292 kWh solel under mars

Under mars producerade våra solceller 292,2 kWh el, se diagrammen här nedan för elproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag relativt försiktigt antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det kan tyda på att mars var en ovanligt solig månad.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 PVSyst oskuggat Stockholm Sunny Portal PVGIS Västerås Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 72,4 44,1 73,2 73
Dec 18,87 47,8 0,3 32 31
Jan 48,09 48,7 18,3 49,8 68
Feb 129,93 129,1 115,9 121 70
Mar 292,32 273,2 242,5 229 255

 

Solelproduktion under mars per dygn.

Solelproduktion under mars per dygn.

Solelproduktion under mars per timme.

Solelproduktion under mars per timme.

All time high för solcellerna

En strålande solig dag gav 14,8 kWh vilket är det högsta dagsvärdet hittills. Effekten toppade på 2797 Watt, se diagram. Plottade även en kurva för spänning och ström från solcellerna in till växelriktaren samt temperatur på en modulbaksida. Temperaturen nådde 33°C, vilket var knappt 30 grader över lufttemperaturen. Den maximala strömmen var 12,5 Ampere. Spänningen varierade mellan 179 och 279 Volt. Den lägre spänningen mitt på dagen jämfört med förmiddagen beror rimligen på att cellspänningen sjunker när celltemperaturen ökar. Det spänningsminimum som ses på förmiddagen bör bero på ”by-pass” av två moduler på grund skuggning av omgivande träd av dessa moduler.

Återfann en soldyrkande huggorm på tomten idag, säkert samma orm som jag såg för första gången i förrgår, se bild. Lyckades inte klura ut om det var en hona eller hane. I familjen råder det delade meningar om hur roligt det är med ormar på tomten. Jag tycker det är häftigt…

Klicka på bilderna och diagrammen nedan för att se dem i större storlek.

Skugga på solfångarna till vänster, men inte på solcellerna kl. 14.30.

Skugga på solfångarna till vänster, men inte på solcellerna kl. 14.30.

Effekt från växelriktaren.

Effekt från växelriktaren.

Ström från solcellerna till växelriktaren.

Ström från solcellerna till växelriktaren.

Spänning från solcellerna till växelriktaren.

Spänning från solcellerna till växelriktaren.

Temperaturen mätt på baksidan av en solcellsmodul.

Temperaturen mätt på baksidan av en solcellsmodul.

Soldyrkande huggorm sedd idag på tomten

Soldyrkande huggorm sedd idag på tomten

Fortum börjar köpa överskottsel

Från med april börjar Fortum att köpa överskottsel från småskaliga elproducenter med max 63 A säkring ”i Fortums nätområde”. Priset ”följer” Nord Pool spotpris per timme. Det låter bra att även ett av tre stora elbolagen börjar att köpa överskottsel. Snart får vi väl därför se att E.ON och Vattenfall följer efter.

Alla villkor framgår dock inte av den information som finns idag på Fortums hemsida, där man skriver att mera information kommer. Det jag undrar över är:

  1. Gör Fortum något avdrag från Nord Pools spotpris? Eftersom det står ”följer” kan man misstänka det.
  2. Finns några andra avgifter för elförsäljningen?
  3. Är det nätbolaget eller elhandelsbolaget som köper elen? Eftersom det står att det gäller Fortums nätområde skulle man kunna tro att det är nätbolaget som köper elen. Det behöver inte vara så, men varför finns då kopplingen till Fortums nätområde?
  4. Måste man köpa sin el hos Fortum för att kunna sälja överskottsel?
  5. Köper Fortum även elcertifikat från små elproducenter, som man kan få för den till nätet inmatade elen?

PS. Komplettering 13 april med svar på frågorna ovan:

  1. Ja, 4 öre/kWh.
  2. Inte vad som framgår av Fortums hemsida.
  3. Det är nätbolaget! De får köpa el för att täcka sina förluster i nätet.
  4. Nej, det blev en ej relevant fråga eftersom det är nätbolaget som köper elen. Men det innebär alltså att man måste bo inom Fortums nätområde.
  5. Nej, nätbolaget får inte handla med elcertifikat.  

Mars slår solelprognoserna!

Under mars har solcellerna hittills producerat 260 kWh. De tre olika simuleringsprogrammen PVsyst, PVGIS och Solelekonomi har förutspått 229-273 kWh för mars. Sunny Portal gjorde prognosen 244 kWh under månaden baserat på min något försiktiga uppskattning om 800 kWh/kW och år, baserat på vad solcellsanläggningen på ABB Corporate Research producerat sedan starten 2005, med hänsyn till att vår anläggning har högre verkningsgrad men borde vara mera skuggad.

Det är tre dagar kvar av månaden. Under två av dem förutspås nederbörd vilket kommer att ge låg solelproduktion, men i övermorgon kan det bli en del sol. Chansen finns därför att slå även den högsta prognosen på 273 kWh, från PVsyst för ett oskuggat system. Det är lite överraskande eftersom vi har en del skugga morgon och kväll som minskar solelproduktionen. Det kan möjligen vara så att mars varit lite soligare än normalt, men det känns i alla fall roligt att ligga i överkant av prognoserna och det tyder på att vi var en mycket väl fungerande anläggning.

Tyskland har 17 GW solceller installerade!

Tyskland är i särklassig världstopp när det gäller installation av solceller. Enligt Bundesnetzagentur var ca 17,3 GW installerade vid årsskiftet. Under 2010 installerades närmare 243 000 system med en total effekt på 7,25 GW. Om man antar en genomsnittlig årlig solelproduktion på 800-900 kWh/kW skulle Tyskland producera 14-16 TWh solel per år, vilket är ungefär 3% av Tysklands elanvändning (512 TWh netto under 2009). Bundesverband Solarwirtschaft tycker dock att solelen “bara” svarar för 2% av Tysklands elanvändning.

SMA har en mycket intressant sida där de har gjort en uppskattning av solcellseffekten i Tyskland under ett valt dygn. Exempelvis kan man se att 24 mars uppskattades solcellseffekten nå 12,1 GW, vilket teoretiskt skulle täcka hela Sveriges elbehov mitt på dagen vissa sommardagar! Man ser även på en karta hur stor del av den installerade solcellseffekten som producerar solel i olika delar av landet. En häftig sida som ni måste titta på! Får tacka Jonas Hållén, friluftsföretaget Norr, för tipset!

I Sverige pratar vi i termer om hundratals nätanslutna solcellssystem, totalt, medan det i Tyskland alltså rör sig om hundratusentals under ett enda år. Det är en häpnadsväckande skillnad, vilken i första hand beror på en politisk viljeinriktning, snarare än stora skillnader i solinstrålning. I norra halvan av Tyskland är solinstrålningen ungefär som i södra halvan av Sverige. Det är först när man kommer till södra Tyskland som man har en signifikant högre solinstrålning.

I Sveriges saknas planeringsmål för solenergi, det är fortfarande administrativt krångligt för en småhusägare att få ersättning för det överskott som uppstår dagtid och den ersättning man får är 2-3 gånger lägre än priset för den el man köper tillbaka under kvällen och natten. Vi väntar på nettodebitering…

SMA:s referenssolcell visar felaktiga värden

Jag konstaterade tidigt att vår referenssolcell som ska mäta solinstrålningen visade alltför låga värden. Med den solinstrålning som den angav skulle vi inte kunna få så stor effekt som växelriktaren visade. Jag litade mera på växelriktarens värden, som överensstämde med elmätaren, än på referenssolcellen och antog därför att det var något fel med referenssolcellen. De felaktiga värdena gör att “Performance ratio” kan bli över 100%. Jag har påpekat problemen med vår referenssolcell för vår systemleverantör, men de hade ingen förklaring till de felaktiga värden. Jag har även undrat om det går att byta referenssolcellen på garantin, men det skulle vi nog inte ha någon större nytta av visar det sig.

Idag och igår har det berättats om referenssolceller på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Madrid och jag har även diskuterat det hela med några av deltagarna. Alessandra Colli, EURAC research, visade igår en kurva under en klar dag då en SMA referenssolcell gav 22%! lägre värde än en pyranometer, som är betydligt noggrannare. Man hade tre SMA-referenssolceller och de visade likadana värden inom ±1-2%.  Det visar sig att SMA:s referenssolceller är gjorda av amorft kisel, som inte har samma stabila verkningsgrad som kristallint kisel. Värdena är olika under sommar och vinter och det kan även skilja under olika solinstrålningsintensitet under samma dag. Alessandra nämnde att SMA anger en noggrannhet på ±8% för sin referenssolcell (uppgiften stämmer med installationsguiden för sensorboxen).

Alessandra berättade att en kristallin referenssolcell man testade visade ungefär samma värden som pyranometern. SMA har väl valt amorft kisel för att det är billigare än kristallint kisel. En pyranometer är en dyr lösning och inget för en normal husägare.

SMA:s referenssolcell är alltså utan värde när det gäller det absoluta värdet för solinstrålningen. Det enda man kan göra är att använda värdena för relativa jämförelser på det system där man har referenssolcellen, tyvärr…

Karlstad börjar med nettodebitering

Enligt en nyhet i Värmlands Folkblad ska Karlstad Elnät och Karlstads Energi börja med nettodebitering. Artikeln kallar det felaktigt nettomätning, det är inte alltid lätt för reportrar att hänga med i dessa smått krångliga frågor. I artikeln är det oklart exakt när starten sker och vilka som kommer att ges möjlighet till nettodebitering.

I artikeln skrivs “Liknande lösningar har nyligen tagits fram i Göteborg, samt i Norrland där ett antal kommuner gått samman.” EgenEls metod i Göteborg är dock inte vad man menar med nettodebitering, se inlägg 11 mars. Det man syftar på för Norrland är ett initiativ av Elinorr, men när jag frågade Ljusdals Energi för en tid sedan hade de inte börjat med nettodebitering ännu, så det är oklart hur många av elnätbolagen i Elinorr som verkligen börjat med detta.

Skatteverket menar att man ska betala energiskatt och moms på all levererad el, och därmed menar de att nettodebitering är olaglig. Det är därför intressanta att det jäser bland elbolagen och att initiativ tas både här och där. Känns som att flera vill vara med och gå i täten för utvecklingen. Det är lysande. Nu krävs bara att politikerna kommer till skott i denna sega långbänk och ser till att det blir lagligt också.

Nettodebitering möjligt i Tyskland (också)

Idag var det besök på en enklare bar-restaurang som ett preludium för det IEA PVPS Task 13 möte som ska vara de närmaste tre dagarna i Madrid. Pratade med Christian Reise, Tyskland. Han berättade att man efter händelserna i Japan beslutade att raskt stoppa sju kärnkraftsreaktorer. Han trodde inte att de skulle komma att startas igen. Därigenom är den installerade effekten av solceller (ca 15 GW 2010) lika stor som den installerade effekten av kärnkraft i drift i Tyskland enligt Christian. (PS. Kollade igen med Christian dagen efter och det är snarare just nu är mera installerade solceller, 16-17 GW trodde han, jämfört med kärnkraft, 15 GW!).

Christian nämnde också att nettodebitering kan väljas idag i Tyskland. Detta gör Skatteverkets uttalande om att det skulle strida mot ett EU-direktiv än märkligare. Visste man inte att nettodebitering är möjlig i både Danmark och Tyskland?

Eftersom inmatningstarifferna ännu så länge är högre än elpriserna i Tyskland är det dock ingen som väljer nettodebitering nu. Men man förväntar sig att inom 1-2 år kommer privata konsumenters elpris att vara högre än inmatningstarifferna. Därmed borde man rimligen börja att välja nettodebitering istället, lite beroende på avräkningsperiodens längd vid nettodebitering, det vill säga om den är månad eller år. Har en känsla av det är per år. Det vore intressant att se ett dokument som beskriver villkoren för nettodebitering i Tyskland. Någon som vet var man hittar detta (har inte letat själv)?

Snön på solcellerna töade bort

Igår kom runt en dm snö. En del av snön hade glidit av från solcellsmodulerna av sig självt och jag hade sopat bort lite i nederkant igår kväll, men det var fortfarande mycket snö på solcellerna på morgonen, se bild. Passade på att göra lite experiment hur mycket snöborttagning på olika moduler påverkade effekten. När jag sopade bort snö på de moduler som delvis var snötäckta ökade effekten till en början inte så värst mycket, det var först när den sista modulen i en sträng gjordes snöfri som det blev en mera märkbar ökning.

Vårt snedtak mitt på huset hindrar tyvärr snön från att glida av från en del av solcellsmodulerna, se bild. Men det blev så varmt av solinstrålningen att snön töade bort tämligen snabbt.

Trots snöhinder på morgonen blev det 12,01 kWh under denna soliga och vackra dag. Effekten toppade på 2672 Watt under 5-minutersintevallet 11.50-11.55. Temperaturen mätt på en av modulernas baksida toppade dock först 12.50-12.55 med 30,3°C.  

Snö på solcellerna på morgonen (kl. 08:27).

Snö på solcellerna på morgonen (kl. 08:27).

Snö hindras att glida av en del av modulerna av snedtaket (kl. 10:17).

Snö hindras att glida av en del av modulerna av snedtaket (kl. 10:17).

Stjärtmesar vid fågelmatningen. En favorit!

Stjärtmesar vid fågelmatningen. En favorit!