Ja till investeringsstöd även 2012?

Regeringen ska behandla kommande års budget i slutet av månaden. Vi hoppas att tidigare budgetförslag på 60 miljoner kronor ligger fast och att investeringsstödet därmed fortsätter under 2012.

Förutom ett ja i budgeten krävs en förordning som sätter reglerna för stödet. I nuvarande förordning har stödreglerna varit oförändrade från och med juli 2009 då stödet började. Enlig förordning om statligt stöd till solceller kan privatpersoner idag få maximalt 60% och de stödberättigande kostnader får uppgå till högst 75 000 kronor plus moms (93 750 kr inkusive moms) per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Helt klart måste den maximala nivån sänkas kraftigt eftersom priserna sjunkit så mycket sedan årsskiftet 2008/2009 då denna nivå beslutades.

Taket för de stödberättigade kostnader borde sänkas till storleksordningen 50 000 kr/kW inklusive moms och att man får maximalt 50% i stöd. Man skulle då få betala maximalt 25 000 kr/kW ur egen ficka. Genom att sänka taket och stödnivån kan flera av de som söker få ett stöd och genom att successivt sänka nivåerna ger det en prispress. Det var ett tankefel att ha en fast nivå under 2,5 år som nu blivit fallet. Jag föreslog att nivån skulle justeras varje år när förslaget diskuterades i en referensgrupp till Näringsdepartementet, men fick inget gehör för den idén. I Tyskland har man kommit längre i denna fråga och har regler för hur stödnivåerna, i form av inmatningstariffer (feed-in tariffs), ska sänkas.

En rejäl andel av stödet borde dessutom öronmärkas för små anläggningar (exempelvis högst 10 kW), så att inte stora anläggningar tar allt stöd. I Västmanlands län blev det så när de första pengarna delades ut 2009 att allt gick till en stor anläggning i Sala och att alla andra blev utan, så bör det inte vara. Stödet bör bidra till en spridning av solcellstekniken även till småhusägare.

4 reaktion på “Ja till investeringsstöd även 2012?

  1. Hej!

    Jag tycker det svenska stödet är felkonstruerat då det inte driver kostnads effektivisering utan istället håller uppe offerterna från olika leverantörer.

    Har själv installerat en 10kw solcellsanläggning för ca 235000 med moms och använt “dyra” (och kanske bra) komponenter från Eco supplies och SMA samt lokala firmor för montering och fastsättningssystem.
    Var själv på PVSEC och motsvarande komponenter med likvärdig prestanda och kvalitet (som jag bedömmer det) hade nu minskat kostnaden i projektet med ca 50000kr.

    Dagen skyhöga orörliga kostnadstak är oansvarig användning av våra gemensamma medel, men även 50oookr/kw med moms är orimligt mycke för takmoterade system.
    System monterade på mark kan ha ett högre tak på kanske 32000kr/kw och solföljarsystem på kanske 38000kr/kw

    För takmontage vore ca 28000kr/kw som norm rimligt viket ger 50% stöd.
    Blir det dyrare minskar bidraget och blir det billigare så ökar bidraget.
    Solföljningssystemens ökade verkningsgraden borde också premieras.

    Det måste löna sig att var kostnadseffektiv om bidrag skall användas effektivt.
    Dessutom skall det naturligtvis normen justeras i takt med att priserna går ned.

    Tysklands variant där man för stöd för installerad kw (som jag förstått det) är också bättre då det premiera att installera mycket kw för lite pengar.

    Mvh!
    Lars

  2. Angående tyska stödet som liksom i de flesta andra europeiska länder idag sker genom “Feed-in tariffs”. Det innebär att man i Tyskland får ett bestämt pris per kWh under 20 år för den producerade elen. Det gynnar byggandet av effektiva anläggningar som fungerar väl under lång tid. Det förutbestämda priset minskas efterhand och driver därmed på utvecklingen att bygga billigare anläggningar.

  3. Hej igen!

    Jo jag läste lite mer och tyskland och massa andra länders feed in verkar ju inte så dumt men kanske finns det även här något som inte är bra.

    Men varför har vi i Sverige då ett så märkligt system och hur kan vi få det förändrat?

    Mvh!
    Lars

    • I Sverige var vi satsat på elcertifikat. För varje MWh du producerar med en godkänd (”miljövänlig”) teknik får du ett elcertifikat som kan sälja för ett värde motsvarande ca 30 öre/kWh. Elcertifikaten tilldelas under 15 år. Förutom att de är betydligt mindre värda än ”feed-in tariffs” kan du som småhusägare inte dra full nytta av systemet och därför är systemet för elcertifikat inte lika för alla elproducenter.

      För att få elcertifikat måste din elproduktion timmätas (vilket är dyrt i förhållande till månadsmätning som man normalt har), vilket känns obegripligt eftersom tilldelningen av elcertifikat är oberoende av när du producerat elen. För en småhusägare blir mätabonnemanget för timmätning så dyrt att det inte lönar sig att försöka få elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet, där nätägaren timmäter all elproduktion.

      I Sverige fick vi istället ett investeringsstöd som i princip är okey, förutom att det avsatta beloppet är så litet att väldigt få kan få ett stöd och att det saknas långsiktighet i detta system. Vi vet ännu inte vad som händer efter årsskiftet. Även om regeringen den 20 september i sin budget för nästa år ger en förlängning av investeringsstöder under 2012 vet vi inte vad som händer efter 2013. Det verkar inte finna något politiskt intresse att få till en långsiktig lösning. Man har nog hamnat i ”vindkoma”.

      Vi behöver raskt få till nettodebitering, där vi kan kvitta elanvändning och elproduktion under åtminstone en månad, helst under en längre period. Den egenproducerade elen blir då lika mycket värd som priset för den köpta elen och de småskaliga producenterna får det stöd som vår näringsministerns säger sig vilja ge, men som man haft svårt att realisera.

      ”Feed-in tariffs” kommer att försvinna i takt med att man når ”grid parity”, då produktionskostnaden för solel blir lika och efterhand lägre än köppriset för el. De allra flesta länder i Europa förväntas nå ”grid parity” innan 2020 på grund av sjunkande priser för solcellsanläggningar och stigande elpriser. Därefter blir nettodebitering den naturliga och långsiktiga lösningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *