Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Månadsarkiv: juni 2011

442 kWh solel under juni

Publicerat av

Under juni producerade våra solceller 442 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har redan 513 kWh/kW när halva året har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,78 380,6 416 508 552
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per dygn under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Solelproduktion per timme under juni 2011.

Regeringsrepris: Ny utredning om nettodebitering

Publicerat av

I DN den 23 juni kunde man under rubriken ”Hållbar energi kräver nya verktyg för aktiva elkunder” läsa om att ”Därför vill vi nu underlätta för enskilda hushåll att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet. Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.”

Minns att redan i februari 2007 fick Lennart Söder i uppdrag att göra ”nätanslutningsutredningen”, som kom i februari 2008 och där han lade fram ett förslag som skulle ha gett nettodebitering.

Minns att regeringen i slutet av 2009 i Energimarknadsinspektionens (EI) regleringsbrev gav EI i uppdrag att ”Energimarknadsinspektionen ska utreda vilka för- och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter som detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser.” 26 november ifjol presenterade EI sin rapport ”Nettodebitering – förslag till nya regler för användare med egen produktion”.

Minns att EI:s rapport varit ute på remiss och att det hela alltså utmynnar i att regeringen ska tillsätta ännu en utredning om nettodebitering…

En ny utredning betyder med all säkerhet att nettodebitering inte kan börja tillämpas i år utan tidigast 2012. Eller i värsta fall först 2013 om den nya utredningen också ges bortåt ett år för sitt arbete och att det därefter ska klubbas igenom ett förslag i riksdagen.

I Sverige lyser den politiska handlingskraften med sin frånvaro och vi får mer eller mindre stå och titta på medan solcellsbranschen går fram som stormvindar över världen.

Undrans förresten vem som ska göra den nya utredningen om nettodebitering?

Vi undrar också hur investeringsstödet för solcellsanläggningar kommer att se ut 2012, besked saknas om utformningen. Från 2013 och framåt vet vi dessutom ingenting om hur det går med stöd till solcellsinstallationer. Det blir väl en ny utredning kan jag tro…

Mindre solel under juni än under maj

Publicerat av

Hittills under juni har det blivit 351 kWh. Det verkar bli hyggligt soligt under resten av månaden så 430-440 kWh borde det bli för månaden. Därmed kommer det att bli lite mindre solel under juni än under maj som gav 450 kWh.

Enligt solinstrålningsdata från SMHI för Stockholm åren 1961-1990 ska juni i genomsnitt var den månad som har högst solinstrålning (borde gälla Västerås också). Å andra sidan gör en i Västerås 4,8 grader högre dygnsmedeltemperatur under juni än i maj att det minskar solelproduktionen eftersom verkningsgraden för solcellerna sjunker med ökande celltemperatur.

Dagsrekordet på 20,32 kWh från 26 maj står sig fortfarande och är hittills den enda dagen som gett över 20 kWh.

Solelproduktion hittills under juni per dygn.

Solelproduktion hittills under juni per dygn. Solelproduktion per dygn hittills under 2011.

Första solelbetalningen från Bixia

Publicerat av

Igår fick vi brev om första utbetalningen från elhandlaren Bixia för vår försäljning av överskottsel, 409,8 kr!

Vi får Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag. Under januari-maj matade vi in 645 kWh till nätet och i genomsnitt fick vi därmed 63,5 öre/kWh, se nedanstående tabell. Vi har dessutom fått 7,5 öre/kWh från vår nätägare Vattenfall i ”energiersättning”, vilket tillsammans gör 71 öre/kWh.

Till detta kommer ersättning för elcertifikat, men vi har inte fått något elcertifikat ännu eftersom man får ett elcertifikat per 1000 kWh. Under augusti kommer vi att få vårt första elcertifikat. Medelpriset under det senaste året för elcertifikat motsvarar 32,7 öre/kWh. Som jag skrivit om tidigare får vi bara elcertifikat för vår till nätet inmatade överskottsel och inte för hela solelproduktionen.

Samtidigt som vi får vårt första elcertifikat får vi även vår första ursprungsgaranti. Vilket värde den har återstår att se.

Månad Inmatad överskottsel (kWh) Pris (kr/kWh) Summa (kr)
Jan 8 0,747 6,0
Feb 17 0,688 11,7
Mar 129 0,704 90,8
Apr 208 0,596 124,0
Maj 282 0,629 177,3
Summa 645   409,8
Snitt   0,635  

Nytt lägstapris i Sverige – 25 000 kr/kW

Publicerat av

Den 23 maj skrev jag att Sala-Heby upphandlat en 36 kW solcellsanläggning för 27 750 kr/kW, inklusive moms och installation. De är nu brädade! Fick häromdagen höra av Direct Energy att de sålt en anläggning i Stockholm för 25 000 kr/kW. En bidragande orsak till det låga priset var att det gällde ett plant plåttak vilket sänker installationskostnaden. Lite udda men horisontell montering av solcellsmodulerna, men man hade räknat ut att man skulle få ut mera solenergi på årsbasis än om man använt lutande moduler, där raderna måste ställas på ett visst avstånd för att inte skugga varandra.

Idag bör alla hustak byggas med lite taklutning med tanke på solenergiinstallationer nu eller i framtiden…

Samma antaganden som 29 maj, med tillägg av

  • Investeringskostnad 25 000 kr/kW
  • 55% i investeringsstöd
  • elcertifikat för all producerad el under de 15 år man kan få elcertifikat
  • en årlig kostnad för mätabonnemang på 1425 kr/år från Rejlers, enligt uppgift från Johan Paradis Ärlebäck, Energibanken.
  • antaget en anläggningsstorlek på 20 kW (jag vet inte storleken på den aktuella anläggningen), som spelar roll för den årliga mätabonnemangskostnaden. Desto större anläggning, ju lägre blir kostnaden för detta abonnemang per producerad kWh.

Antaget en kalkylränta på 5,5% liksom tidigare blir produktionskostnaden i genomsnitt 94 öre/kWh under de närmaste 30 åren, som är den antagna livslängden, se diagram nedan. Om man har en större fastighet som kan använda all solel internt i huset, utan att behöva mata in ett överskott på nätet och lida av frånvaron av nettodebitering, blir detta förstås en lysande affär för den som gjort denna investering om man vågar fjärma sig från kvartalsekonomin.

25 000 kr/kW är ett mycket lågt systempris i Sverige för ett nyckelfärdigt system. Men notera att systempriserna i Tyskland i genomsnitt var 25 600 kr/kW (vid 9,15 kr/Euro) i början av andra kvartalet i år, för nyckelfärdiga takmonterade system upp till 100 kW, inklusive tysk moms och installation.

Produktionskostnad för solel i Sverige, med investeringsstöd och elcertifikat.

Produktionskostnad för solel i Sverige, med investeringsstöd och elcertifikat.

Handbok Anslutning av mikroproduktion till elnätet (Mikro AMP)

Publicerat av

Svensk Energi tänker ge ut handboken ”Anslutning av mikroproduktion till elnätet (Mikro AMP)”. En remissutgåva är ute nu. Om du är väl insatt i denna fråga och vill ge synpunkter på remissutgåvan kan du kontakta Matz Tapper, Svensk Energi, för att få en kopia.

Här är innehållsförteckningen (klicka på bilden för att se den i större skala):

Innehållsförteckningens första sida. Remissutgåva Mikro AMP.

Innehållsförteckningens första sida. Remissutgåva Mikro AMP.

El från solen – för en ljusare framtid

Publicerat av

Naturskyddsföreningen har under 2011 publicerat rapporten ”El från solen – för en ljusare framtid”. Det är en lättläst rapport som ger en god introduktion i ämnet.

Rapportens slutsatser avslutas med:

”Att omvandla solens strålar till el är inte längre någon avlägsen framtidsteknik, den finns i högsta grad i dag och är redan lönsam i många applikationer. Den teoretiska potentialen för solel är i den närmaste oändlig, några materialbegränsningar verkar inte finnas på medellång sikt och miljöpåverkan är mycket begränsad jämfört med andra energislag. Det som saknas är bara den politiska viljan att skapa incitament för investeringar så att tekniken kan bli konkurrenskraftig och implementeras i stor skala. Genom kraftfulla satsningar på solel och andra förnybara energislag kan vi ta oss till framtiden redan idag!”

Krav

Det första av Naturskyddsföreningens krav är

” Inför nettodebitering för småskalig elproduktion. Den som har en solcellsanläggning ska kunna räkna av sin elproduktion mot inköp från nätet. Detta kan ske genom att de som investerar i småskalig förnybar elproduktion från exempelvis solceller på villatak och husfasader ska undantas från kravet på timmätning och kunna kvitta sin elproduktion mot elanvändningen på årsbasis.”

Här föll man i en alltför vanlig fälla att blanda ihop mätning och debitering. Det går bra att kombinera timmätning och nettodebitering, så man behöver inte ta bort kravet på timmätning. Det enklaste sättet att genomföra nettodebitering är att nätägaren skickar ett nettovärde till elhandlaren.

Några skavanker

En del detaljer visar att rapporten är skriven 2010 och inte i år som är utgivningsåret och att den därmed innehåller en del inaktuella fakta. När man skriver förra året på s 16 menar man 2009 och inte 2010. På s. 8 skriver man att den installerade kapaciteten i världen är 32–37 GW, medan det på s. 16 står över 22 GW. Vid utgången av 2010 var den installerade effekten i världen runt 40 GW.

Man skriver på s. 16 att Tyskland som är den ledande solcellsnation med en installerad effekt på 9,8 GW (vilket stämde vid utgången av 2009), men vid utgången av 2010 var den ca 17 GW.

Det står att ”Stödet försvinner efter 2011 enligt den senaste budgetpropositionen (hösten 2010), men det finns förslag på att förlänga stödet till och med 2012.” Det blev istället så att stödet i budgetpropositionen förlängdes att gälla även 2012, men ännu saknas en förordning om detta.

En groda är ”Enligt Ångströmlaboratoriet är mars en utmärkt solelmånad i Sverige.” Visserligen är solelproduktionen bättre i mars än under januari-februari men klart lägre än under april-aug, se exempelvis diagram i inlägget från 31 maj.

Som helhet kan dock rapporten rekommenderas!

1 kr/kWh för överskottsel från sju nätbolag i Dalarna

Publicerat av

Nyheterna duggar tätt om elbolag som börjar köpa överskottsel från små producenter. De senaste i raden är nätbolagen Dala Energi Elnät, Borlänge Energi Elnät, Falu Elnät, Hedemora Energi, Malungs Elnät, Smedjebacken Energi Nät och Envikens Elnät. De kommer att betala 1 kr/kWh ”fram tills nya lagar eller regler presenteras som kan ändra förutsättningarna” enligt deras pressmeddelande. Det gäller om man är nettokonsument av el under ett år och att säkringen är högst 63 A.

Nätbolagen i Dalarna brädar därmed nätbolaget Fortum Distribution som från 1 april år ger Nord Pool spotpris med ett avdrag på 4 öre/kWh.

Det är intressant att nätbolagen är så på hugget när det gäller denna fråga. Man tänker inte på nätbolagen när man tänker elhandel, men de får köpa el för att täcka sina överföringsförluster. De köper elen till ett överpris jämfört med priset på Nord Pool spotmarknad. Men bolagen räknar nog med att det blir få kunder och lite överskottsel i det stora hela, vilket gör att kostnaderna blir försumbara på kort sikt. Man räknar nog också med att det kommer nya regler, till exempel nettodebitering som kommer att ta över.

Fast enligt en källa som så sent som i förrgår pratat med Näringsdepartementet verkar aktiviteten vara låg hos Näringsdepartementet när det gäller frågan om nettodebitering och att det inte verkar komma något sådant förslag i år. Illa… Har våra politiker fattat hur hämmande frånvaron av möjligheten till nettodebitering är för småskalig solelproduktion? Nej, det verkar inte så, då skulle den här frågan ha varit löst sedan länge.

En rådjursbock tog frukost vid fågelmatningen i morse.

En rådjursbock tog frukost vid fågelmatningen i morse.

Är solföljare lönsamma?

Publicerat av

Det beror på… Liksom produktionspriset beror på flera faktorer gäller detsamma för solföljare.

Genom att sätta solcellsmodulerna på en solföljare som följer solens gång under dagen kan man öka den årliga produktionen rejält. Det intressanta är att denna ökning blir större desto längre norrut man bor i Sverige. Nedanstående tabell visar hur mycket den årliga produktionen teoretiskt ökar om man har 1-axlig eller 2-axlig solföljning enligt beräkningar gjorda med PVGIS. I Kiruna kan man öka den årliga produktionen med hela 50% med 1-axlig solföljning och på årsbasis kan man då producera mera solel än i Malmö eller Stockholm! Man vinner inte mycket på 2-axlig solföljning i förhållande till 1-axlig så ska man installera solföljare räcker det med 1-axlig solföljning.

Solföljning Malmö Stockholm Kiruna
1-axel (vertikal) +32% +35% +50%
2-axlig +34% +37% +53%

 

Nästa fråga är hur mycket en solföljare får kosta för att det ska vara lönt att installera solföljare. Här presenteras två olika räknesätt.

Räknesätt 1

Om man räknar på produktionskostnaden per kWh blir den tillåtna kostnadsökningen lika stor i procent som ökningen i solelproduktion och därför blir den beroende av vad systemet kostar utan solföljning. Med i övrigt samma antaganden som jag använde 29 maj framgår resultatet av nedanstående tabell. Den visar maximalt inköpspris på solföljaren som behövs för att det ska bli samma produktionskostnad med solföljning som med ett fast monterat system.

Inköpspris utan solföljning (kr/kW) Malmö Stockholm Kiruna
20 000 6 300 6 900 10 000
30 000 9 500 10 400 15 100
40 000 12 600 13 900 20 100
50 000 15 800 17 300 25 100

Detta gäller om solföljarna inte kostar någonting i underhåll under anläggningens livslängd (30 år antaget). Ett sådant antagande känns inte helt realistiskt och man bör därför räkna bort en kostnad för underhåll för att få det tillåtna inköpspriset.

Notera att beräkningarna gäller för produktionskostnaden för solel, som kan vara högre än värdet i form av det pris man betalar för sin köpta el eller det pris man får vid försäljning av överskottsel.

Räknesätt 2

Antaget att solelproduktionen är 900 kWh/kW utan solföljare, solföljaren ger 35% högre elproduktionen (Stockholm), livslängden är 30 år och en årlig degradering på 0,5%/år kommer man att producera 8 800 kWh extra  under livslängden med en 1-axlig solföljare i Stockholm. I Lund skulle det bli 8 000 kWh extra antaget 900 kWh/kW utan solföljare och i Kiruna 11 900 kWh extra antaget 850 kWh/kW utan solföljare.

Genom att multiplicera med solelens värde och subtrahera underhållskostnaderna under de kommande 30 åren får man en uppskattning för vad solföljaren får kosta för de olika orterna. Det är en räkneövning som inte är helt trivial eftersom solelens värde och underhållskostnaderna båda är minst sagt knepiga att uppskatta över så lång tid som 30 år.

Utmärkt solelproduktion under juni

Publicerat av

Solcellerna tuffar på lysande. Alla dagar utom en under juni har solelproduktionen hittills troligen varit över vår elanvändning på ca 11-12 kWh/dygn, se diagram. Om månaden fortsätter som den börjat ligger 500 kWh under månaden inom räckhåll. Detta räcker gott och väl för att bli ett plushus under juni!

Sådär, nu har jag lyckats fånga in och släppa ut den utmattade talgoxhona som flugit in genom en öppen dörr och som inte hittade ut igen.

Kan säga att det var betydligt lättare att fånga in och släppa ut den bålgeting som också hamnat inomhus. Bålgetingar är fredliga och har ett oförtjänt dåligt rykte. Men bålgetingarna är riktigt stora och brummar imponerande. Bredvid den var det en ”vanlig” geting och den var väl inte ens hälften så lång som bålgetingen.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Solelproduktion per dygn hittills under juni.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.

Talgoxe, hona, som förirrat sig inomhus.