Är solföljare lönsamma?

Det beror på… Liksom produktionspriset beror på flera faktorer gäller detsamma för solföljare.

Genom att sätta solcellsmodulerna på en solföljare som följer solens gång under dagen kan man öka den årliga produktionen rejält. Det intressanta är att denna ökning blir större desto längre norrut man bor i Sverige. Nedanstående tabell visar hur mycket den årliga produktionen teoretiskt ökar om man har 1-axlig eller 2-axlig solföljning enligt beräkningar gjorda med PVGIS. I Kiruna kan man öka den årliga produktionen med hela 50% med 1-axlig solföljning och på årsbasis kan man då producera mera solel än i Malmö eller Stockholm! Man vinner inte mycket på 2-axlig solföljning i förhållande till 1-axlig så ska man installera solföljare räcker det med 1-axlig solföljning.

Solföljning Malmö Stockholm Kiruna
1-axel (vertikal) +32% +35% +50%
2-axlig +34% +37% +53%

 

Nästa fråga är hur mycket en solföljare får kosta för att det ska vara lönt att installera solföljare. Här presenteras två olika räknesätt.

Räknesätt 1

Om man räknar på produktionskostnaden per kWh blir den tillåtna kostnadsökningen lika stor i procent som ökningen i solelproduktion och därför blir den beroende av vad systemet kostar utan solföljning. Med i övrigt samma antaganden som jag använde 29 maj framgår resultatet av nedanstående tabell. Den visar maximalt inköpspris på solföljaren som behövs för att det ska bli samma produktionskostnad med solföljning som med ett fast monterat system.

Inköpspris utan solföljning (kr/kW) Malmö Stockholm Kiruna
20 000 6 300 6 900 10 000
30 000 9 500 10 400 15 100
40 000 12 600 13 900 20 100
50 000 15 800 17 300 25 100

Detta gäller om solföljarna inte kostar någonting i underhåll under anläggningens livslängd (30 år antaget). Ett sådant antagande känns inte helt realistiskt och man bör därför räkna bort en kostnad för underhåll för att få det tillåtna inköpspriset.

Notera att beräkningarna gäller för produktionskostnaden för solel, som kan vara högre än värdet i form av det pris man betalar för sin köpta el eller det pris man får vid försäljning av överskottsel.

Räknesätt 2

Antaget att solelproduktionen är 900 kWh/kW utan solföljare, solföljaren ger 35% högre elproduktionen (Stockholm), livslängden är 30 år och en årlig degradering på 0,5%/år kommer man att producera 8 800 kWh extra  under livslängden med en 1-axlig solföljare i Stockholm. I Lund skulle det bli 8 000 kWh extra antaget 900 kWh/kW utan solföljare och i Kiruna 11 900 kWh extra antaget 850 kWh/kW utan solföljare.

Genom att multiplicera med solelens värde och subtrahera underhållskostnaderna under de kommande 30 åren får man en uppskattning för vad solföljaren får kosta för de olika orterna. Det är en räkneövning som inte är helt trivial eftersom solelens värde och underhållskostnaderna båda är minst sagt knepiga att uppskatta över så lång tid som 30 år.

3 reaktion på “Är solföljare lönsamma?

  1. HejHej! Väldigt intressant inlägg men varifrån fick du alla siffror? En källa skulle verkligen uppskattas!

    • Hur mycket mer man får med solföljare är beräknat med PVGIS. Denna webbapplikation verkar ge OK värden för utbytet i sydligaste Sverige, men ger för låga värden Mälardalen om man använder grundinställningen för “Estimated system losses”. Däremot bör de relativa värden mellan solföljande och fasta system vara OK.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *