar nej till.
Detta erbjudande är sensationellt och det förändrar radikalt förutsättningarna för solel i Sverige. Nu är det bara att bygga och sälja solelen till Telge Energi! Det står alltmer klart att elbolagen uppvisar mycket mera initiativförmåga än våra politiker när det gäller att stödja småskalig solel…
Telge Energi erbjuder dessutom ett solavtal för hugade köpare av solel. Om du vill köpa solel kan du köpa det i ”portioner” om 100 kWh. Du betalar 21 kr extra per månad = 252 kr per år för en portion. Man får köpa högst fem portioner eftersom efterfrågan anges vara högre än utbudet av solel. Köper man en portion hjälper man utvecklingen av solel.
PS. I pressreleasen står att ”Det finns 100 kvadratkilometer södervända svenska tak– med potential för 30 TWh solel.” Det blev en dubbelgroda…
Enligt “Potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller i Sverige“som Elisabeth Kjellson, Lunds Universitet, skrev år 2000 finns ca 400 km2 tak och fasader på byggnader i Sverige som har minst 70% av optimal solinstrålning. Jag brukar ta som räkneexempel vad vår solelproduktion skulle bli om vi utnyttjar 25% av dessa ytor, vilket blir 100 km2.
Antaget en framtida solelproduktion på 100-150 kWh/m2 skulle vi då kunna producera 10-15 TWh på befintliga byggnader. Detta utan att exploatera en enda kvadratmeter ny mark!
För drygt ett år sedan fick vi nobben från Telge Energi när det gäller köp av vår överskottsel. Sedan dess har mycket hänt och det känns roligt!
Vi har sedan 2007 andelar i O2 ekonomisk förening och är därmed delägare i vindkraftverket Svegström utanför Sveg. Vi har 14 andelar som ger oss möjlighet att köpa upp till 14 000 kWh/år till föreningspriset. Vi har solfångare, solceller och eldar med egen ved i vår vattenmantlade braskamin. Kan vi hålla vårt behov av inköpt el under 14 000 kWh/år kan vi alltså säga att all vår energi till huset är uthålligt förnyelsebar.
Under januari till oktober köpte vi 10 569 kWh el. Hittills i november har vi köpt ca 525 kWh. Klarar vi resten av november och december på ca 2900 kWh? Ja, om det blir en varm fortsättning av året. Nej, om det blir svinkallt som ifjol. Huum… nu ska jag gå ner och lägga in ett vedträd i brasan. Och… i morgon ska jag klyva mera ved.
Om vi antar att 1500 kWh (1272 kWh idag) går till vårt fristående garage och förråd skulle det bli 12 500 kWh till huset, vilket skulle bli 77 kWh/m2, inklusive hushållsel och el för uppvärmning med elpatron i ackumulatortanken, om vi skulle klara 14 000 kWh i år. Det får man väl anse vara hyggligt för ett hus byggt 2006.
PS. I ovanstående uppskattningar har jag inte tagit med vi matar in ett överskott av solel på nätet. Hittills har vi matat in 1512 kWh till nätet.
Vattenfall Elförsäljning köper överskottsel till småskaliga privata elproducenter med max 63 A säkring om man är elhandelskund hos Vattenfall och är nettokonsument på årsbasis. Priset följer timspotpriset på Nord Pool, med ett avdrag på 4 öre/kWh. Moms utbetalas enligt Vattenfalls kundtjänst.
Hemsidan ”Mikroproduktion – vi köper din överskottsel” med denna info är senast uppdaterad 27 oktober 2011, så detta verkar ha kommit helt nyligen.
Intressant med de skillnader som finns vad gäller utbetalning av moms, vilket gör en avsevärd skillnad för privatpersoner. Bixia, som köper vår överskottsel, betalar ut moms. Vattenfall Elförsäljning betalar ut moms. Men Fortum Distribution betalar inte ut moms för överskottsel, enligt deras prislista för småskalig produktion max 43,5 kW. Enligt samma prislista betalar Fortum Distribution dock ut moms på “produktionersättning, elnät” som man får som ersättning för deras minskade förluster i nätet. Vad beror dessa skillnader på? Det övergår mitt förstånd…
Detta innebär att de tre stora elbolagen alla köper överskottsel från små elproducenter. Vattenfall och E.ON vid elhandelsbolagen och Fortum via elnätbolaget. Det finns dessutom flera andra elhandels- eller elnätbolag som köper överskottsel, se “Fakta solceller“, och därmed borde de allra flesta i Sverige kunna hitta en köpare för sin överskottsel, om man är nettokonsument på årsbasis. Vad man får betalt kan dock skilja mycket och man måste aktivt söka en köpare. “Sitter man still i båten” är det enda man får automatiskt en ersättning på ca 4-8 öre/kWh från nätbolaget.
Sunpower, som är kända för att tillverka kiselbaserade moduler med hög verkningsgrad, har nu passerat magiska 20% för moduler som inte använder koncentrerande teknologier, se pressrelease 8 juni 2011. De har en 333 Watt modul med 96 celler som har 20,42% modulverkningsgrad och en 327 Watt modul med 20,05% verkningsgrad. Detta är världsrekord för kommersiella, massproducerade moduler. Intressant är att toleranser ligger mellan 0 och 5%, vilket betyder att alla moduler har minst den specificerade effekten och att den kan vara upp till 5% högre.
Våra Sanyo Sanyo HIT-240HDE4 har 17,3% verkningsgrad, vilket är bra, men trots det en bra bit ifrån Sunpowers moduler. Våra 14 moduler har en modulyta på 19,4 m2 och en nominell toppeffekt på 3,36 kW. Med 10 stycken Sunpower 333 Watt moduler skulle vi få 3,33 kW med en modulyta på 16,3 m2. Vi skulle kunna göra vår solcellsanläggning 3 m2 mindre eller sätta dit 12 moduler med 19,6 m2 yta och få en anläggning med 4,0 kW i toppeffekt istället. Det skulle ha räckt för att även maj och juli, och inte bara juni, skulle ha blivit månader med mera solelproduktion än elbehov i huset.
Folks, tidigare utlovad bomb nummer 1 kommer här. Information är verifierad genom direktkontakt med Mälarenergi och den kommer att släppas på Mälarenergis hemsida under veckan (här är pressreleasen från 9 november).
Från och med årsskiftet börjar Mälarenergi med nettodebitering för kunder inom Mälarenergis elnät, om man har en säkring på högst 63 A och är nettokonsument under året. Man behöver inte vara elhandelskund hos Mälarenergi. Nettodebiteringen görs genom att nätägaren skickar ett nettoavräknat mätvärde till elhandlaren och kunden får därmed nettodebitering hos både nätägare och elhandlare. Nettodebiteringen gäller per månad. Om man får ett överskott under en månad får man ingen ersättning för den elen.
Mälarenergi säger att det här handlar om energieffektivisering. Om kunden väljer att lagra sitt elöverskott i ett batteri, använder elen själv eller lånar ut den till nätet ser man som samma sak.
Resonemanget om energieffektivisering känns igen från branschorganisation Svensk Energi, så det är inget nytt argument Mälarenergi kommer med. Vad man tänker på är att om jag isolerar mitt hus mera så att det behövs mindre energi för uppvärmningen behöver jag inte betala energiskatt på den sparade elen. Jag utgår från att Mälarenergi gjort en noggrann juridisk bedömning av Skatteverkets invändning att all el som levererats till en kund ska kunden betala energiskatt på och att Mälarenergi bedömt att man har tillräckligt på fötterna för att klara denna invändning. Ska bli mycket intressant att följa detta initiativ!
Vem är det som är skyldig att se till att en elkund betalar energiskatt? Idag är det vår elhandlare, O2 i vårt fall, som debiterar oss energiskatten. Men om O2 bara skulle få ett nettovärde av vår elanvändning under månaden har de inget underlag för att kunna ta ut energiskatt på den el som kvittats vid nettodebiteringen.
Var regleras vilka värden som nätägaren ska leverera till elhandlaren och hur formuleras det hela där? Jag har inte koll på det. Vore intressant att se den skrivningen…
Kommer Mälarenergis initiativ att följas av en våg av andra nätägare som kommer att göra likadant?
Onsdag-torsdag denna vecka alltså. Se mera info om seminariet på SolEl-programmets hemsida. Jag kommer att vara där och hålla två föredrag.
Seminariet är detta sista i nuvarande SolEl-program som pågått sedan 2008. Nästa år startar förhoppningsvis en ny programperiod.
Har uppdaterat sidan ”Kostnad solel”. Detaljerna kan du läsa på den sidan. Nu är det maximalt 45% i investeringsstöd som gäller enligt den nya förordningen. Här är det pris för produktion av solel jag kom fram till (alla priser är inklusive moms).
| Elproduktionskostnad (kr/kWh) | Investering 20 000 kr/kW | Investering 25 000 kr/kW | Investering 50 000 kr/kW |
| Utan stöd | 1,73 | 2,16 | 4,33 |
| Med investeringsstöd | 1,01 | 1,26 | 2,51 |
| Med investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden | 0,87 | 1,12 | 2,38 |
Priserna för solceller har sjunkit och idag går det att köpa lite större anläggningar för 25 000 kr/kW i Sverige. Tog även med 20 000 kr/kW, tänkt för framtida priser.
Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga priset för köpt el (elhandel + nätöverföring), som är ca 1,25 kr/kWh om man tecknar sig för ett 1-årsavtal. Lägg märke till att det framräknade priset för solel är en i stort sett fast kostnad för hela livslängden av solcellsanläggningen! Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.
Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för oktober från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-oktober 2011, vilket alltså är jämnt ett år.
40% av vår producerade solel under oktober matades in på nätet, vilket var 16% mindre än under september. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.
3% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under september då det blev 14%. Det blev inget dygn med positivt solelnetto. Enligt webboxens lagrade 5-minuters värden saknas värden mellan 11:55 och 14:50 den 15 oktober, dvs under nästan 3 timmar. Liknande problem har tyvärr noterats även under augusti-september. Behöver göra en utredning om dessa missade mätvärden beror på fel på loggern eller att växelriktaren varit ur funktion.
Under oktober köpte vi 1088 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit i oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 1209-1386 kWh under oktober månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under oktober på 83 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 1171 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 56 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 1032 kWh. Den förhållandevis låga elanvändningen under oktober i år jämfört med 2007-2010 återspeglar att oktober varit varmare än normalt.
Sammanställning oktober 2011.
Klicka på tabellen för att se den i full storlek.
Under fyra timmar i augusti, ett 20-tal timmar i september och ca tre timmar i oktober saknades loggade värden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.
Solelproduktion per dygn under oktober 2011.
Solelproduktion per timme under oktober 2011.
Ikväll uppdaterade jag summeringen för september, med hjälp av värden på fil från Per Holmquist, Vattenfall. Det blev inget dygn under september då solelproduktionen var större än elanvändningen. Däremot hade vi sammanlagt 104 timmar utan elköp, då solcellerna gjordes oss självförsörjande på el.
När jag tidigare använda värden från Vattenfalls hemsida blev jag fintad av att om man väljer att visa värdena från exempelvis 1 september är det första värdet “00:00” för sista timmen (23:00-24:00) i augusti. De timvärden man ser anger alltså slutet för den timme värdena gäller för. Detta visste jag i och för sig sedan tidigare, men i hastigheten hade jag missat att diagrammet började med “00:00”.
För övrigt en fin finess att kunna se timvärdena på webben. Man loggar in på “Mina sidor” med sitt kundnummer och en kod som står på fakturan.
Timvärden för elanvändning i vårt hus från Vattenfalls web.