Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

130 kWh solel under februari

Under februari producerade våra solceller 129,93 kWh el, se diagrammen här nedan för elproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVSyst oskuggat Stockholm PVGIS Västerås Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,4 72,4 73,2 73
Dec 18,87 0,3 47,8 32 31
Jan 48,09 18,4 48,7 49,8 68
Feb 129,93 116,6 129,1 121 70
El från våra solceller per dygn februari 2011

El från våra solceller per dygn februari 2011

El från våra solceller per timme februari 2011

El från våra solceller per timme februari 2011

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Vattenfalls nätavgifter brakar i höjden

På SVT:s nyheter ikväll kunde vi höra att Vattenfall och E.ON utmärkt sig genom att de höjt nätavgifterna med 34,4% respektive 31,0% de senaste tre åren, vilket var ungefär dubbelt så mycket som medelhöjningenpå 16,6%.

Eftersom vi har Vattenfall som nätägare kan jag bidra med lite siffervärden. Tabellen nedan visar hur utvecklingen av de fasta och rörliga nätavgifterna sett ut sedan 1 januari 2007. Alla priser är inklusive moms.

Vår fasta nätavgift har höjts 72% under fyra år och den rörliga avgiften med 15%. Under ett år med normal vintertemperatur är därmed nu den fasta nätavgiften ungefär lika stor som den rörliga. För husägare som har fjärrvärme är den fasta nätavgiften 2-3 gånger högre än den rörliga.

Jag skulle vilja se en prissättningsmodell där den rörliga avgiften var en mycket större andel av nätpriset, för att stimulera energisparande. Men trenden har under flera år varit tvärtom. Undrans hur det kunnat bli så?

Än värre blir det för en ägare av solceller om nätägarna inför en effekttariff, som jag skrev om 28 december ifjol. Då skulle vi sannolikt inte spara någonting på nätavgiften trots att vi minskat vårt behov av köpt el…

Varför skulle vi inte kunna ha enbart en rörlig nätavgift? Om vi vill maximalt stimulera energisparande vore detta det logiska.

  Fast avgift (kr/år) Rörlig avgift (kr/kWh) Höjning fast avgift Höjning rörlig avgift
2007-01-01 1690 0,195 0% 0%
2007-02-01 1757,5 0,195 4% 0%
2008-01-01 1975 0,200 17% 3%
2008-10-01 2275 0,200 35% 3%
2009-08-01 2575 0,200 52% 3%
2010-06-01 2770 0,215 64% 10%
2011-01-01 2900 0,225 72% 15%

Sverige sämst i EU på solenergi

I Sverige Radio kunde vi den 8 februari höra att Göran Bryntse har ett EU-uppdrag att granska regeringens handlingsplan för energiförsörjningen 2020. Hans slutsats var att inget land i EU tänker sig bygga mindre solenergi än vad Sverige tänker göra fram till 2020.

Ett planeringsmål och en långsiktighet i regeringens politik för solenergi saknas tyvärr helt i Sverige, borta med vinden skulle man kunna säga… Det är underligt med tanke på att svensk forskning var världsledande när det gäller att ta fram tunnfilmssolceller av CIGS-typ (Copper indium gallium (di)selenide). Den svenska forskningen kommersialiserades av tyska Q-Cells som köpte svenska Solibro och nu säljer de CIGS-moduler under namnet Q.SMART.

SunShot program i USA

Det kommer att röra på sig rejält i solcellsbranschen i USA. Man gör nu en storsatsning i programmet SunShot. Notabelt är att 1995 tillverkade USA 43% av världens solcellsmaterial, men 2009 hade det sjunkit till 6%. I och med program SunShot förväntar man sig att USA:s marknadsandel ska öka.

Målet är att fram till 2020 sänka de totala kostnaderna för storskaliga solcellssystem med 75% till $1/W, som skulle göra att solel kan produceras för ca 5-6 cent/kWh i USA och bli konkurrensmässigt med andra energislag utan bidrag. Intressant är att man tror att solcellsmodulpriset ska bli $0,5/W = 50% av systempriset, det vill säga som idag.

Programmet tänker ta ett helhetsgrepp. Det gäller sänkta komponentkostnader, minskade installationskostnader såväl som beaktande av icke-tekniska barriärer.

Man förväntar sig att programmet ska leda till att år 2030 ska 375 gigawatt vara installerat som ska ge 13-14% av USA:s elbehov.

I USA finns nettodebitering redan i 43 stater. I Sverige är det trögt att ens få till nettodebitering för små elproducenter. Vi utreder och utreder och utreder men någon nettodebitering är inte i sikte ännu…

Nätspänningen återställd

Som jag skrev om i december upptäckte jag att vi hade låg nätspänning när jag tittade på de loggade värdena från vår solcellsanläggningen som även mäter fasspänningen på den fas som växelriktaren är inkopplad på. Nätspänningen på den fasen var ibland under de 207 Volt som är lägsta tillåtna värde.

I början av februari var Vattenfall på plats och åtgärdade problemen. Vi märkte det på att vi hade strömavbrott 1 och 3 februari. Jag skrev då till Vattenfalls kundtjänst och frågade varför det varit strömavbrott. Jag fick svaret

“Avbrotten berodde på ett kabelfel, kabeln är nu utbytt och vi tror och hoppas att det kommer att rulla på i vanlig ordning nu.”

Jag tror dock inte att detta svar var helt korrekt. Den 17 februari ringde nämligen Ove Andersson, Vattenfall. Han undrade om vi hade märkt att nätspänningen blivit bättre. Han berättade då att man installerat en extra kabel parallellt den gamla kabeln fram till en förgreningspunkt här på Dyudden. Så nu har vi två kablar fram till denna punkt och uppenbarligen hjälpte detta. Även fast det varit kallt de senaste dagarna (svala -27,2º som lägst gångna natten) sjönk inte nätspänningen under 207 V som den gjorde tidigare när det var kallt. I morse gick spänningen ner till 207,8, vilket ska jämföras med decembers bottennapp på 192 V.

Diagrammet nedan visar nätspänning dagtid och utomhustemperaturen kl. 08.00 den senaste månaden. Ska ringa Ove i morgon och berätta den glada nyheten.

Vi och alla andra här på Dyudden tackar Vattenfall för förbättringsarbetet!

Nätspänning och utomhustemperatur

Nätspänning och utomhustemperatur senaste månaden

Tvåsiffrigt från solcellerna!!

-23 grader i morse enligt temperaturgivaren på en solcellsmoduls baksida. Stärkande vinterväder…

10,03 kWh solel idag. Härligt! Det gav ett glädjerop vid datorn att se det första tvåsiffriga värdet sedan vi körde igång anläggningen den 28 oktober ifjol. Därmed är det totalt 112,65 kWh under februari. Vi mäter effekten var femte minut och som mest var dagens effekt fina 2396 Watt kl. 12.00-12.05. I diagrammet nedan ser man att vi förlorar en hel del solenergi på grund av den morgonskugga som träden sydost om vårt hus ger. Värst är en ståtlig lind, men ett sådant häftigt träd kan vi inte avverka så vi får leva med en viss förlust där. När solhöjden ökar senare under året blir problemet förhoppningsvis lite mindre.

Skugga på solcellerna under en del av dagen är förmodligen den vanligaste orsaken till att elproduktionen blir mindre än den optimala för småhusägare. Skuggan kan komma från träd, omgivande byggnader, skorstenar, flaggstänger, lyktstolpar etc. All sådan beskuggning ska undvikas om man har “vanliga” kiselsolceller eftersom skugga på en enda cell i en modul kan räcka för att sänka elproduktionen båda i den modulen och för alla andra solcellsmoduler i serie med den beskuggade.

Solcellerna tuffar på bra nu, medan solfångarna (10 m2) har varit översnöade större delen av vintern. För att solfångarna ska kunna ge ett tillskott krävs förutom snöfrihet även att temperaturen stiger till över ackumulatortankens minimitemperatur. Det blir därför inte mycket energi från solfångare vintertid. Det blir först en bit in i mars de blir att räkna med.

Vi har även en energimätning av värmeproduktionen i solfångarna. Flödesmätarens noggrannhet och därmed energivärdena får man dock ta med en nypa salt, det ger inte alls lika bra noggrannhet på energimätningen som mätningen av elen från våra solceller. Nåja, från 19 november till sista december ifjol blev det 0 kWh, i januari 19 kWh och hittills under februari 42 kWh varmvatten. För närvarande är de helt översnöade, vilket göra att det inte kommer att bli något mer från dem under resten av februari eftersom det förutspås minusgrader månaden ut.  

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Solcellernas effekt per 5-minutersintervall 23 februari 2011

Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I

Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.

Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!

Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas.  Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.

Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.

Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010.  Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.

Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!

Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.

En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).

Månadsprognosen snart uppnådd

94,2 kWh hittills under februari. Redan under onsdagen kan vi närma oss Sunny Portals månadsprognos på 116,58 kWh (PS 22/2: Tänkte tokigt, trötthetstecken efter helgen?, lär dröja till torsdag-fredag innan vi når prognosen). Det kom dock 1-2 cm snö i natt, men det mesta av snön var borta från solcellsmodulerna nu på kvällen. Med lite mer sol kommer snön att smälta bort under morgondagen.

I helgen blev det en sagolik skridskohelg på Vättern, där det var det bästa isläget för långfärdsskridsko på årtionden. Det blev 4,1 mil på lördag söderut till Karlsborg och på söndag 10,3 mil från Jönköping till Karlsborg. Det var strålande sol hela helgen som omvandlades till solbränna i ansiktet… Snacka om livsenergi.

Enastående is på Vättern utanför Hjo

Enastående is igår på Vättern utanför Hjo

Årsbästa för solcellerna

Det var en solig vinterdag idag och det blev 8,725 kWh solel, prydligt nytt årsbästa. Toppeffekten var 2190 Watt, se diagrammet här nedan (klicka på det för att se det i större skala).

Under fliken “Fakta solceller” har jag lagt in lite fakta om vår solcellsanläggning och lite annat matnyttigt.

Nu tar jag bloggpaus ett par dagar. Det är det bästa isläget på Vättern på många, många år. Så helgen tillbringar Maria och jag där. Bör bli 10-15 skridskomil. Holiday on ice…

Solcellernas effekt 18 februari 2011

Solcellernas effekt 18 februari 2011

Februari på väg att överträffa prognosen!

I mina prognoser över vår solelproduktion har jag gissat på 800 kWh/kW med ledning av driftdata från ABB Corporate Research 3 kW anläggning och med tanke på att vi har skuggning morgon och kväll, som drar ner elproduktionen. Med 3,38 kW installerat skulle årsproduktion då bli 2700 kWh. När jag matade in 800 kWh/kW i Sunny Portal gjordes där en uppskattning av produktionen per månad utifrån detta värde. Hittills har november, december och januari alla gett lite högre värden än denna uppskattning. För februari är uppskattningen 116,58 kWh. Det kommer vi att slå!

Till och med 16 februari har vi producerat 63 kWh. Tittar man på väderprognosen för Västerås på yr.no förutspås sex av de nio närmaste dagarna att bli soliga. Om denna väderprognos slår in kommer vi lätt att slå Sunny Portals uppskattning. Yiihaaa…

Vi  kommer troligen även att nå PVGIS prognos på 121 kWh medan PVSyst prognos på 129 kWh blir tuffare. PVSyst prognos gäller för oskuggat system. Vårt system skuggas morgon och kväll och därför bör vi ligga lägre än PVSyst prognos, om nu inte februari blir en soligare månad än genomsnittet.  

Solelproduktion under februari

Solelproduktion under februari