Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

241 kWh solel under september

Under september producerade våra solceller 241,1 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 794 kWh/kW när nio månader har passerat.

För både januari och februari gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-september hamnade vi under alla prognoser. Juli-augusti var mindre soliga än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm, se inlägg från 27 september. Troligen gällde det även september. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-september.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 385 418 471 454
Aug 334,11 353,5 338 407 446
Sep 241,11 273,4 251 275 272
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Elproduktion per dygn

Det första diagrammet nedan visar solelproduktionen per dygn i år. Man kan ana att våren hade flera helt soliga dagar än sommaren och hösten.

I det andra diagrammet visas hur många dygn vi haft en viss elproduktion sedan starten den 28 oktober ifjol. Exempel: Under 20 av de 336 dygnen var solelproduktion 0 kWh, vi hade ju en hel del snö i vintras och det ställde till det.

En dag i år har det blivit över 20 kWh. Det var 26 maj som det blev 20,32 kWh under dygnet. Varför blev det då inte mera runt sommarsolståndet då vi har de längsta dagarna under året? Den huvudsakliga orsaken är nog att lufttemperaturen är högre längre fram på sommaren och det ger lägre verkningsgrad på solcellerna. Dessutom kanske det är ovanligare med helt klara dagar under sommaren?

Vår solelproduktion per dygn under 2011.

Vår solelproduktion per dygn under 2011.

Antal dygn med viss solelproduktion sedan starten 28 oktober 2010.

Antal dygn med viss solelproduktion sedan starten 28 oktober 2010.

Solinstrålningen lägre än normalt juli-augusti

På SMHI:s webb finns data för uppmätt solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen var över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets sex första månader, men under normalvärdet i juli och augusti. Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25%, 17%, 3% och 5% över normalvärden för årets sex första månader och därefter 5% respektive 4% under normalvärdet. Det är därför naturligt att även solelproduktionen visade höga värden under första halvåret, se inlägg 3 september. Under ett normalår svarar första halvåret för 57% av årets solinstrålning i Stockholm. Med tanke på hur solinstrålningen varit hittills under året kommer övervikten för första halvåret att bli mera markant än under ett normalår.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Högre än normalt under första halvåret, men 11% respektive 5% lägre än normalt under juli respektive augusti. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari, februari, juni och augusti hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj och juli hade lägre nederbörd än normalt.

SMHI har för övrigt en fin karta som visar solinstrålningen på årsbasis i Sverige. Där ser man att Västerås har ungefär samma solinstrålning som Stockholm, som har 970 kWh/m2 och år vid mätstationen. Mest solinstrålning har Gotlandskusten, där man har mer än 1050 kWh/m2 och år. Det är slående hur pass liten variationen ändå är i vårt väldigt avlånga land. Om man ansätter ett medelvärde på ca 925 kWh/m2 och år hamnar nästan hela Sveriges yta inom ±15% från detta värde, det är bara allra västligaste fjällvärlden och några mindre kustområden som hamnar utanför detta intervall.

Gör samma tankeexperiment med vindtillgångarna, där är skillnaderna väldigt mycket större med tanke på att energin beror på vindhastigheten upphöjt till tre, 15% lägre vindhastighet ger 40% lägre vindenergi. Det är en anledning till varför vindenergi sällan är någon bra idé för en småhusägare i en tätort där man inte kan sätta upp höga master och där vindhastigheten nära marknivån är klen. Med tanke på att 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter enligt SCB är en egen vindsnurra inget för gemene man. För den som vill producera sin egen el lämpar sig solceller betydligt bättre för de som bor i en tätort.

Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).

Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).

Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).

Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).

Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).

Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Sensorboxen paj

Andreas och Mr x från Direct Energy var idag hem till oss och undersökte SMA:s sensorbox som samlar in signaler från tre sensorer (solinstrålning, modultemperatur och lufttemperatur). Som jag beskrev den 16 september har insamlingen av sensorvärden fungerat bara sporadiskt sedan i somras. Idag kom man fram till att det var något fel på boxen, så de måste reklamera den. Leveranstiden för en ny är tre veckor. Tja, man får väl se det som att det kunde ha varit värre. Solcellsanläggningen fungerar i övrigt. En slutsats är att desto mer sensorer och elektronik (sensorbox, webbox, RS485 injector) man har, desto större sannolikhet att något felar…

Vid varje takklättring riskerar man att knäcka takpannor. Så blev fallet idag och vid förra besöket från Direct Energy flisade ett hörn ur från en takpanna. Nu jag har bytt dessa två, hann med det strax innan det blev mörkt. Det skedde under överinseende av några skrockande storskarvar som övernattar i träden på en liten ö intill vårt hus. De verkar sociala de däringa skarvarna.

 

850 kWh/kW i år?

Vi har hittills producerat 2630 kWh solel i år. Vår anläggnings nominella effekt är 3,36 kW, vilket gör 782 kWh/kW. Antaget att vi kommer att producera 200-250 kWh till under resten av året hamnar vi på totalt 2830-2880 kWh och 842-857 kWh/kW. Det är bättre än min uppskattning på 800 kWh/kW.

Utan skuggning morgon och kväll från omgivande träd hade vi säkert nått över 900 kWh/kW. Men det är väl så här det är för de flesta småhusägare. Man har inte perfekta förutsättningar (tak rakt mot söder, med 41 graders lutning i Västerås och ingen skuggning under dagen), vilket gör att man inte når de optimalt möjliga värdena.

 

Pengarna puttrar in från vår elhandel

Fick en ”producentfaktura” från Bixia igår. 368,23 kr kammade vi in på försäljning av 667 kWh överskottsel från solcellerna under juni-augusti. Det gör i genomsnitt 55,2 öre/kWh. Under januari-maj sålde vi 645 kWh för 409,80 kr, dvs 63,5 öre/kWh. Totalt i år har vi alltså sålt 1312 kWh för 778,03 kr vilket ger ett snittpris på 59,3 öre/kWh. Det pris vi får är Nordpool spotpris per timme.

Till detta kommer 7,5 öre/kWh i ”energiersättning” från nätägaren Vattenfall och ca 25-30 öre/kWh från försäljning av elcertifikat. Totalt blir det ca 92-97 öre/kWh.

När det gäller ersättning för elcertifikat kommer vi inte att få någon ersättning förrän nästa år. Vi har visserligen samlat ihop till ett elcertifikat (1 MWh). Men, eftersom Maria och jag äger 50% vardera av anläggningen vill Svenska Kraftnät, som har hand om kontona för elcertifikat, inte ge oss något elcertifikat förrän vi har fått ihop två stycken, så att vi kan få ett vardera. Verkar minst sagt märkligt kan man tycka…

Under senaste året har priset för elcertifikat varit motsvarande 25,748 öre/kWh. Det är lägre än snittpriset för 2010 som var 29,457 öre/kWh. Detta enligt marknadsstatisk på webbsidan Cesar elcertifikat.

Här har jag inte räknat med något värde för ursprungsgarantierna. Vi får lika många sådana som elcertifikat, men vilket värde de kan ha står skrivet i stjärnorna ännu så länge.

Elhandeln skulle bli bra mycket enklare och billigare att administrera med möjlighet till nettodebitering. Man skulle då även få samma värde för den sålda elen som för den köpta elen, vilket inte är fallet idag.

Invigning av solcellsfabrik i Järfälla idag!

Idag invigde Midsummer en solcellsfabrik för CIGS (Koppar Indium Gallium Selenid) tunnfilmssolceller! Fantastiskt roligt att det startats en ny fabrik i lilla Sverige och ett stort grattis till Midsummer!

Midsummer belägger CIGS med hjälp av sputtering på substrat av rostfritt stål. Produktionsmetoden som används är samma som används för ytbeläggning av CD- och DVD-skivor. Enligt Midsummers hemsida kan de producera 3 MW solceller per år (5 MW enligt dagens artikel i Ny Teknik). De ska dessutom sälja produktionsutrustning till andra företag.

Modulernas yta är 1,6 x 0,98 m med effekterna 135 W, 150 W och 165 W, vilket ger modulverkningsgrader på 8,6%, 9,6 respektive 10,5%. Man kan jämföra med de av Solibro svenskutvecklade CIGS-solcellerna som tillverkas av tyska Q-Cells. De anger på deras hemsida att ”With ratings up to 13.4%, the CIGS solar modules in our Q.SMART series are the most efficient thin-film modules on the market.”

Man kan också jämföra med First Solar, som med sina CdTe baserade solceller är störst på tunnfilmsmarknaden (produktion >1 GW/år) och som var den första solcellstillverkare som gick under 1$/W i produktionskostnad. Första kvartalet i år hade First Solar en modulverkningsgradpå i medel 11,7%.

Enligt SolarBuzz var tunnfilmssolcellernas marknadsandel 13,5% under 2010. Konkurrensen är hård mot kiselbaserade kristallina solceller, vars priser sjunkit rejält under det gångna året. De kristallina solcellsmodulerna har en högre verkningsgrad än tunnfilmsmodulerna, vilket gör att det krävs mindre montagemateriel och en mindre yta för en given effekt. Detta gör att priserna på tunnfilmsmodulerna måste vara lägre än de kiselbaserade modulerna för att kunna konkurrera på solcellsmarknaden.

Investeringsstödet till solceller fortsätter 2012!

I regeringens budgetproposition för 2012, som presenterades idag, anslås 120 miljoner kronor för solceller och biogas. Detta framgår av utgiftsområde 21 Energi, tabell 3.26. Hur fördelningen ska vara mellan solceller och biogas anges inte, men sannolikt blir det 60 miljoner kronor till solceller.

Man skriver att ”Regeringen avser att återkomma till frågan om huruvida fortsatt stöd ska ges efter 2012.”. Så vad som händer från och med 2013 vet vi fortfarande ingenting om.

Det är bra att investeringsstödet fortsätter under 2012 även om det anslagna beloppet i det stora hela är litet. Hörde från Energimyndigheten i förra veckan att de budgeterade pengarna redan är intecknade av de ansökningar som redan finns i systemet, så den som söker investeringsstöd idag har små möjligheter att få något stöd under nästa år, om de som lämnat in ansökningar står fast vid dem. Sannolikt gäller detta även om bidragsnivån sänks från dagens max 60% till ett lägre värde.

PS (21/9). 60 miljoner kr vill regeringen satsa på solceller under 2012. Såg idag att regeringen under åren 2012-2015 vill satsa sammanlagt just 60 miljoner enbart på insatser för nätverket för vindbruk som arbetar med informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft, enligt en debattartikel från vår näringsminister Maud Olofsson, publicerad 15/9. I artikeln som har titeln “Vi måste fortsätta satsningen på förnybar energi” nämns dock intet om solenergi.

Solelproduktion Augusti – summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för augusti från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-augusti 2011.

53% av vår producerade solel under augusti matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under juli. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

19% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juli då det blev 23%. Under 9 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fyra dygn mindre än under juli.

Under juli köpte vi 291,3 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 367-783 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under augusti på 171 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 462 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 196,1 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 95 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under augusti. I år blev vi plushus endast under juni månad.

Under maj-augusti blev vårt köpnetto av el 181 kWh och det är väl inte så pjåkigt?

Sammanställning augusti 2011

Sammanställning augusti 2011

Under två timmar i augusti när det borde ha varit solelproduktion saknades loggade värden och under fyra andra timmar saknades loggning delvis, vilket kan ha gett en liten påverkan av statistiken ovan.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per timme under augusti 2011.

Solelproduktion per timme under augusti 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion Juli – Summering

Här kommer en sen summering av juli. Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juli från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-juni 2011.

54% av vår producerade solel under juli matades in på nätet, vilket är 8% mindre än under juni. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

23% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juni då det blev 29%. Under 13 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fem dygn mindre än under juni.

Under juli köpte vi 241,1 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 376-408 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juli på 170 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 411 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 197,4 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 44 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under juli, som var mindre solig än juni, som hittills varit den enda månad vi varit plushus.

Sammanställning juli 2011

Sammanställning juli 2011

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.