Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

19 kWh från solcellerna i december

18,87 kWh solel blev summan för december. Idag blev det 1,61 kWh, tangerad andraplats med 7 december.

Det var mycket snö i december. Sopade av solcellerna rätt ofta men snön tog ändå bort en del av den möjliga solelproduktionen. Kan jämföra med solcellerna på ABB, Corporate Research, som har en toppeffekt på 3 kW (våra 3,36 kW) och som var översnöade i stort sett hela månaden. De gav bara 0,27 kWh under december. Det är nytt särklassigt bottenrekord. Åren 2005-2009 har ABB:s solcellsanläggning gett 26, 22, 19, 20 respektive 7 kWh under december.

Det kommersiella programmet PVsyst uppskattade decemberproduktionen för vår solcellsanläggning till 47,8 kWh vilket skulle kräva i genomsnitt 1,54 kWh/dag. Man får dock tänka på att PVsyst inte tar någon hänsyn till snötäckning och att vårt system skuggas morgon och kväll vilket därmed ger mindre än ett optimalt system som PVsyst antagit. Webbaserade PVGIS uppskattade decemberproduktion till 32 kWh. Sunny Portal gjorde en uppskattning på endast 0,27 kWh baserat på min skattning att vår solcellsanläggning kommer att ge 800 kWh/kW och år. Om jag inte sopat bort snön lite då och då hade Sunny Portal gjort en väldigt bra uppskattning, men jag undrar hur deras uppskattning är gjord egentligen? Normalt brukar simuleringsprogram inte ta hänsyn till snötäckning.

Solel December 2010

Solel per dygn under december 2010

Införande av effekttariff ett steg i fel riktning för solelproducenter

I ERA nummer 9-2010 fanns några artiklar med rubrikerna ”Göteborg energi inför effekttariff för alla nätkunder”, ”Fortum inför effekttariff för vissa kunder”, ”Effekttariff kan ge ett effektivare elnät” och ”Svensk Energis nätchef: Ett steg i rätt riktning”. Vad betyder detta för små solelproducenter?

Låt oss titta på Sollentuna Energi, som redan idag har effekttariff. De har dels en fast avgift på 1500 kr/år, dels en rörlig avgift på 40 kr/kW och månad under april-oktober respektive på 80 kr/kW och månad under november-mars. Effektavgiften förklaras på följande sätt:

”Effektavgiften grundas av de tre timmar under vardagar mellan 07 – 19 med högsta effektuttag. Dessa timvärden bildar ett medelvärde vilket ligger till grund för den effekt som du debiteras. ”

Detta betyder att du som har solel på villan inte kommer att spara någonting av betydelse på elöverföringsavgiften trots att du åtminstone sommartid kan väsentligt sänka ditt behov av ”köpt” el! Ditt effektbehov kommer nämligen inte att minska märkbart eftersom du inte producerar någon solel av betydelse under kvällstid då ditt effektuttag är som störst. Införande av effekttariff av den typ som Sollentuna Energi har betyder också att Energimarknadsinspektionens nyligen framlagda förslag om kvittning av den rörliga delen av elöverföringsavgiften blir verkningslöst.

För solelproducenter blir alltså införande av effekttariffer ett steg i fel riktning.

Bixia på hugget

Fick brev idag från Bixia med information om den nya lagen om ursprungsgarantier som trädde i kraft den 1 december och med en uppmaning om att ansöka om tilldelning av ursprungsgarantier. Vi har redan gjort en ansökan till Energimyndigheten och blivit godkända för ursprungsgarantier, men det kändes mycket positivt att Bixia är på hugget och upplyser sina elproducenter om detta.

Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering på remiss

Redan veckan efter det att Energimarknadsinspektionens utredning ”Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion” var klar skickades den ut på remiss av Näringsdepartementet under första veckan av december.

Som jag skrev 26 november är förslaget ett litet, men otillräckligt, steg framåt för de små elproducenterna. Det är märkligt trögt att få till full nettodebitering.

Remissvaren ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 8 februari. Uppenbarligen vill Näringsdepartementet göra något snabbt, men det känns som myrsteg framåt. När får vi se ett grodhopp framåt?

Får vi be att regeringen tänker lite progressivt och tillåter full nettodebitering, inklusive energiskatt och moms. Skatteverket har motsatt sig kvittning av energiskatt och moms, men är det verkligen Skatteverket som ska få styra Sveriges energipolitik?

Vattenfalls 10 kundlöften

-24°C och 204 V nätspänning kl. 22. Då kan Vattenfalls tio kundlöften från 1 april 2010 värma lite. Det var Vattenfall själva som tipsade om dem idag. Fick en kopia av ett dokument från Vattenfalls hemsida där det bland annat står:

4. Du ska ha rätt spänningsnivå i ledningarna, om den blir för låg ska du inte behöva betala abonnemangsavgift.

För dig betyder det: Vi arbetar för att alla ska få bra spänning i vårt elnät. Om du anmäler att spänningsnivån är dålig och vi konstaterar att det är så, ska vi åtgärda detta inom ett halvår. Om vi inte klarar av det betalar du inte någon abonnemangsavgift förrän det är löst.

Enligt besked jag fick per telefon igår från Vattenfall så är vårt ärende skickat till deras optimeringsgrupp, som ska se vad det går att göra åt vår låga spänningsnivå.

I svaga elnät skulle för övrigt lokal elgenerering kunna hjälpa till att stötta nätet. Men då skulle vi behöva något med lite mera drag än våra solceller, som toppade på 500 W idag. Det var dock inte sol så långa stunder och nästan hälften av modulerna hade 2-3 cm snö så dagsproduktionen stannade på beskedliga 0,8 kWh.

Nätspänningen följer utomhustemperaturen

Vår nya solcellsanläggning ger nya möjligheter att övervaka vilken nätspänning vi har. Växelriktaren loggar medelvärden för 5-minutersintervall när växelriktaren är i drift under dagtid. Elmätaren kan läsas av via webben. I månadsskiftet november-december var vår nätspänning på åtminstone en fas under 200 Volt. Enligt Vattenfall är deras riktvärde 235 Volt och det tillåtna intervallet 207-253 Volt, så vi var klart utanför det.

Idag gjorde jag ett diagram där medelnätspänningen jämförs med utomhustemperaturen kl. 08:00 på morgonen, se nedan. På baksidan av en modul sitter en temperatursensor som är tänkt att övervaka modultemperaturen, men om det inte är sol ger den utomhustemperaturen.

Som kan ses i diagrammet finns en god överensstämmelse mellan nätspänning och utomhustemperatur. Vid låga temperaturer förbrukas mycket el och det verkar inte vårt elnät klara. Vattenfall var här i onsdags och kontrollerade transformatorn. Den gav 235 Volt som den ska, obelastad. Vi bor 700 meter från transformatorn och är sista kunden på nätet, vilket gör att vi också får den lägsta nätspänningen.

Ska bli intressant att se hur Vattenfall går vidare med frågan.

Nätspänning dagtid och utomhustemperatur

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Vad kostar solceller?

I Tyskland finns bra statistik från Bundesverband Solarwirtschaft e.V. (BSW-Solar) över vad ett solcellssystem kostar. 2724 Euro/kW, exklusive tysk moms, var medelpriset för en slutkund för ett färdiginstallerat takmonterat solcellssystem på maximalt 100 kW under fjärde kvartalet i år. Inräknat moms på 19% och antaget att en Euro kostar 9,00 kr blir det 29 174 kr/kW. Diagrammet nedan visar prisutvecklingen i Tyskland de senaste åren. Tyskland har installerat mest solceller i världen och man har därmed skapat en mångmiljardindustri. 2009 uppskattade man att 63 000 personer var sysselsatta i solcellsbranschen.

I Sverige är vi bara i början på en solcellsera. Systempriserna i Sverige är betydligt högre än i Tyskland.  Man får som villaägare räkna med ett pris på minst 45 000-50 000 kr/kW för ett färdiginstallerat solcellssystem i standardutförande. I runda slängar står solcellsmodulerna för halva priset. Växelriktare, brytare, kablar, infästningssystem och installation står för den andra halvan av priset.

Man kan undra vad som krävs för att de svenska systempriserna ska bli desamma som i Tyskland?

Pris för solcellssystem i Tyskland

Pris för solcellssystem för slutanvändare i Tyskland

Rätt till utdelning av ursprungsgarantier klart!

I måndags fick vi brev från Energimyndigheten. ”Statens energimyndighet beslutar att anläggningen Dyudden har rätt att tilldelas ursprungsgarantier för producerad el”. Vår nätägare Vattenfall rapporterar in mätvärden till Svenska Kraftnät och där kontoförs våra ursprungsgarantier på Cesar-kontot, på samma sätt som våra elcertifikat. Det krävs dock att vi matar in 1000 kWh till nätet innan vi får en ursprungsgaranti och ett elcertifikat. Med tanke på att vi hittills bara matat in 24 kWh har vi en bit kvar…

Den 17 januari 2011 utfärdar Svenska Kraftnät de första ursprungsgarantierna och det är väl först en tid därefter vi vet vad de blir värda. När Annika Lööw, Svenska Kraftnät, ringde upp häromdagen för att svara på en annan fråga jag ställt sa hon att hon inte hade en susning om vad priset skulle bli.

Precis som för elcertifikat lönar det sig inte att försöka få ursprungsgarantier på all vår el eftersom vi då måste bekosta en elmätare och ett mätabonnemang för minst 1600 kr/år.

Liksom för elcertifikat undrar jag varför det är krav på att elen ska mätas timvis för att man ska kunna tilldelas ursprungsgarantier? Skulle inte små elproducenter kunna rapportera sina mätvärden via Internet en gång per år till Svenska Kraftnät när det gäller tilldelningen av elcertifikat och ursprungsgarantier? Då skulle de kunna få elcertifikat och ursprungsgarantier för hela sin elproduktion på ett smidigt sätt.

Elcertifikat hanteras på Cesar-konto

Våra elcertifikat  för vår solel bokförs på ett så kallat Cesar-konto hos Svenska Kraftnät. När vi fick besked från Energimyndigheten om att vi blivit godkända för tilldelning av elcertifikat fanns märkligt nog ingen beskrivning av hur Cesar-kontot fungerar eller hur man loggar in på det.

I anvisningarna till ansökan konto stod att ”För att ha direktåtkomst till sitt konto krävs att användaren har en särskild säkerhetslösning (e-legitimation)”. Jag har e-leg hos Swedbank och provade därför igår att logga in på Cesar-kontot men det blev tvärstopp direkt. Skicka därför ett mail igår och frågade hur man skulle gå till väga. Annika Lööw, Svenska Kraftnät, ringde upp i morse. Det visade sig att man måste ha en e-legitimation från Nordea… Och man måste personligen gå till banken och få en sådan.

Huum… Ingen har sagt att det ska vara lätt. Undrans hur stökigt det kan bli om tusentals småhusägare ansöker om elcertifikat?

Solcellerna snöfria

När jag kom hem idag kunde jag konstatera att solcellerna var snöfria, frånsett aningens snö i nederkant på de tre västligaste modulerna där snön inte kan glida av fritt. Det blev 1,44 kWh solel idag vilket nästan är identiskt med gårdagens 1,36 kWh.

Tittar man på solinstrålningskurvorna för igår (perfekt solig dag) och idag så var det lägre solinstrålning på förmiddagen idag, men från ungefär kl 12 var det ungefär lika mycket sol idag som igår. Tittar på man solelproduktionskurvorna  från idag och igår ser man att dagens kurva är ryckig efter kl 11. Det beror säkert på att snö började släppa och ställde till spratt, men från ungefär kl. 13 blev modulerna förmodligen snöfria eftersom solelproduktionen ökade markant då.

Ytterligare vägledning ger temperaturen uppmätt på en av modulernas baksida. 11.20 passerade temperaturen 0° och som mest var den +8,3° kl. 11.30. Igår var den högsta temperaturen +0,5°. En del av skillnaden kan förklaras av att det var lite varmare i luften idag, men en del av skillnaden beror säkert också på att den delen av modulen var snötäckt igår och därmed mottog den inte full solinstrålning. Referenssolcellen som mäter solinstrålning var snöfri och därmed inte representativ för modulerna, som var snötäckta igår (se bild i gårdagens blogginlägg).

Solinstrålning

Solinstrålning idag och igår

Solelproduktion

Solelproduktion idag och igår

Modultemperatur

Modultemperatur idag och igår