Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Skatteverket: Nettodebitering oförenlig med EU-direktiv

Så säger Skatteverket i sitt yttrande över Energimarknadsinpektionens (EI) utredning om nettodebitering. Nog kan man tycka att det hela är djupt tragikomiskt …

EI hade i utredningen om nettodebitering av små elproducenter föreslagit att Skatteverket skulle utreda frågan om kvittning av energiskatt och moms vid nettodebitering av små elproducenter, men i remissyttrandet skriver Skatteverket att

”Skatteverket motsätter sig att verket ges i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt. Verket lämnar nedan en redogörelse för vissa skatteregler för att visa att det inte är förenligt med gällande EU-direktiv att ändra skattereglerna på önskat sätt. Vidare redogörs för ytterligare skäl mot att Skatteverket ska ges det föreslagna uppdraget.”

Nog borde EI under det år utredningen pågick ha kunnat få fram denna information istället för att den skulle komma fram i ett remissyttrande som skjuter ett av EI:s förslag helt i sank. Det känns som att Skatteverket i sitt remissyttrande gett EI en rejäl knäpp på näsan. Har våra myndigheter verkligen så svårt att samarbeta?

En springande punkt i Skatteverkets yttrande är ”Skatteverkets uppfattning är att en ändring till att lägga en nettodebitering av el till grund beskattning istället för varje enskild leverans inte är förenlig med energiskattedirektivet eller svensk lagstiftning.”

Det som förvånar mig är att man inte behöver gå längre än till Danmark för att hitta ett land som har nettodebitering. Hur kan det vara möjligt där men inte i Sverige om nu EU:s energiskattedirektiv skulle vara ett problem? Denna fråga borde rimligen ha besvarats i EI:s utredning.

Det är uppseendeväckande att Skatteverket även gör en ”samhällsekonomisk” bedömning som “Det finns redan idag särskilda stödsystem avseende viss elproduktion, såsom elcertifikat. Det är inte samhällsekonomiskt rimligt att utöver detta inrätta de nu föreslagna subventionerna.” Det märkliga är att en grundlig motivering till denna allvarliga kritik mot nettodebitering saknas i remissyttrandet. Denna fråga var aldrig uppe till diskussion i referensgruppen till EI:s utredning. Det bör också pekas att det staten förlorar i energiskatt och moms skulle kompenseras mer än väl av den moms som betalas vid investeringar i solcellsanläggningar. Undrans hur man resonerade i de 43 stater i USA där man idag har möjlighet till nettodebitering (klicka på länken för USA-karta över Net metering policies)?

Det bör påpekas att elcertifikatsystemet Skatteverket nämner i sitt svar idag inte alls lämpar sig för små elproducenter. En liten elproducent kan utan kostnad få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet, men vill man ha elcertifikat för hela elproduktionen måste man betala ett så dyrt abonnemang för mätning och rapportering av driftdata att det blir en förlustaffär för en normal småhusägare. Elproducenten måste också hitta någon som vill köpa elcertifikaten, vilket inte är någon självklarhet med tanke på att det rör sig om enstaka elcertifikat per år, som få elhandlare vill befatta sig med.

Nettodebitering i Danmark
Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Det verkar som att man bara behöver fylla i en ensidig ansökan om nettodebitering om man vill ha det. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

 § 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettodebitering i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettodebitering sedan 1998, vilket tyder på att det trots allt borde vara genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns.

Vilka köper överskottsel?

Alla, inklusive regering och branschorganisationen Svensk Energi, hade väl trott att Energimarknadsinspektionen utredning om nettodebitering som kom 26 november 2010 skulle bana vägen för nettodebitering av små elproducenter, det vill säga att man skulle få kvitta producerad solel mot köpt el på månadsbasis.

Så blev nu inte fallet, utan den som får ett överskott får även i fortsättningen själv försöka att hitta en elhandlare som vill köpa överskottselen från dina solceller. Om nu inte Näringsdepartementet tar sitt förnuft till fånga och föreslår möjlighet till full nettodebitering när det blir dags att skriva en riksdagsproposition.

Köpare av överskottsel

Sannolikheten för att just din elhandlare köper din överskottsel är låg. 12 av de 15 elhandlare jag frågade tackade nej.

  • Bixia köper överskottsel till Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag och utan att man behöver byta till dem som elleverantör.
  • Falkenberg Energi köper till ”volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse” om man byter till dem som elleverantör.
  • BestEl köper till spotpris per timme, med 2 öre/kWh i avdrag för balansansvar och en avgift på 25 kr/månad utan att man behöver byta till dem som elleverantör.
  • EgenEl köper för 50 öre/kWh under villkor att man köper anläggningen av dem och att man byter till dem som elleverantör enligt en nyhet från 8 februari.
    På hemsidan står ”EgenEl inför egen nettobetalning”. Rubriken är lite vilseledande eftersom det inte rör sig om nettodebitering utan att EgenEl betalar ett fast pris för överskottselen. Det pris man betalar motsvarar ungefär Nord Pool spotpris sommaren 2010. Det som skiljer från övriga köpare är att EgenEl betalar ett fast pris istället för ett rörligt pris enligt Nord Pool spotmarknad.  EgenEl går sina egna vägar och ibland kan det behövas någon som rör om lite i grytan och skapar en diskussion.

Av ovanstående fyra köpare ligger Bixia i topp. Dels har Bixia inga bivillkor för att köpa din överskottsel, dels betalar de sannolikt bäst pris. Månadsmedelvärdet för Nord Pool spotpris inklusive moms under 2010 var nämligen högre än 50 öre/kWh för alla månader utom maj då månadsmedelpriset var 47,9 öre/kWh, se nedanstående diagram (röda linjen markerar 50 öre/kWh). Vad elpriset blir i framtiden vet vi inte, men sannolikheten att det ökar är väl större än att det minskar.

Det står inte angivet i nyhetsartikeln om Egen Els pris är med eller utan moms. I mitt resonemang har jag utgått från att priset är inklusive moms.

Notera att du alltså kan sälja din överskottsel till en elhandlare och köpa din el du behöver förutom solelen i huset av en annan elhandlare. Det är måhända inte helt praktiskt att ha det så, men för oss som är delägare i vindkraft hos O2 är vi bundna till dem för vårt elköp och eftersom de inte ville köpa vår överskottsel var vi tvungna att finna en annan köpare.

Det finns ungefär 150 elhandlare till i Sverige än de 16 jag känner till något om. Har du lyckats sälja din överskottsel? Om du vet något annan elhandlare som köper överskottsel från små elproducenter får du gärna skriva några rader om det (pris, eventuella avdrag, avgifter eller andra villkor)!

OBS! Förutom att du kan sälja din överskottsel till en elhandlare har du rätt till en ersättning från din nätägare för den el du matar in på nätet, se mina inlägg från igår och från 13 januari. Dessutom har du möjlighet att sälja elcertifikat om du ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. På ett solcellsseminarium hos Solar Region i Skåne den 18 januari i år berättade jag om ekonomin vid elförsäljning, titta gärna på dokumentationen av det föredraget.

Nord Pool spotpris per månad 2010

Nord Pool spotpris per månad under 2010

Andra intäkten från solcellerna – 68 öre från Vattenfall

Från och med 1 april 2010 är nätägaren skyldig att betala en ersättning för inmatad el. Vår nätägare Vattenfall betalar 7,5 öre/kWh i ”energiersättning”. För de 9 kWh vi matade på nätet under januari kunde vi därmed raka in 68 öre.

Läs mera om bakgrunden till denna ersättning i inlägget från den 13 januari.

Denna ”energiersättning” har inget att göra med den ersättning vi får för elhandeln av vår inmatade solel, som sköts av Bixia.

Verklig moduleffekt högre än märkeffekten!

Varje solcellsmodul testas och man får mätvärden för varje modul. Den nominella effekten för våra Sanyo HIT-240HDE4 moduler är 240 Watt (W). Fick häromdagen äntligen mätvärdena för våra solcellsmoduler och där kunde man se att effekten varierade från 240,9 W till 242,0 W för våra moduler. Modulernas verkliga effekt var alltså 0,38-0,83% högre än den nominella effekten.

Om man summerar den nominella effekten borde toppeffekten vara 3,36 kW(DC) för vårt solcellssystem. Summerar man alla modulers effekt enligt testvärdena blir toppeffekten istället 3,381 kW (DC), vilket är 0,63% högre. Att man levererar moduler med lite högre effekt är ett sätt att lite gardera sig mot garantivillkoren som säger att efter 10 år garanterar man minst 90% av den nominella effekten och efter 25 år minst 80% av den nominella effekten. Det känns även positivt för kunden att få lite mer än vad man egentligen betalt för. De allra flesta leverantör gör nog likadant.

När man utvärderar en anläggning använder man ofta värdet kWh/kW, det vill säga hur många kilowattimmar (kWh) per kilowatt (kW) i toppeffekt som en anläggning producerat. Man bör då använda den verkliga toppeffekten enligt testprotokollen, annars blir värdet för kWh/kW något för högt.

Bloggar om solceller i Sverige + snööö

 Här är tips om två andra renodlade bloggar om solceller.

Andreas Molin, Ljungsbro. 10 kW.

Mats RG, Uppsala. 2,75 kW.

Tipsa gärna om det finns flera!

Det har snöat ett par dm senaste två dagarna så jag var upp på taket och sopade av tio av de 14 modulerna. Resterande fyra tog jag på lördag morgon. Insåg att det skulle bli kallt en längre tid och att snön därmed skulle ligga kvar på modulerna, vilket skulle medföra en märkbar förlust jämfört med den teoretiska årsproduktionen. Det var lite isbark i nederkanten på modulerna så det var lite trögt att sopa av snön.

Växelriktare – en nyckelkomponent i solcellsanläggningen

Solcellerna ger likström (DC). För att kunna använda strömmen i ett hus behöver strömmen göras om till växelström (AC) med hjälp av en växelriktare. Det är den viktigaste komponenten i en solcellsanläggning.

Från växelriktaren hämtas även mätvärden för effekt, energi, spänningar och strömmar i solcellssystemet. Via en webbox överförs dessa mätvärden till Sunny Portal, där driftdata för vår solcellsanläggning kan beskådas.

Växelriktaren ser också till att så kallad ödrift inte uppstår. Om det skulle bli ett strömavbrott får växelriktaren inte leverera ström in till elnätet eftersom det skulle kunna vara en personfara för de som jobbar med elnätet. Om nätfrekvens eller nätspänning avviker utanför vissa gränser måste växelriktaren därför sluta att leverera ström till elnätet.

Enligt svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard) sidan 35 står följande svenska krav vid avvikelser på nätspänning och nätfrekvens:

Parameter Clearance time (s) Trip setting
Over voltage (stage 2) 60 230 V +6%
Over voltage (stage 1) 0,2 230 V +15%
Under voltage (stage 2) 60 230 V -10%
Under voltage (stage 1) 0,2 230 V -15%
Over frequency 0,5 51 Hz
Under frequency 0,5 47 Hz

Vår växelriktare måste exempelvis sluta leverera ström om det är en underspänning på ”230 V – 10 %” (207 V) kontinuerligt under 60 sekunder eller om den är ”230 V – 15 %” (195,5 V) under 0,2 sekunder. Enligt vår solcellssystemleverantör Direct Energy ska vår växelriktare från tyska SMA vara programmerad med dessa svenska villkor.

När växelriktaren gör om likström till växelström sker det med vissa förluster. Verkningsgraden talar om hur stor del av den likström som matas in i växelriktaren som kommer ut som växelström. Mellanskillnaden blir en förlust som omvandlas till värme. Vår Sunny Boy 3000 TL-20 från SMA har en Euro-verkningsgrad på 96,3%. När vi höll på att upphandla systemet blev vi först erbjudna SMA växelriktare med 90,9% eller 91,8%  i verkningsgrad. Min kommentar blev att dessa växelriktare med stolthet skulle kunna visas på Antikrundan!

Köp inte växelriktare med så låg verkningsgrad är mitt råd. I vårt fall skulle 5% lägre verkningsgrad innebära ca 135 kWh/år i minskad elproduktion och under 25 år ca 3375 kWh.

En växelriktare har en verkningsgrad som varierar med effekt och spänning. Vad är då euro-verkningsgrad? Det är en viktad verkningsgrad (η) enligt följande:

ηEURO = 0,03×η5% + 0,06×η10% + 0,13×η20% + 0,1×η30% 0,48×η50% + 0,2×η100%

Där exempelvis η5% är verkningsgraden vid 5% av nominell maxeffekt för växelriktaren. Diagrammet här nedan visar verkningsgraden för vår växelriktare. I diagrammet kan man se att verkningsgraden sjunker dels när effekten är låg, dels när likspänningen in till växelriktaren sjunker.

Man ska därför inte överdimensionera växelriktaren i förhållande till solcellernas effekt eftersom man då kommer att köra växelriktaren under längre tid i de lägre delarna av dess arbetsområde vilket innebär en lägre verkningsgrad och därmed mindre el ut från växelriktaren.

Verkningsgraden för växelriktare Sunny Boy 3000TL

All time high för solcellerna – Yes!

Idag var det en strålande solig dag och solcellerna producerade mera el än vad de gjort någon gång sedan vi körde igång dem den 28 oktober i fjol. Det blev 7,73 kWh och som mest var effekten 2044 Watt mellan 12.00 och 12.05.

Värdena loggas i femminutersintervall och i diagrammet nedan visas effekten (klicka på diagrammet för att se det i större skala).

Solcellseffekt 9 februari 2011

Solcellseffekt 9 februari 2011

Vill du veta solinstrålningen hemma på ditt tak?

Det är gjort i en handvändning att ta reda på med iSolBuddy i din iPhone. Efter det att du laddat ner applikationen till din iPhone behöver du bara lägga telefonen på ditt tak och då visas hur mycket solinstrålning ditt tak tar emot per månad och år i kWh per kvadratmeter. Det häftiga är att denna applikationen är helt gratis!

Magi? Nej, inte alls. Telefonens GPS ger din position. Denna information skickas till databasen Satel-Light. Den innehåller solinstrålningsdata för Europa hämtade från satellitbilder där man studerat molnigheten för åren 1996-2000, med 5 kilometers upplösning och med intervall per halvtimme. Telefonens inbygga accelerometer och magnetometer ger lutning och i vilket väderstreck telefonen är orienterad. Därmed kan solinstrålningsdata för just ditt tak beräknas.

En kommentar jag fått är att fem år är för kort tid för att ge korrekta data över en längre tidsperiod. Å andra sidan kan jag tänka mig att detta fel uppvägs av att satellitdata har en så god upplösning att de visar solinstrålning lokalt snarare än för en station med solinstrålningsmätningar som kan ligga långt ifrån där du bor. Utan att stirra sig blind på absolutvärdena borde det vara en utmärkt hjälp för att enkelt jämföra solinstrålningen vid olika placeringar av en solcellsanläggning.

Såg med egna ögon att det fungerade när Stefan Söderlund, Solarit, visade mig applikationen igår. En brasklapp för att solinstrålningsdata kan saknas för nordligaste Sverige, enligt en snabbkoll på Satel-Light. Tyvärr saknar jag egen iPhone. MEN, men Maria har en iPhone så i ett obevakat ögonblick ska jag nog ta och låna den…

Fågelholk med solceller

Ibland dyker det upp udda tillämpningar för solceller. Det här är en av de märkligaste jag sett. Solceller laddar ett uppladdningsbart batteri som vid skymning ger energi till en LED-bestyckad sittpinne på en fågelholk. Holländska Oooms skriver ”This light attracts an easy nighttime snack for the bird; all she has to do is stick her beak out of the hole and wait for the buzz.”

Solar birdhouse

Fågelholk med solceller

Jag förstår inte riktigt hur konstruktören tänkt. När det är mörkt håller fåglarna sig stilla inuti holken. Det är för övrigt vite på att sätta en sittpinne nedanför ingångshålet till en fågelholk, eftersom det kan hjälpa spekulanter på fågelägg och fågelungar. Man ska nog mera se holken som en trädgårdsprydnad som kan bräcka den mest prylgalna granne. För 70 Euro kan den bli din…

Var hittar man driftdata från solcellsanläggningar i Sverige?

Om man funderar på att skaffa solceller till huset vill man gärna veta hur mycket energi solcellerna kommer att producera. Ett sätt att få en uppskattning av solelproduktionen är att använda ett program som gör en teoretisk uppskattning av solelproduktionen. Några program jag provat är nämnda i inlägget från 31 januari .

Teori och praktik behöver dock inte överensstämma helt och hållet, det kan finnas en rad orsaker till det. Verkliga driftdata från svenska solcellsanläggningar som är tillgängliga för alla på webben finns på en del ställen. Här är några tips:

Sunny Portal är min favorit. Köper man en växelriktare från SMA med en Sunny Webbox kan man välja att låta Sunny Portal automatiska hämta data ett par gånger per dygn från webboxen och visa dem på Sunny Portal utan att det kostar något. Dessa visas då i Sunny Portal under ”Publicly available plants”. För Sverige finns i dagsläget sju anläggningar, för två har dock uppdateringen slutat att fungera. Där finns även vår solcellsanläggning med och jag har valt att lägga ut alla varianter av data som jag hittat i konfigureringen av våra öppna sidor och där finns många olika diagram att studera. De värden som visas är timvärden. Värdena i vår anläggning loggas dock var 5:e minut och dessa kan jag ladda ner från min dator för noggrannare studier.

Det finns säkert flera svenska solcellsanläggningar som har växelriktare från SMA och det vore ju trevligt om alla som har köpt en Sunny Webbox valde att visa upp sina driftdata.

Svenska nätanslutna solcellsanläggningar. Via solelprogrammets hemsida kan man få information om de allra flesta nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Det kostar inget att visa upp sin solcellsanläggning på denna sida. För vissa anläggningar finns även månadsvisa värden för solelproduktionen, men här sker ingen automatisk hämtning av driftdata. Den som driver solcellsanläggningen måste manuellt ladda upp data och de blir därför av varierande kvalité för de olika anläggningarna. Får väl erkänna att jag inte uppdaterat sidan för vårt hus, där visas ännu bara information om våra gamla solceller.

Soldata. Detta är en relativt ny svensk oberoende webbsida där man mot betalning kan visa upp driftdata från sin solcellsanläggning. Data hämtas automatiskt varje dygn. För närvarande finns där fyra anläggningar. Här kan man se solelproduktionen per dygn, månad och år för varje anläggning. En finess är att man kan jämföra två olika anläggningar. Denna sida har väl inte blivit någon direkt succé ännu. Jag tror att det beror på att sidan är relativt okänd än så länge och att man måste betala för att vara med på denna sida.

Alla större leverantörer av växelriktare har idag tjänster där man kan se produktionsdata för sin anläggning via webben. Det är dock få som öppet visar sina data på det vis Sunny Portal gör. Exempelvis visar österrikiska Fronius Solar Web bara ett demosystem från Österrike.

Tipsa gärna om andra svenska sidor som visar driftdata för solcellsanläggningar så kan jag lägga upp dem med länkar på denna sida!