Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

450 kWh solel under maj

Under maj producerade våra solceller 450 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Alla dagar under maj hade högre solelproduktion än den bästa dagen under januari.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. I år kommer vi dock att passera 900 kWh/kW som det ser ut, så mitt antaganden är alltför försiktigt.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129,1
 
70
Mar 292,32 242,5 229 273,2 255
Apr 362,20 324,2 336 368,2 465
Maj 449,87 379,8 452 499,9 448
Jämförelse av verklig solelproduktion med olika prognoser.

Jämförelse av verklig solelproduktion med olika prognoser.

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per dygn under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

Solelproduktion per timme under maj 2011.

Vad kostar solel att producera i Sverige?

Det kan tyckas vara en trivial fråga att räkna ut vad solel kostar att producera, men det finns många faktorer att ta hänsyn och beräkningarna kan göras på olika sätt. Nedan visar jag att man kan få värden mellan 1 kr/kWh och 4,4 kr/kWh och alla dessa värden är ”riktiga” enligt de antaganden jag gjort! Vet man inte vilka antaganden som gjorts vid beräkning av produktionskostnaden för solel blir informationen alltså utan något egentligt värde!

Kortfattat gör jag så här. Investeringskostnaden fördelas som en annuitet (samma kostnad per år under livslängden) under antagande av en viss kalkylränta och till detta adderas en uppskattad driftkostnad.

Moms eller inte moms

En irriterande företagarsjuka är att ge priser exklusive moms till konsumenter. Det strider mot Prisinformationslagen (2004:347), där det står så här ”pris: det slutliga priset för en bestämd produkt eller en bestämd enhet av en produkt, uttryckt i kronor, inbegripet mervärdesskatt och andra skatter”. Alla priser som nämns i detta inlägg är inklusive moms.

Annuitetsfaktor

Annuitetsfaktorn beräknas som p/(1-(1+p)-n) där p är räntan och n livslängden. Annuiteten är den årligen kostnaden som ska betalas och den blir investeringskostnaden * annuitetsfaktorn plus årlig driftkostnad.

Investeringskostnad

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera väldigt mycket. Här är några faktorer som påverkar priset:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad. Kinesiska moduler generellt billigare, hur är det med kvalitén?
  • Val av tillbehör . Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval.
  • Hur komplicerad installationen är. Om taket är klent dimensionerat kan takförstärkning behövas vilket höjer priset. Det gällde exempelvis ICA Maxi Erikslund, här i Västerås.
  • Fast montering eller solföljande system. Solföljning ger mera solel men kostar också mera i investering och sannolikt även i drift. Hörde ett exempel från Malmö häromdagen där priset för solföljningen inte var av denna världen. Om man prompt vill ha solföljning räcker det med 1-axlig solföljning, det ger nästan lika mycket elproduktion som 2-axlig solföljning. Idag tveksam lönsamhet även med investeringsstöd.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Restvärde och rivningskostnad

Jag har antagit att anläggningens restvärde är lika som rivningskostnaden efter den antagna livslängden och satt båda till noll.

Livslängd

Modulleverantörer garanterar minst 80% av märkeffekt en efter 20-25 år. I praktiken lär modulerna hålla längre än så, se elproduktion.

Elproduktion

Solcellsanläggningar i Sverige som är bra eller hyggligt placerade bör producera 800-1000 kWh/kW och år.

I en rapport från NREL där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år. Vad som gäller i Sverige vet vi väldigt lite om. I den enda(?) långtidsstudie (Bullerö) som gjorts kom man fram till att den uppmätta avvikelsen på 2% efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt är det svårt att uttala sig om utifrån endast en studie.

Driftkostnader

Solens energi är gratis och de årliga driftkostnaderna blir därför låga. I mina beräkningar har jag inte antagit någon kostnad för försäkring eller hyra av tak eller mark. I de länder som har inmatningslagar förekommer att man hyr ut sitt tak eller sin mark till investerare i solcellsanläggningar.

Investeringsstöd eller andra stöd

Som privatperson har man kunnat få 60% i investeringsstöd från 1 juli 2009. Årets pengar för investeringsstöd är redan slut i åtminstone Västmanlands län. Regeringen har sagt att investeringsstödet ska fortsätta 2012, men det finns ännu ingen förordning för det så det är okänt vilka villkor som kommer att gälla, exempelvis vad gäller nivån på stödet.

Vad som händer efter 2012 står skrivet i stjärnorna ännu så länge. I Europa har man i de flesta länder inmatningtariffer. Dessa tariffer trappas dock ner vartefter och sluttillståndet när tarifferna är borta är rimligen nettodebitering. Därför bör vi snarast tillåta åtminstone nettodebitering även i Sverige för att få större fart på marknaden.

Elcertifikat

Solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat. Det är dock märkligt nog mindre än 10% av de berättigade solcellsanläggningarna som hittills ansökt och blivit godkända för tilldelning av elcertifikat. Elcertifikat kan man få under 15 år, det vill säga under kortare tid än anläggningens livstid. En komplikation för småhus är att det bara är lönt för den överskottsel som matas in på nätet. Den andel som matas in på nätet varierar mycket beroende på husets elanvändning och anläggningens storlek.  En annan osäkerhet är att priserna på elcertifikat varierar med tiden beroende på tillgång och efterfrågan. För enkelhetens skull har jag antagit samma pris som under det senaste året enligt marknadsstatistik från Svenska Kraftnät.

Om livslängden antas vara 30 år och solcellsmodulernas degradering 0,5/år kan man få elcertifikat för maximalt 52% av den totala solelproduktionen under livslängden. En eventuell elcertifikatintäkt har fördelats jämnt över hela livslängden för att få en medelkostnad för solelproduktionen under livslängden.

Kalkylränta

I kalkylräntan bör man under livslängden ta hänsyn till avbetalning av investeringen (30 års livslängd ger 3,33% per år), låneränta (ca 5,3% om man binder ett lån på fem år idag), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%, om det kommer att bestå i framtiden återstår att se) och inflation (i genomsnitt 1,5% per år under 2001-2010 enligt statistik över konsumentprisindex från SBC).  Med dessa antaganden hamnar på ca 5,5% i kalkylränta.

Gjorda antaganden

I nedanstående tabell har jag summerat de antaganden jag gjort. Som synes blir det en hel del antaganden. Som var och en förstår kan man därför komma fram till vitt skilda värden för produktionskostnaden beroende på vilka antaganden man gjort. Om du ser någon som räknat på produktionskostanden per kWh måste du veta hur beräkningen är gjord och vilka antaganden som gjorts för att den angivna kostnaden. Vet du inte detta blir informationen utan något egentligt värde!

Vi borde kunna komma överens om att alltid ange beräkningsmetod och gjorda antaganden när vi anger produktionskostnad. Då går det åtminstone att bilda sig en egen uppfattning om rimligheten i kalkylerna. Någon som är mera ekonomiskt kunnig än vad jag är kan säkert ge synpunkter även på mina beräkningar och uppskattningar.

Investeringskostnad (kr/kW) 30 000 eller 50 000
Restvärde (kr) 0
Kostnad för rivning (kr) 0
Hyra för tak eller mark (kr/år) 0
Försäkring (kr/år) 0
Andra årliga kostnader (% av investeringskostnad) 0,5
Livslängd (år) 30
Solelproduktion (kWh/kW och år) 900
Degradering av solcellsmodulerna (%/år) 0,5
Investeringsstöd (%) 0 eller 60
Andel av total produktion under livslängden som ger elcertifikat (%) 0 eller 52
Elcertifikatpris, genomsnitt senaste året (kr/kWh) 0,33
Kalkylränta (%) 0-10

I nedanstående tre diagram är de blåa kurvorna vid en investeringskostnad på 30 000 kr/kW och de röda kurvorna vid en investeringskostnad på 50 000 kr/kW.

  Investeringsstöd Elcertifikat
Diagram 1 0 0
Diagram 2 60% av investeringskostnaden 0
Diagram 3 60% av investeringskostnaden 52% av den totala produktionen under livslängden = för hela produktionen under de 15 första åren, antaget en degradering med 0,5% per år

Tabellen nedan visar produktionskostnaden vid en kalkylränta på 5,5% utan respektive med investeringsstöd och med investeringsstöd och elcertifikat vid de två olika investeringskostnaderna. När det gäller investeringskostnader vet vi att priser under 30 000 kr/kW är en realitet idag i Sverige för lite större anläggningar. I Tyskland var medelpriset i början av andra kvartalet i år 2882 Euro/kW (knappt 26 000 kr/kW vid en kurs på 9 kr/Euro), inklusive tysk ”moms” på 19% och installation, för en komplett takmonterad solcellsanläggning med en storlek på max 100 kW.

 Elproduktionskostnad 30 000 kr/kW 50 000 kr/kW
Utan stöd 2,64 4,41
Med investeringsstöd 1,16 1,94
Med investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden 0,99 1,77

Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga elpriset (elhandel + nätöverföring), som idag är ca 1,3 kr/kWh idag. Lägg märke till att den framräknade produktionskostnaden är en i stort sett fast kostnad för hela livslängden. Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.

För kommersiella elproducenter ska produktionskostnaderna jämföras med produktionskostnaden för annan elproduktion. En slutsats, som var välkänd redan innan dessa beräkningar, är att det är elköpare som till en början kan dra nytta av egen solelproduktion genom att ersätta köpt el med egenproducerad solel.

Produktionskostnad för solel utan stöd.

Produktionskostnad för solel utan stöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd och elcertifikat.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd och elcertifikat.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Fåglar och solceller

Ett par sädesärlor har häckat på taket fyra år i rad på västra delen av snedtaket som är vänt från balkongen. Vi har därför aldrig sett boet. De kunde sitta på taket med näbben full av insekter men så länge man tittade på dem satt de kvar synligt. De var experter på att smita in i boet när man tittade bort. När sädesärlorna anlände i våras möttes de av en nyhet. På 20 m2 av taket var det nya solceller! Undrans vad de tänkte…

Såg dem någon gång gå in mellan tegeltaket och solcellsmodulerna, men trodde ändå att de byggt bo på det vanliga stället. Men igår morse fick jag höra fågelungar rakt ovanför balkongen. Fick även se en sädesärla pila in under solcellsmodulerna och mata ungarna innan den kvickt drog sig tillbaka igen. Boet är på mitten under de sex moduler som är öster om takstegen. Kul!

Jag har bildat Klubb Tomt 100 för de som sett minst 100 fågelarter från sin tomt så varje fågelart är intressant. Har hittills noterat 123 fågelarter från denna tomt. För att en fågel ska räknas räcker det att jag själv står på tomten, fågeln kan vara utanför tomten, bara jag säkert kan identifiera fågeln.

På ABB Corporate Research satte vi upp en 3 kW solcellsanläggning 2005. De första åren var det inga problem med nedsmutsning men sedan ett par år har det varit besvär med tamduvor. Solcellsanläggningen sitter vid basen av en hög mast för en gigantisk ABB-skylt. Duvorna har fått för sig att sitta upp på skylten och som det verka skjuta prick på solcellsanläggningen. Det blir så pass mycket spillning på solcellsmodulerna att det sannolikt påpekar solelproduktionen en del. Det är svårt att bli av duvorna. Får nog plantera in en pilgrimsfalk i sådana fall. Skulle kunna anordna duvbingo kanske (jämför kobingo)?

Sädesärla, en hane på vårt tak.

Sädesärla, en hane på vårt tak.

Gräsand, hona I fågelbadet igår morse.

Gräsand, hona I fågelbadet igår morse.

Kanadagås och fiskmåsar på vår brygga i förrgår, rena fågelberget...

Kanadagås och fiskmåsar på vår brygga i förrgår, rena fågelberget...

Solcellerna slog rekord!

Hade för mig att väderprognosen spådde mulet väder idag, men så blev det inte alls. Det blev en härligt fin och solig dag. Solcellerna gick på högvarv och passerade drömgränsen 20 kWh. Det blev finfina 20,32 kWh idag. Det gamla rekordet var på 18,93 kWh från 20 maj. Undrans hur mycket det kommer att bli som mest under en dag i år? Det är 3,5 veckor kvar till sommarsolståndet den 21 juni, så en bit högre än dagens värde ska det kunna bli.

I kurvan här nedan för solcellseffekt ser man att vi fortfarande tappar en del under morgon och kväll på grund av skuggning från omgivande träd. Den högsta medeleffekten var under 5-minutersperioden mellan 11.55 och 12.00, då det var 2952 W. Effekten borde vara som högst kl 13, men då var modultemperaturen 14 grader högre än kl 12 och med högre temperatur sjunker solcellernas effekt. Effekten sjunker 0,3% per grad för våra moduler.

En anledning till den lägre modultemperaturen skulle kunna vara att det vara mera vind kl 12, som gjorde att mera värme fördes bort från modulerna och att temperaturen därmed blev lägre. Den högsta modultemperaturen var mellan 13.55 och 14.00, då det var 50 grader enligt termoelementet på baksidan av en av modulerna.

Solcellseffekt 26 maj 2011.

Solcellseffekt 26 maj 2011.

Modultemperatur 26 maj 2011.

Modultemperatur 26 maj 2011.

Blir vi ett plushus under maj? II

Nej, som jag förutspådde den 16 maj blir vi inte det. I dagsläget har vi köpt ca 300 kWh el (glömde läsa av elmätaren vid månadsskiftet) och matat in ca 220 kWh till nätet. Nettot blir alltså ca 80 kWh hittills. De tre närmaste dagarna förutspås rätt mulet så då går vi nog plus minus noll. De tre sista dagarna under månaden ska bli soliga säger prognosen och då kommer vi att generera mera solel än vad vi behöver köpa el.

Vi har producerat 360 kWh solel hittills under månaden och vi hamnar nog mellan 440 och 450 kWh för månaden. Bästa dagen hittills i år har gett 18,93 kWh solel. Väntar på att nå drömgränsen 20 kWh…

Producerad solel per dygn hittills under 2011.

Producerad solel per dygn hittills under 2011.

Vad kostar solceller? II

Den vanligaste frågan vad gäller solceller är nog ”Vad kostar det”? Och den vanligaste fördomen är nog att solceller är dyra. Ja, de kostar en del. MEN, priserna faller raskt. Man får också komma ihåg att driftkostnaderna är minimala, solenergin är gratis, de kommer att sitta där mer än 25 år och att man inte behöver exploatera någon ny mark om solcellsanläggningen sätts på en befintlig byggnad. Om det blev dyrt eller inte vet vi egentligen inte förrän om 30 år, då vi vet hur elprisutvecklingen har varit. Vem kan förutsäga elpriset ens om tio år?

Den 9 maj höll jag ett föredrag på ett energiseminarium i Borlänge. Under samma session berättade Sala-Heby Energis VD Kenneth Håkansson vad de betalat för de tre installationer man gjort hittills i Sala och Heby. Prisskillnaderna var häpnadsväckande. Alla priser nedan är inklusive moms för nyckelfärdiga system, alltså inklusive allt material och installation.

Första anläggningen. Augusti-september 2009. 47 kW. 60 000 kr/kW.

Andra anläggningen. Juni-juli 2010. 77,5 kW. 35 625 kr/kW.

Tredje anläggningen. April 2011. 36 kW. 27 750 kr/kW. Detta måste vara den billigaste solcellsanläggning som sålts i Sverige.

Hörde idag talas om två anläggningar, på 30 kW respektive 40 kW som sålts i år i Västerås, för 30 000 kr/kW.

Vårt solcellssystem på 3,36 kW kostade 57 700 kr/kW ifjol sommar. Vi fick tillbaka 60% av beloppet i statligt investeringsstöd, så i praktiken betalade vi 23 100 kr/kW. Har systempriserna sjunkit så mycket sedan dess? NEJ, blir det korta svaret.

Visst har priserna sjunkit, men inte så mycket. Dels blir priserna per kW i genomsnitt alltid lägre för större system, dels är det en tuff konkurrens om de offentliga upphandlingarna och någon kan dumpa priset för att få ordern, men som knappt ger någon vinst för företaget.  Dessutom har våra solcellsmoduler 17,3% verkningsgrad vilket höjde vårt pris. Vi valde dessa moduler för att vi ville få mycket effekt på vår begränsade yta. Vi köpte dessutom en del lull-lull som krasst sett inte är nödvändigt för en vanlig villaägare. En separat elmätare som vi har är inte nödvändig har det visat sig, vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA ger tillräckligt bra värden för energiproduktionen. Vår sensorbox med mätning av solinstrålning och modultemperatur är givande för den teknikintresserade men överflödig för medelsvensson. Det kan även gälla webboxen för att kunna spara driftdata och för att kunna publicera dessa data på webben, Sunny Portal i vårt fall. Det är jättebra för att kunna följa driften noggrannt, men alla behöver inte göra det. Man kan själv läsa av värdena från växelriktaren någon gång i månaden om man vill hålla koll på solelproduktionen. För större anläggningar är det dock mera naturligt med dessa ”tillbehör”.

Gör din egen prognos för solelproduktion

Prognoser för solelproduktion kommer att bli allt viktigare i framtiden. Om man vill göra en egen 6-dygnsprognos över solelproduktion har Meteoblue en gratistjänst som är lätt att använda och mycket snabb. Genom att ange latitud, longitud, orientering, lutning och toppeffekt får man ett diagram som visar en effektkurva för de närmaste sex dygnen. Tips: Man kan skriva in sina värden istället för att välja med de fasta stegen. Så här ser prognosen ut för vår solcellsanläggning med en nominell toppeffekt på 3,36 kW:

5-dygnsprognos för solelproduktion

5-dygnsprognos för solelproduktion

Vid närmare betraktelse verkar man missa vår toppeffekt. I diagrammet ligger toppeffekten under dagen på knappt 2,5 kW. Mitt på dagen ska vi nu ligga runt 2,8 kW om det är soligt väder, det kan se på dygnskurvorna i Sunny Portal (se under Energy and Power). När jag tittade på växelriktarens värden mitt på dagen idag gav växelriktaren 3,0 kW korta stunder, men bästa medelvärdet över en timme blev 2,79 kW.

Hög solinstrålning hittills i år

På SMHI:s webb kan man hitta data för uppmätt solstrålning för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen har varit över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets alla månader hittills! Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25% respektive 17% över normalvärden för årets fyra första månader.  Det är därför naturligt att även solelproduktionen visat höga värden för början av året, se inlägg från 30 april.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2.  Även den har varit högre än normalt för årets alla månader. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari och februari hade mera nederbörd än normalt, medan mars och april båda hade lägre nederbörd än normalt.

Solstrålning i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår.

Solstrålning i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår. Data från SMHI.

Solskenstid i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår.

Solskenstid i Stockholm 2011 jämfört med ett normalår. Data från SMHI.

Nederbörd i Västerås 2011 jämfört med ett normalår.

Nederbörd i Västerås 2011 jämfört med ett normalår. Data från SMHI.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solceller – Snabbguide och anbudsformulär

Jag och Lars Hedström, Direct Energy, har inom ramen för ett projekt i SolEl-programmet tagit fram en snabbguide med råd, nyckeltal och tips plus ett anbudsformulär att använda när man ska ta in anbud på solcellsanläggningar. Det hela finns att ladda ner på SolEl-programmets webb!  

Snabbguiden innehåller korta råd, nyckeltal och tips på vad som är viktigt att tänka på när man funderar på att installera en solcellsanläggning. Intresserade kan då på ett tidigt skede avgöra potentialen på sin byggnad och om solceller är något för byggnaden.

Formuläret underlättar vid anbudsförfrågan av solcellsanläggningar när man bestämt sig för att gå vidare och ta in anbud från leverantörer. Det underlättar även för leverantören som får ett bra underlag att räkna på och förhoppningen är också att det skall leda till bättre möjligheter för kunden att jämföra olika anbud.

Hör gärna av dig om du har synpunkter på snabbguiden eller anbudsformuläret!

IEA PVPS Annual Report 2010

Nyligen kom IEA PVPS med sin Annual Report 2010. Där kan man läsa om de olika projekt som IEA PVPS driver. Svensk deltagande finns i Task 1 (Exchange and Dissemination of Information on Photovoltaic Power Systems),  Task 13 (Performance and Reliability of PV Systems), och Task 14 (High Penetration PV in Electricity Grids) genom Uppsala Universitet (Task 1), ABB Corporate Research (Task 13-14) och möjligen SP (Task 13).

I rapporten kan man också läsa rapporter från de länder som är med i IEA PVPS. Det finns en rapport för Sverige som ger en kortfattad överblick över status för solcellsbranschen i Sverige. Här kan man bland annat läsa att 5 MEuro av Energimyndighetens energiforskningsbudget på 100 MEuro går till solcellsprojekt.

Vill man läsa lite mera om vilka projekt som Energimyndigheten har beviljat anslag till kan man gå in på Energimyndighetens webb och titta under forskning. Där finns en sökbar projektdatabas. Det största pågående solcellsprojektet är Midsummers ”Inline solar factory”. De har beviljats 49,3 miljoner kr under 2009-2011. I projektbeskrivningen står ”Projektet avser demonstration av Midsummers teknik för kostnadseffektiv massproduktion av tunnfilmssolceller genom byggandet av en tillverkningslina med tillhörande teknisk utveckling och affärsutvecklande verksamhet.”

Vi håller tummarna att Midsummers projekt blir lyckat och att det blir solcellsproduktion i Sverige! Konkurrensen i solcellsbranschen är hård, där Kina idag dominerar tillverkningen av solceller.