Idag var det klart hela dagen men solcellerna gav bara ynka 0,02 kWh. Det räcker med andra ord inte att sopa rent några stycken moduler (se bild i gårdagens inlägg) och tro att åtminstone de ska ge full effekt. Eftersom modulerna är seriekopplade med andra moduler som är helt eller delvis snötäckta och som därmed ger ingen eller liten ström begränsar de strömmen i de seriekopplade modulerna till i det närmaste noll.
Utrustad med ny sop med längre skaft gjorde jag ett försök att i kväll i -12° och i mörkret utrustad med en pannlampa sopa bort snön från solcellsmodulerna. Det gick bra när jag kunde stå på takstegen, men därifrån nådde jag inte alla moduler så jag fick hasa mig fram på nocken för att nå övriga moduler. Flyttade också runt stegen lite på balkongen för att nå bättre från stegen. Sammantaget är det inget jag kan rekommendera. Det finns alltid en viss risk att man endera skadar modulerna eller sig själv. Jag gjorde det i alla fall denna gång för att se vilken skillnad det kan göra under morgondagen, då det förutspås en relativ klar dag.
Detta stärker också mina tidigare tankar att om man bör ha en brantare lutning än vad vi har på taket (27°) så att snön lättare glider av modulerna. Idag vid lunchtid var modulerna på ABB, Corporate Research, fortfarande helt snötäckta. De har en lutning på 40°, så man bör nog upp mot 50°.
Teoretiskt är ca 41° optimal lutning här i Västerås om man vill producera så mycket solel som möjligt under ett år. Men i dessa beräkningsmodeller tar man ingen hänsyn till eventuell snötäckning. Om man ökar lutningen till 50° förlorar man teoretiskt bara 1% av årsproduktionen, men i praktiken är det nog mindre med tanke på kortare snötäckningstid på vintern vid större lutning och lite effektivare självrengöring vid regn sommartid.
En annan fördel med större lutning på solcellsmodulerna är att solelproduktionen får en lite annan fördelning över året som gör att man kan använda en högre andel själv och att därmed mindre av elproduktionen matas in på nätet. Som läget är idag är det generellt lönsammare att ersätta köpt el med den egenproducerade solelen än att försöka sälja solelen. Därför bör man försöka att minimera elinmatningen till nätet.
Utformningen och orientering av tak på framtida byggnader så att de är lämpade för solenergi är en viktig fråga att ta hänsyn till för arkitekter och stadsplanerare.