Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Elhandelsföretagens syn på handel med solel

Är titeln på en purfärsk rapport från SolEl-programmet, författad av Emma Eriksson, Bengt Stridh och Peter Fritz.

I undersökningen skickades en enkät till nästan alla Sveriges elhandelsföretag med bland annat frågor om de köper överskottsel från små solelproducenter. 42 av de tillfrågade 116 elhandelsföretagen besvarade enkäten. 20 av dessa 42 säger att de köper överskottsel från små elproducenter. Till detta kommer att även nätföretaget Fortum Distribution började köpa överskottsel från 1 april i år.

Bara under det senaste halvåret då jag gjorde en egen förstudie till rapporten har det hänt mycket vad gäller elbolagens vilja att köpa överskottsel. Fast det är fortfarande bara Sala-Heby energi som ger en ersättning som motsvarar full nettodebitering (av både elhandel och nätöverföring) eller högre, till de föreningar som byggt solcellsanläggningar i Sala och Heby kommuner. Den vanligaste ersättningen är Nord Pool spotpris med ett avdrag.

Solelöverskott alla sommardagar – Nettodebitering var är du?

Under maj var den lägsta solelproduktionen den 17 maj då vi producerade 7,56 kWh. Diagrammet nedan visar att även en sådan ”dålig” dag matas mycket av solelen in till nätet. Närmaste bestämt blev det 3,3 kWh = 44% av solelproduktionen.

Notabelt är att under de timmar solelproduktionen och inmatningen var hög behövde vi ändå köpa lite el, när vi under korta tider under en timme använde mera el än vad vi producerade.

Begreppet timmätning är därför lite tvetydigt. Man skulle kunna tro att inmatning och uttag kvittas under en timme och att ett nettovärde redovisas för timmen. Men så är inte fallet för oss, utan separata värden per timme för inmatning och uttag redovisas. Har vi någon gång under timme använt mer el än vad vi producerar så får vi betala för den köpta elen även om vi under timmen har ett överskott av producerad solel. 

Om man som vi får NordPool spotpris utan avdrag för den inmatade elen var genomsnittspriset den 17 maj 60,9 öre/kWh, inklusive moms. Dessutom får vi 7,5 öre/kWh från Vattenfall i ”energiersättning”, vilket gjorde en total ersättning på ca 68 öre/kWh för den inmatade solelen den 17 maj. Det rörliga priset för den köpta elen varierar beroende på vilket avtal man har med elhandlare och nätägare. Tittar man på en graf från Kundkraft för 17 maj och lägger på nätöverföringspriset hamnar man på ca 1,3-1,5 kr/kWh i rörligt pris för ett 1-årsavtal. Många småproducenter tycker nog att det är stötande att man får betala ungefär dubbelt så mycket för den köpta elen som den ersättning man får för inmatad el under samma timme.

En lösning på detta problem stavas nettodebitering.

Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.
Solelproduktion, såld och och köpt el 17 maj 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Även solinstrålningen i maj högre än normalt

På SMHI:s webb kan man hitta data för uppmätt solstrålning för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen har varit över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets alla månader hittills! Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25%, 17% respektive 3% över normalvärden för årets fem första månader.  Det är därför naturligt att även solelproduktionen visat höga värden för början av året.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2.  Även den har varit högre än normalt för årets alla månader. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari och februari hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj hade lägre nederbörd än normalt.

Solstrålning per månad i Stockholm.

Solstrålning per månad i Stockholm.

Solskenstid per månad i Stockholm.

Solskenstid per månad i Stockholm.

Nederbörd per månad i Västerås.

Nederbörd per månad i Västerås.

Ett måste för trädgården!

Maria fixade en trädgårdspryl av rang när hon passerade Schiphol flygplats häromdagen. Det är en solcellsdriven fjäril! När solen lyser fladdrar fjärilen runt i en cirkel. Vem kan vara utan en sådan i trädgården?? Med en svärm på tio stycken skulle det bli riktigt psykedeliskt…

Första dagen den var ute på tomten passerade en citronfjäril och inspekterade denna nya fjäril i trädgården. Kan för övrigt nämna att smultronvisslare idag blev den 30:e dagfjärilsarten på tomten. Enligt skriften “Dagfjärilar i Örebro och Västmanlands län” finns det ca 80 dagfjärilsarter i Västmanlands och Örebro län.

Solcellsdriven fjäril i vår trädgård.

Solcellsdriven fjäril i vår trädgård.

Äkta fjäril. Smultronvisslare på blommande vitklöver blev idag dagfjärilsart 30 på tomten.

Äkta fjäril. Smultronvisslare på blommande vitklöver blev idag dagfjärilsart 30 på tomten.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har lagt in solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för fem olika anläggningar. På det viset kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Maj 2011
KTH 482
Bua Kyrka 450
ABB Corporate Research 384
Gäddeholm 382
Finnängen 378

KTH är i topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Men Andreas har sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen.

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jämförelse fem solcellsanläggningar, januari-maj 2011.

Jämförelse fem solcellsanläggningar, januari-maj 2011.

Solelproduktion Maj – Summering

Fick timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för maj från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-april 2011.

63% av vår producerade solel under maj matades in på nätet. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia. Vad den sålda elen är värd får vi se när utbetalningen kommer från Bixia. Vi har inte fått någon utbetalning ännu, den görs först när vi passerat 300 kr enligt tidigare besked från Bixia.

26% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el. Under 18 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning.

Under maj köpte vi 340 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8°), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 400-514 kWh under maj månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under maj på 168 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 508 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 282 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 58 kWh. Vi blev alltså inte riktigt ett plushus under maj men under juni och juli kommer vi att bli ett plushus!

Sammanställning maj 2011

Sammanställning maj 2011

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.