SolEl-programmets framtid

Elforsk nuvarande SolEl-program slutar i år. På fredag är det en workshop som ska diskutera SolEl-programmets framtid, där jag kommer att delta tillsammans med ett 30-tal andra personer. Vad är det vi behöver utveckla när det gäller solcellssystem och solcellsmarknaden i Sverige?

  • Det vanliga är förstås pris och verkningsgrad. Mera pris än verkningsgrad skulle jag vilja påstå. De bästa kommersiella, icke-koncentrerande, modulerna från Sun Power har 19,6% verkningsgrad, det klarar vi oss långt med.

Andra saker kan vara (diverse tankar, fyller på vartefter de dyker upp)

  • Information. I Sverige är det en enorm brist på kunskap om solcellssystem, även bland folk i energibranschen… Bristen på kunskap är en bidragande orsak till att det går trögt för solcellsbranschen i Sverige.
  • Acceptans. Det är dags att förstå att solceller är ingen experimentverksamhet för tekniknördar längre. Det borde man inse om man vet att Tyskland har runt 1 miljon installerade solcellsanläggningar. När anläggningen är installerad tuffar och går den utan att man behöver göra något speciellt med den.
  • Förenklade regler för småskalig produktion. Nettodebitering, var är du?
  • Hur kan man förenkla hanteringen av elcertifikat för små elproducenter och se till att man dessutom får elcertifikat för hela sin produktion och inte bara för till nätet inmatad el? Idag är i praktiken hela småhusmarknaden utesluten från elcertifikatsystemet när det gäller att få elcertifikat på hela sin solelproduktion, eftersom det mätabonnemang som behövs blir för dyrt i förhållande till intäkterna. Jag har aldrig förstått varför man kräver timmätning för att få elcertifikat när de tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden denna el har producerats.
  • Byggnadsintegrering. På sikt kommer nog solceller att bli ”ett” med husens byggmaterial. Användning av solceller som solskydd ger en dubbelfunktion som bättrar på ekonomin.
  • Standardiserade paketlösningar för villor, för att pressa priserna. Talade inte IKEA om detta för några år sedan. Var tog den idén vägen?
  • Vad krävs av vårt elnät om varje hus skulle ha solceller? Inom en relativt nära framtid kommer det att vara en självklarhet att alla nybyggda hus har solceller.
  • Ellagring. I nuläget är det bästa att mata in överskottsel på nätet. När varje hus har solceller, och vi dessutom har mycket vindel, är det inte säkert att det är den bästa lösningen. Energilagring och styrning av både energiproduktion och energianvändning kommer att behövas för att upprätthålla elbalansen. Var ska ellagring ske? Centralt? Eller lokalt, i (hybrid)elbilars batterier eller i batterier i hemmet?
  • Möjlighet att använda solelen vid strömavbrott. Idag slutar växelriktaren att leverera ström när det blir strömavbrott och solelen går då inte att använda internt i huset.
  • Hur kan solceller bidrar till EU:s direktiv om nära nollenergibyggnader, som kan producera nästan lika mycket energi som de använder.
  • Hur får vi med i stads- och husplanering att nybyggda hus byggs så att de är lämpliga för framtida solcellsinstallationer? Takens väderstreck och lutning är något man bör tänka på redan i planeringsskedet.
  • Mer systematisk insamling av produktionsdata och drifterfarenheter från svenska anläggningar, som kan bli lärdomar för kommande installationer. Hur mycket solel produceras på olika platser i landet? Vilka fel kan uppstå och hur ofta? Vilka fel är vanligast? Finns några driftskostnader för moderna solcellsanläggningar och hur stora är de i sådana fall? Idag är informationen otillgänglig för de allra flesta.
  • Standardiserad besiktning av installerade anläggningar för att undvika byggfusk.
  • Modulkvalité. Är lågprismoduler från Kina lika bra som moduler från andra länder?
  • Utveckling av prestanda över livslängden. I Sverige finns väldigt lite data över hur prestanda hos solcellsmodulerna förändras med tiden. Det borde sättas upp ett långtidsprov med flera olika typer av moduler där man gör regelbundna mätningar av prestanda. Finns i viss mån hos Uppsala Universitet, men är det klart hur uppföljningen kommer att göras? I utlandet har man noterat att moduleffekten sjunker med 0,5%/år som medianvärde enligt en sammanställning av många olika studier. Hur är det i svenskt klimat?
  • En politik och planeringsmål vad vi vill med solenergi saknas i Sverige.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *