Elcertifikaten inte teknikneutrala och inte anpassade för de små

På Energimyndighetens hemsida kan man läsa om elcertifikat att

”Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. …
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

Och i ett faktablad från Energimyndigheten

”Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme (MWh) el. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.

Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär.”

En översyn pågår av lag, förordning och föreskrifter om elcertifikat. Remissvar på förordningen om elcertifikat ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2011. Energimyndigheten förändrade föreskrifter för elcertifikat är nu ute på remiss fram till den 14 november 2011.

Inte mycket nytt under solen…

I propositionen till det nya lagförslaget presenteras som en nyhet(!) att ”mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt”. HALLÅ… detta är väl ingen nyhet??

I nuvarande lag (2003:113) om elcertifikat står nämligen så här

”4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om produktionsanläggningens generator har en märkeffekt om högst 50 kilowatt.”

Detta undantag har varit tillämpbart för många solcellsanläggningar.

I det nya lagförslaget står att

” 4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

….

2.  elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.”

Den enda skillnaden jämfört med nuvarande lag är alltså att man lagt till en gräns på 60 MWh.

Kvotplikt är en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. För 2011 och 2012 är kvotplikten 17,9%. I praktiken betyder kvotplikten att man 2011-2012 får 17,9% lägre intäkter från elcertifikat än vad det skulle varit utan kvotplikt.

Vilka förändringar innebär lagändringen i praktiken?

Inga alls vad gäller kvotplikten för producenter med vindkraft och vattenkraft eftersom de kommer att begränsas av 50 kW effekt liksom idag och inte av energiproduktionen på 60 MWh. För solelproducenter kommer 60 MWh och inte effekten att utgöra en begränsning. Antaget att solcellsanläggningar producerar 800-1000 kWh/kW krävs 60-75 kW installerad effekt för att nå 60 MWh.

I tabellen nedan har jag gjort en jämförelse mellan sol, vind och vatten.  Det intressanta är att vattenkraft kan producera ca 200 MWh/år och vindkraft ca 100 MWh/år utan att bli kvotpliktiga eftersom effekten är lägre än 50 kW. Solcellsanläggningar kommer att få nöja sig med 60 MWh/år om lagförslaget tas utan förändringar. Vad är logiken i detta? Det vore intressant att veta hur man kom fram till just 60 MWh/år som gräns, någon som vet?

Sol

Vind

Vatten

Medeleffekt i förhållande till installerad effekt

9-12%

15-30%
(snitt 20%)

35-55%
(snitt 47%)

Elproduktion (kWh/kW)

800-1000

1300-2600

3000-4800

Elproduktion från 50 kW installation (MWh/år)

40-50

65-130

150-240

Installerad effekt för att producera 60 MWh/år (kW)

60-75

23-46

12-20

När gäller vind- och vattenkraftens produktion har jag använt värden från Energimyndighetens Energiläget 2011, med vars värden man kan räkna fram ett genomsnitt för alla Sveriges vind- och vattenkraftverk. Genom att titta på vattenkraftproduktion 15 år bakåt i tiden, då den installerade effekten varierat endast marginellt, kan man se variationerna mellan olika år.

Kvotplikten är inte teknikneutral

Elcertifikaten tilldelas för producerad energi (ett elcertifikat per MWh) och det finns därför ingen anledning att blanda in effekten. Effektbegränsning borde förstås tas bort om kvotplikten ska bli teknikneutral. Med det rådande lagförslaget är kvotplikten inte det minsta teknikneutral, enligt resonemanget ovan.

Energigränsen borde också sättas högre än 60 MWh/år.

Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter

En ständig käpphäst vad gäller elcertifikat är varför man måste ha timmätning. Elcertifikaten tilldelas per MWh, oavsett när produktionen har skett. För mindre anläggningar innebär timmätningen en så hög kostnad för mätning och rapportering att det för småhusägare blir en förlust att ansöka om elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för sin överskottsel som matas in på nätet, där nätägaren står för timmätningen utan extra kostnad för husägaren.

Tyvärr finns timmätningen kvar som krav i den nya lagen även för de små producenterna. För småhusägare skulle det gott och väl räcka med årsavläsning när det gäller tilldelning av elcertifikaten. Vi skulle kunna lägga in elmätarens ställning via Internet, på samma sätt som vi idag kan sköta skattedeklarationen via Internet.

Jag har konstaterat det förut och gör det igen. Elcertifikatsystemet har inte varit och blir inte heller anpassat för de små elproducenterna med den nya lagen, tyvärr…

Elcertifikat i verkliga livet

Efter ca 10 månader hade Maria och jag skrapat ihop vårt första elcertifikat. Med viss stolthet väntade vi med spänning på hur det skulle sättas in på vårt Cesarkonto på Svenska Kraftnät. Men den konfekten blev vi lurade på.  Eftersom vi äger 50% vardera av solcellsanläggningen visste Svenska Kraftnät inte om de skulle kontoföra elcertifikat på Maria eller mig. Lite löjeväckande onekligen, vad spelar det för roll för ett gift par på vilkens konto detta lilla elcertifikat skulle kontoföras? Därför får vi vänta på insättningen till nästa sommar innan vi skrapat ihop vårt andra elcertifikat, då de kan sätta in ett elcertifikat vardera till oss. Denna historia känns som Grönköpings Veckoblad…

Ansök om elcertifikat!

I Energimyndighetens broschyr Elcertifikatsystemet 2011 kan man läsa

“Under år 2010 tilldelades elcertifikat till 2 711 anläggningar. Dessa anläggningar var fördelade på följande energikällor: 163 biobränsleanläggningar, 1 371 vindkraftsanläggningar, 1 164 vattenkraftsanläggningar och 13 sol energianläggningar.”

Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. Om vi små skulle bli en betydande andel och, inom inte alltför många år, i majoritet måste man väl så småningom förstå att regelverket för elcertifikat måste anpassas även till de små producenterna.

6 reaktion på “Elcertifikaten inte teknikneutrala och inte anpassade för de små

  1. Bengt, hur ska jag göra för att få elcertifikat baserade på den energi som solcellerna faktiskt skapar direkt från växelriktaren?

    Jag menar min elproduktion ut på elnätet är ju mycket mindre än vad solcellerna skapar i huset. Detta eftersom min anläggning ju är så liten. Tror du att det går?

    Det borde ju gå! Det är väl så det är tänkt egentligen!? Jag kan gärna rapportera in data till “Cesar”, eller annat ställe, varje månad eller så.

    Kommentera gärna!

  2. Tekniskt är det inga problem, ekonomiskt är det en ruin…

    Eftersom du i ditt hus är utanför nätägarens ansvarsområde (icke-koncessionspliktigt nät) måste du förutom att bekosta en elmätare som klarar timmätning även ha ett avtal med någon som kan sköta avläsning och rapportering av timvärdena till Svenska Kraftnät. Denna tjänst kan du köpa av din nätägare eller av något konsultföretag, exempelvis Rejlers. En hake är att denna tjänst kostar i storleksordningen 1500 kr/år, minst, och att det därför tyvärr inte är lönt för dig.

  3. Hej Bengt!

    Du skriver lite sarkastiskt: “Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. “.

    Det är som jag brukar säga: Jag fattar inte varför inte all sprit säljs via Systembolaget! Vad menar jag med det, är jag inte riktigt klok!? Jodu!!! Spriten på systembolaget ska vara prissatt så att folk istället åker dit. Det är tex helt idiotiskt att köpa några liter sprit på en charterresa som först tillverkats tex i Sverige, sedan fraktats med flyg till Kanarieöarna, sedan fraktas med flyg hem igen. Allt detta bara för att blidka skattesystemet och den idiotiska prissättningen och de skatteregler som gäller kring sprit. Det är ju mycket mer praktiskt att tex köra bil till Systembolagets lastkaj och langa över en låda öl, vin eller vad det kan vara. Det spar ryggar, ger större säkerhet på flygplan, etc.

    Dvs Bengt, det du säger är att reglerna för Elcertifikat ju självklart ska vara gynnsamma. Men så är det förståss inte – Sverige är ju ett U-land i denna bransch. Det är bara banker som är gynnade i detta land. De behöver bara lyfta ett finger så får de alla typer av bidrag – det är sååååå synd om bankerna!

    Det kostar minst 200 kr per år med elcertifikat. Små solcellsanläggningar kommer nästan aldrig upp till en produktion ut på elnätet så att break-even nås.

  4. Pingback: Skrivelse till Näringsdepartementet om elcertifikat | Bengts villablogg

  5. Pingback: Näringsutskottets betänkande mager läsning för småskaliga elproducenterna | Bengts villablogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *