59 kWh solel under november

Under november producerade våra solceller 58,8 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det är 6,08 kWh (12%) mer än under november ifjol, då snö i slutet av månaden påverkade solelproduktionen negativt.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden (Gäddeholm 73) med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november 2010 – januari 2011 var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS.

Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 860 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Detta är en justering av tidigare antagande om 800 kWh/kW baserat på första årets elproduktion. Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

För januari-februari 2011 gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-oktober hamnade vi under alla prognoser. Juli-augusti var mindre soliga än normalt, till skillnad från januari-juni och september-oktober som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm, se inlägg från 27 september. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-oktober. Under november var Sunny Portal bäst, men alla prognoser var 19-23% ifrån den verkliga månadsproduktionen.

Det är intressant att notera att även fast ett verkligt värde för årsproduktionen har använts i Sunny Portal och man därför ”bara” behövt göra en fördelning per månad har man bara haft bästa månadsprognosen under juli och november. Det är ett illustrativt exempel på att det är långt ifrån trivialt att göra produktionsprognoser.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärden från Vattenfall.

Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
nov 2010 52,71 47,4 73,2 72,4 73
dec 2010 18,87 0,3 32 47,8 31
jan 2011 48,09 19,7 49,8 48,7 68
feb 2011 129,93 124,5 121 129 70
mar 2011 292,32 260,6 229 273 255
apr 2011 362,20 348,5 336 368 465
maj 2011 449,87 408,3 452 500 448
jun 2011 441,79 409,2 416 508 552
jul 2011 367,05 414 418 471 454
aug 2011 334,11 380,0 338 407 446
sep 2011 241,11 293,9 251 275 272
okt 2011 138,75 183,5 149 164 159
nov 2011 58,80 47,4 73,2 72,4 73
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under november 2011.

Solelproduktion per dygn under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala. I timdiagrammen finns vissa “hack” mitt på dagen för ett par dagar, då timvärden saknades i loggningen.

Näringsdepartementet tror att nettodebitering dröjer minst ett år

I Tvärsnytt idag på morgonen gjorde man en uppföljning på tidigare inslag den 22 november hemma hos oss. Jag hade tipsat Tvärsnytt om att Mälarenergi börjat med nettodebitering, att Näringsdepartementet utreder frågan om nettodebitering och att de borde göra ett inslag om detta. Återigen hade Tvärsnytt gjort ett bra arbete med sitt inslag.

I inslaget intervjuas Daniel Johansson (c), statssekreterare Näringsdepartementet. Reportern säger i inslaget att Näringsdepartementet tror att nettodebitering dröjer minst ett år, kanske mer. Detta var tyvärr vad man kunde befara. Efter denna utredning måste man sannolikt ändra i någon förordning och/eller lag för att göra nettodebitering laglig och sådant tar tid förutom att själva utredandet tar tid.

Vi minns att Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering som kom 26 november ifjol tog nästan ett år. Utredningen gick ut på remiss och det enda som hänt sedan dess är att regeringen tillsatt en ny utredning om nettodebitering. Daniel Johansson säger att frågan för närvarande bereds av regeringskansliet.

Minns också  att redan i februari 2007 fick Lennart Söder i uppdrag att göra ”nätanslutningsutredningen”, som kom i februari 2008 och där han lade fram ett förslag som skulle ha gett nettodebitering. Regeringens utredning är alltså den tredje i ordningen som behandlar nettodebitering för små elproducenter.

Den sega historien om nettodebitering vittnar om avsaknad av politisk handlingskraft. Daniel Johanssons uttalande “Vi driver frågan hårt i regeringen och vår förhoppning är att få igenom det. Hittills har vi fått igenom att frågan ska utredas vidare…” ger inga pluspoäng. Som sägs av Anders Richert, nätchef Svensk Energi, i Tvärsnytts inslag är alla intressenter positiva till att genomföra nettodebitering. Det är därför ingen bedrift att skryta om att regeringen “fått igenom” ytterligare en utredning av frågan om nettodebitering.

Det enda uttalade motstånd som finns mot nettodebitering är hos Skatteverket, men det är inte Skatteverket som ska tillåtas styra Sveriges energipolitik. Det är trots allt politiska beslut som bestämmer vilka regler Skatteverket ska tillämpa. Den senfärdighet som regeringen visat i denna fråga, trots att motstånd saknas, visar väl tyvärr att det inte finns någon större intresse för frågan hos regeringen.

Regeringens senfärdighet i frågan om nettodebitering ger tyvärr lite kalla kårar när man tänker vidare på vad som ska hända när nuvarande investeringsstöd till solceller upphör 2012. Vad händer från och med 2013 med stödet till solcellsanläggningar? Vad vi vet pågår inget arbete med att ta fram beslutsunderlag för kommande stöd och ska vi något stöd som tar vid från 1 januari 2013 behöver detta arbete startas nu! Det får inte bli en upprepning av 2009 då det blev ett halvt års glapp när det inte fanns något stödsystem, på grund av att beredningen av frågan startades alltför sent.

Min tro är vi behöver dels nettodebitering dels ett begränsat stöd under några år för att få fart på solcellsmarknaden i Sverige. Efterhand som systempriserna sjunker kan stödsystemet fasas ut. Det som ligger i potten är 10-15 TWh/år om vi sätter solceller på en fjärdedel av alla lämpligt orienterade tak- och fasadytor på svenska byggnader.

Solceller kräver solsken i november

Här kommer en ”no brainer”. Här nedan visas ett diagram över solelproduktionen per dygn hittills under november. Vilka dagar har det varit solsken och vilka dagar har varit helmulna?

Igår var det en övervägande klar dag, frånsett ett horisontnära moln på morgonen som skymde solen. Det blev 4,81 kWh igår. Idag när det var regnigt mest hela dagen, frånsett en mycket kort solglimt på eftermiddagen, blev det blygsamma 0,23 kWh.

Ibland pratas det om att vissa teknologier är bättre vid diffust ljus. En följdfråga skulle kunna vara. Är det bra? Det finns säkert vetenskapliga jämförelser gjorda av olika teknologier, men kvalitativt kan man resonera så här. Spelar det så stor roll om man får lite mer, när solinstrålningen och därmed den skördade energin är (mycket) låg, om verkningsgraden vid god solinstrålning, då den skördade energin är som störst, är lägre?

Solelproduktion per dygn hittills under november 2011.

Solelproduktion per dygn hittills under november 2011.

Hur mycket el ger solceller i Sverige?

800-1000 kWh/kW brukar jag säga som tumregel. Men de allra bästa solcellsanläggningarna kan ge över 1000 kWh/kW. KTH-anläggningen hade 1046 kWh/kW till och med oktober. Johan Paradis Ärlebäck meddelade idag att den fristående solcellsanläggningen på mark i Sala har gett 1025 kWh/kW hittills i år. Vår anläggning hade 835 kWh/kW till och med oktober trots att Västerås borde vara ungefär likvärdigt med Stockholm och Sala när det gäller solinstrålning.

Vi har 27 graders taklutning vilket teoretiskt ger 2,3% sämre årsproduktion jämfört med optimala 41 grader. Avvikelsen på 6 grader mot sydost ger teoretiskt ingen sänkt årsproduktion. I vintras tappade vi en del på grund av snötäckning, som var mer varaktig än åtminstone på KTH-anläggningen. MEN, merparten av den 23-25% högre produktionen i Sala och på KTH beror på att vår anläggning (del)skuggas morgon och kväll.

Slutsatsen är att det är viktigare att man har ett skuggfritt läge än att man har optimal lutning och orientering exakt rakt mot söder. Om du ska bedöma solpotentialen på ditt tak ska du därför fundera på vad som kan skugga taket. Träd, omgivande byggnader, skorsten eller annat på taket, flaggstänger, lyktstolpar, horisont … Speciellt allvarligt är det om skuggningen sker mitt på dagen då solinstrålningen är som störst.

Jag har en känsla av att många villaägare har skuggeffekter på sina tak som gör att man inte kan nå 1000 kWh/kW och att intervallet 800-1000 kWh/kW ger en mer realistisk uppskattning av potentialen.

Skuggning bör drabba kristallina kiselbaserade moduler (ca 85% av världsmarknaden) hårdare än tunnfilmssolceller med sina långsträckta celler. Vore intressant att se resultaten av jämförande studier gjorda av detta. Det finns alldeles säkert i litteraturen, men jag hinner inte leta upp någon sådan referens just nu.

 

Tyskland har nu 1 miljon solcellsanläggningar!

I ett pressmeddelande från BSW (Bundesverband Solarwirtschaft = German Solar Industry Association) från 15 november framgår att Tyskland nu har 1 miljon nätanslutna solcellsanläggningar. Det blev en anläggning i Berlin som bröt miljonvallen. Det började med att man hösten 1990 startade ett 1000-tak projekt. 21 år senare har man alltså blivit solcellsmiljonärer! Helt klart en enastående utveckling. Ungefär 3% av Tysklands elanvändning täcks nu av solceller och man siktar på 10% år 2020.

I Sverige har vi i runda slängar bara 400 nätanslutna solcellsanläggningar. Vi är därmed bland de sämsta i Europa. Vi saknar fortfarande nationella målsättningar både för solvärme och solel. Nog finns en hel del att lära av Tyskland…

 

Inslag i SVT Tvärsnytt i kväll?

I förmiddags var SVT Tvärsnytt (Västmanlandsnytt) på plats och gjorde en intervju rörande våra solceller. Troligen sänds det i kvällens Tvärsnytt.

PS. Yep, i sändningen 19.15 fanns det med. Det blev riktigt bra om jag får säga det själv, :-).

PS2. Det kan förresten bli en uppföljare i Tvärsnytt i morgon, då om nettodebitering hos Mälarenergi :-). Inslaget visades måndag 28 november.

Näringsutskottets betänkande mager läsning för småskaliga elproducenterna

Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU4 ”Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem” kom den 8 november. Där behandlas bland annat nettodebitering. Det är tyvärr en mager läsning för de småskaliga elproducenterna. Här nedan ges några utdrag från betänkandet, med mina kommentarer.

Egenproducerad el och nettodebitering

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om s.k. nettodebitering av el och om införande av ett fastprissystem för förnybar el. Utskottet hänvisar bl.a. till att dessa frågor har behandlats av riksdagen så sent som under våren 2011. Jämför reservation 4 (S, MP, V).

Propositionen
Regeringen anser att det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet. Därigenom ges elkonsumenten större möjligheter att ta kontroll över sin elanvändning och samtidigt bidra till omställningen av energisystemet i enlighet med uppställda mål.

I Energimarknadsinspektionens rapport Nettodebitering – Förslag till nya regler för elanvändare med egen elproduktion (EI R2010:23) föreslås det att det ska införas en reglering med nettodebitering i Sverige. Innebörden är att en elkonsument som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, och som även är elproducent, ska få kvitta den el som matas in på nätet mot den el som tas ut från nätet under en kalendermånad. Kvittningen ska endast ske mot den rörliga delen av elnätsavgiften.

Regeringen anser att införandet av ett system med nettodebitering måste utredas närmare innan den kan ta ställning i frågan. Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.

Mina kommentarer
1. ”… det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet.”
Detta är inte tekniskt svårt idag. Då hade man inte haft över 1 miljon solcellsanläggningar i Tyskland… Däremot är det idag väldigt svårt att bedöma vilken ersättning man får för den inmatade elen och var man bor i landet kan spela stor roll. Detta måste man komma till rätta med.
2. ” Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.”
Kan ingen upplysa regeringen om att både Danmark och Belgien redan har nettodebitering.

Elcertifikatsystemet

Vidare skriver man

Ytterligare utveckling av elcertifikatssystemet till förmån för småskalig elproduktion
Regeringen har sedermera i proposition 2010/11:155 föreslagit vissa förändringar av reglerna för elcertifikat som syftar till att underlätta för mindre producenter av förnybar el genom att de får undanta den el de producerat som de själva har använt från kvotplikt. I den propositionen gör regeringen också bedömningen att elcertifikatssystemet uppnår de uppsatta målen och att det i huvudsak fungerar väl. Någon reglering av golv- och takpriser för elcertifikat bör, enligt regeringen, därför inte ske. Propositionen behandlas för närvarande av riksdagen (bet. 2011/12:NU6).

Mina kommentar
Jag har i ett inlägg den 26 oktober granskat vilken betydelse det nya lagförslaget om elcertifikat får för ägare av små solcellsanläggningar och i inlägg den 31 oktober framgår texten i en skrivelse jag gjorde till Näringsdepartmentet. Jag kan inte se annat än att den nya lagen skulle ge enbart mycket marginella förändringar och att solcellsanläggningar skulle missgynnas i förhållande till andra produktionssätt av el. Därför blir ovanstående uttalande mest tomt prat utan någon innehåll av värde för de små elproducenterna.

Nettodebitering igen

Forsättningsvis skrivs

Därför ser utskottet positivt på att regeringen kommer att gå vidare med en fördjupad analys av vilka konsekvenser s.k. nettodebitering kan tänkas få.

Kvittning av egenproducerad el mot den el man förbrukar kan vid första anblicken tyckas vara en relativt enkel administrativ åtgärd. Vid en närmare analys framgår det dock att en sådan reform väcker flera komplexa följdfrågor som bl.a. hänger samman med EU-rättsliga, skattemässiga och mättekniska aspekter. Till detta kommer frågor om exakt vilka kostnadsposter som ska kvittas bort, hur ofta avräkningen lämpligen bör ske och hur kostnaderna för reformen ska fördelas på elmarknadens olika aktörer. Andra skäl som gör att genomförandet inte bör hastas fram är det pågående arbetet med att skapa en nordisk slutkundsmarknad för el och den i propositionen redovisade ambitionen att se över det s.k. mätarmonopolet. Frågans komplexitet avspeglas för övrigt också av att många remissinstanser ser positivt på nettodebitering, men att det råder olika uppfattningar om vad en nettodebiteringsreform bör omfatta och hur den bör genomföras.

Mina kommentar
1. Om Danmark och Belgien, som har nettodebitering, klarat EU-rätten kan detta inte vara något problem i Sverige heller.
2. Flera nätbolag förordar och testar redan nettodebitering genom att ett nettoavräknat värde skickas till elhandlaren. Enklare än så kan administrationen inte bli. Jag har inte hört talas om att de upplevt några problem med ”mättekniska aspekter”, så vad menar regeringen med detta?
3. När det gäller de ekonomiska aspekterna för alla inblandade aktörer har detta utförligt behandlats i Elforsk-rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” från 2010. Jag föreslår att regeringen läser den!

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen har märkligt svårt att komma till skott i frågan om nettodebitering. Det känns som att en kombination av ointresse och okunskap hämmar regeringen i denna fråga.

Men ni som är Mälarenergis kunder vet väl att ni från årsskiftet kan få nettodebitering?

En tillbakablick om bloggandet

Folks,
Detta är ett jubileumsinlägg. Nr 250 sedan starten! Denna blogg startade 15 november 2010. När jag började var nog Kristina Sjöberg, redaktör på Vi i Villa, lite tveksam till att jag skulle blogga ”bara” om solceller. Hon undrade om jag inte skulle skriva om något av mina andra intressen också, som långfärdsskridsko, fågelskådning och botanik. Men jag hade min idé att om att för få några läsare skulle det vara tämligen fokuserat på ett ämne. Och så blev det…

Jag lägger nog 5-10 timmar i veckan på bloggen. Att hitta källor med fakta som kan underbygga det jag skriver om eller att själv ta fram diverse statistik tar sin tid. Men det är också lärorikt eftersom när man ska berätta för någon annan måste man tänka till en gång extra för att försöka göra det förståeligt. Hanteringen av bloggverktyget har också sina egenheter, men jag har väl lärt mig att hantera det hyggligt nu.

Förutom de 250 inläggen har det blivit 315 kommentarer, inklusive mina svar på vad läsare skrivit om. Synpunkter eller frågor från andra är också lärorikt. Så fortsätt kommentera!

Ett filter i Word Press bloggverktyg rensar bort uppenbara spam, vilket är bra eftersom en blogg annars skulle kunna skjutas i sank av spam. Det är bara två inlägg jag fått refusera, ett med väl saftigt vokabulär och ett inlägg som textmässigt verkade OK, men när jag klickade på avsändaren fick jag en mycket tydlig varning från Norton att denna sida var skadlig att öppna, så det inlägget åkte ut. Lurigt…

Denna vecka kommer bloggen att få drygt 1600 besök. Det är nytt rekord för en vecka! Jag får tacka alla läsare att ni finns till! Det finns mycket fördomar och gamla fakta som figurerar om solceller, inte minst kan man se det när man läser kommentarerna till Ny Tekniks artiklar om solceller. Är det verkligen ingenjörer som skriver dessa kommentarer? Tillsammans hoppas jag att vi kan sprida kunskap om att solceller faktiskt kan användas i Sverige också, där man sommartid som villaägare mycket väl kan producera lika mycket el som man använder i villan.

Ha de’

PS. Idag kan jag inte låta bli att sticka in en dagsfärsk botanikbild. Jag var ute en vända och inventerade trädet bok i Gäddeholm, där vi bor. Från de ursprungligen planterade träden har en självföryngring skett och de finns nu någon halv km från det som jag antar var den ursprungliga planteringsplatsen. Boklöven har nu en karakteristisk, härligt mörkt brunröd färg som tydligt avviker från ekens ljusbruna löv, som är det enda andra lövträd som har mycket löv kvar på träden, och det är därför mycket lätt att se bokarna nu.

Regnvåta blad av trädet bok. Gäddeholm 20 november 2011.

Regnvåta blad av trädet bok. Gäddeholm 20 november 2011.

Solelproduktion Oktober – Summering 2

I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i oktober. Exempelvis gäller värdet 01:00 för timmen 00:00-01:00.

Elanvändningstoppar är under morgonen och på kvällen. Kokar vi ofantliga mängder kaffe på morgonen? Nej, det är elpatronen i ackumulatortanken som går in! Vi har termostaten inställd på att temperaturen ska vara 60 grader i övre delen av tanken och går temperaturen under denna nivå startar elpatronen (6 kW). Som jämförelse lade jag även in kurvan från juni, från ett inlägg den 6 juli. Där framgick att huset under ”tomgång” gick på ca 410 W = 12,7 kWh per dygn. Eftersom vår elanvändning under oktober alltid ligger betydligt över detta värde kan man dra slutsatsen att det är elpatronen i ackumulatortanken som dominerade elanvändningen.

På kvällen är det matlagning, TV-tittande och datorer som ökar på användningen. Mellan 12:00 och 13:00 producerade vi sånär som på 1 kWh lika mycket el med solcellerna som vi använder i huset på månadsbasis. MEN vissa dagar har det varit överskott av solel och andra underskott, vilket betyder att överskottet blev 53% på månadsbasis under denna timme.

Summering Oktober 2011 per timme.

Summering Oktober 2011 per timme.

Summering Juni 2011 per timme.

Summering Juni 2011 per timme.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Okt 2011
KTH, Stockholm 1046
Bua Kyrka, norr Varberg 905 *
Finnängen, Linköping 858
ABB Corporate Research, Västerås 850
Gäddeholm, Västerås 835

* Data för Bua Kyrka hämtas från soldata.se. Troligen har det blivit något fel på uppladdningen av data från Bua till soldata.se i oktober, snarare än att anläggningen varit ur drift i oktober.

KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011 och kommer att slå svenskt rekord för solceller med nästan 1100 kWh/kW under ett år. Om någon för några år sedan påstått att det var möjligt med ett så högt värde i Sverige hade man inte blivit trodd!

KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. ABB Corporate Research gjorde ett ryck jämfört med vår anläggning under oktober. Det beror på ABB-anläggningen med sin 40 graders lutning är speciellt förmånlig under oktober jämfört med vår 27 graders lutning. Oktober är den snöfria månad som det är störst fördel för ABB-anläggningen.

För vår egen del tar skuggning av omgivande träd bort en del under för- och eftermiddag. Utan dessa träd skulle vi säkert varit över 900 kWh/kW. En lind skuggar mest. Fast vem vill sätta motorsågen i en stor fin lind? Lind är för övrigt det vanligaste värdträdet för mistel här runt Västerås, fast just i denna lind finns inga mistlar ännu.

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Det skulle kunna finnas på Öland eller Gotland, som i genomsnitt har högre solinstrålning än Stockholm.